Avdelningen för social, arbets- och organisationspsykologi

Diskriminering i samband med anställning

Diskrimineringsforskningen i anställningsprocessen syftar huvudsakligen till att förstå de olika psykologiska mekanismerna bakom diskriminering utifrån, till exempel, etnicitet, kön, ålder, sexuell läggning och fysiska egenskaper såsom kroppsvikt och längd. Forskningen kombinerar psykologiska och nationalekonomiska metoder i form av såväl laboratorieexperiment som fältexperiment för att försöka komma åt de psykologiska mekanismerna bakom diskrimineringen.

I fältexperimenten skickar vi ut fiktiva ansökningar till riktiga arbetsgivare och studerar utfallet i form om man blir kallad till en arbetsintervju eller inte. Vi genererar ett stort antal ansökningar som systematiskt endast skiljer sig på de punkter vi avser att undersöka. När vi sedan ser att Hassan får komma på två av tio intervjuer, medan Erik får komma på tre av tio intervjuer, kan vi vara säkra på att denna skillnad beror på diskriminering.

Genom att manipulera andra aspekter i de personliga breven (till exempel hur trevlig Hassan framstår som), eller genom att kontakta arbetsgivare för ytterligare testning (till exempel mätning av implicita och explicita fördomar), kan vi få en djupare förståelse för de psykologiska bakomliggande mekanismerna. Bland annat har vi i en studie funnit att arbetsgivare som har negativa implicita stereotyper om överviktiga också i högre grad väljer bort överviktiga som söker arbete hos dem, vilket tyder på att stereotyper som aktiveras automatiskt och som man inte alltid är medveten om att man har, kan ha betydelse i anställningsprocessen.

I laboratoriestudier studier vi till exempel anställningsbarhet utifrån längd, hur man tolkar olika situationer som diskriminering eller inte och hur diskriminering förhåller sig till ens sociala nätverk.

Kontaktperson för diskrimineringsforskningen är professor Jens Agerström.

Jämlik sjukvård

Vi studerar också förekomsten av diskriminering inom sjukvården. Här använder vi oss av en kombination av metodologiska ansatser som bygger på registerdata, kontrollerade experiment samt intervju/surveydata. Fokus ligger på att kartlägga eventuella skillnader i hjärtstoppsvård med hänsyn till etnicitet, kön, ålder och socioekonomisk bakgrund som inte går att koppla till medicinska eller behovsrelaterade förutsättningar.

För att uppnå en djupare förståelse kring hur patienter från olika sociala grupper uppfattas inom sjukvården, studerar vi även sjukvårdspersonals attityder och stereotyper gentemot ovanstående grupper. Denna forskning sker i samarbete med forskargruppen The innovative Cardiac Arrest REsearch group (iCARE).

Kontaktperson för diskrimineringsforskningen är professor Jens Agerström.

Multipla grupper

En stor begränsning med den befintliga litteraturen om diskrimineringsforskning är att den i stor utsträckning fokuserar på diskriminering på grundval av en enda faktor, och således bortser från att en person kan tillhöra flera grupper samtidigt. I det verkliga livet tillhör vi trots allt flera grupper samtidigt. Person A kan vara en homosexuell svensk man i 50-årsåldern, medan person B kan vara en heterosexuell kvinna från Mellanöstern i 20-årsåldern, osv. Trots detta vet vi väldigt lite om hur kombinationer av grupptillhörigheter påverkar diskriminerande beteende. Det är alltså oklart när det finns additiva effekter av att ha fler än en stigmatiserad grupptillhörighet, respektive interaktionseffekter, där effekten av den ena grupptillhörigheten beror på den andra tillhörigheten.

Syftet med denna forskning är att utifrån teorin om stereotypinnehåll gällande olika sociala grupper (Fiske et al., 2002) studera dels hur arbetsgivare stereotyperar jobbsökande med multipla grupptillhörigheter utifrån till exempel etnicitet, kön, och sexuell läggning, dels hur detta innehåll förhåller sig till diskriminerande beteende i anställningsprocessen.

Kontaktperson för forskningen om multipla grupper är doktorand Andrea Strinic.

Upplevelser av diskriminering

Denna forskning undersöker faktorer som påverkar huruvida människors upplever en situation som diskriminerande eller inte. Projektet undersöker också hur pass kalibrerade våra föreställningar är i förhållande till verkligheten. Det vill säga, har vi en förmåga till att underskatta diskrimineringen eller är det i själva verket så att vi överskattar denna?

Vi anser att det är viktigt att studera både faktisk diskriminering (se ovan projekt) och rena upplevelser diskriminering (även om dessa skulle vara felaktiga). Detta eftersom upplevelser av diskriminering har visat sig ha ett samband med både fysisk och psykisk hälsa.

Kontaktperson för forskningen om upplevd diskriminering är universitetslektor Samantha Sinclair.

Syftet med denna forskning är att utvärdera hur framgångsrika olika interventioner är när det gäller att främja mångfald inom organisationer.

I ett delprojekt undersöker vi till exempel med hjälp av fältexperiment hur olika typer av mångfaldsinformation i jobbannonser påverkar sammansättningen hos de sökande utifrån kön, ålder och etnicitet. Experimenten genomförs i samarbete med större organisationer inom vilka interventionernas effektivitet utvärderas. Fältexperiment kombineras med labbstudier som mer direkt fångar de underliggande psykologiska mekanismerna.

Kontaktperson för forskningen om mångfaldsinterventioner är doktorand Amanda Heath.

Användandet av intuition (magkänsla) har en negativ konnotation inom forskningslitteraturen kring rekrytering, på grund av dess koppling med olika typer av tankefel (bias). Detta projekt undersöker huruvida intuition kan förbättra rekryteringsrelaterade beslut bland individer (till exempel erfarna rekryterare) som erhållit upprepad, reliabel återkoppling på tidigare rekryteringsbeslut och således haft möjlighet att utveckla ’intuitiv expertis’ (Kahneman & Klein, 2009).

Projektet använder sig av en kombination av experimentell metod och naturliga grupper, där tankesätt (intuitivt relativt systematiskt) antingen induceras eller mäts med hjälp av surveys. Undersökningsdeltagarna består av rekryterare men även studenter med olika grad av rekryteringsexpertis. Utfallet som studeras är i vilken utsträckning deltagarna kan förutsäga andra personers faktiska arbetsprestation på olika uppgifter.

Kontaktperson för forskningen om intuition och rekrytering är professor Jens Agerström.

Karriärsforskningen kännetecknas av ett lifespan-perspektiv där vi intresserar oss för hur människors yrkesliv utvecklas över tid: från flickors och pojkars yrkesdrömmar till pensionärers aktiviteter.

Ett tydligt tema rör könsskillnader i karriärsval. Varför arbetar män som rörmokare och kvinnor som undersköterskor? När man undersöker den här frågan närmare, ser man att diskriminering i anställningsprocessen endast utgör en mindre del i detta. Det är istället tydligt att mönstret grundläggs tidigt: unga pojkar och flickor har olika drömyrken och väljer olika utbildningar. Forskningen syftar till att förstå de psykologiska mekanismerna. Rör det sig om skillnader i drömmar och intressen, eller är det skillnader i förutsättningar, hinder och möjligheter som ligger bakom skillnaderna?

Ett annat tema handlar om hur olika funktionsnedsättningar, såsom dyslexi, relaterar till människors möjligheter i arbetslivet. Exempelvis har vi i ett forskningsprojekt (Läsutveckling Kronoberg) följt personer med dyslektiska svårigheter från 9 års ålder upp till 35 år och undersökt hur lässvårigheter påverkar arbetslivet (samt ens övriga livssituation).

I ett samarbete med forskare inom utbildningsvetenskap, undersöks lärares karriärer i ett longitudinellt perspektiv. I ett projekt genomfördes en 20-års-uppföljning. Fokus ligger på att förstå varför vissa stannar kvar medan andra lämnar yrket.

Kontaktperson för karriärsforskningen är universitetslektor Samantha Sinclair.

Forskningen kring åldrande i arbetslivet bedrivs inom flera områden och är knuten till Centre for Ageing and Lifecourse Studies.

Vilka stannar på arbetsmarknaden?

Vad för motivationsfaktorer ligger bakom beslutet att fortsätta arbeta efter att man har passerat pensionsåldern? Genom analys av individdata går det att få fram karaktäristiken för de som väljer att stanna jämfört med dem som lämnar arbetsmarknaden. En annan viktig aspekt är att identifiera olika juridiska och andra hinder, såsom åldersdiskriminering, som kan avgöra om en arbetstagare kan fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder.

Hållbart åldrande

Hållbart åldrande innefattar mänskliga rättigheter, välfärdsregler och -normer, demokrati och skydd för den åldrande individen. Till exempel hur man ska skydda de rättigheter till fria val som finns hos personer som är över 65 år. Från ett arbets- och organisationspsykologiskt perspektiv kan man till exempel undersöka om äldre ges möjligheter att av fri vilja, och på lika och goda villkor, kunna delta i arbetslivet eller i andra typer av organisationer.

Kontaktperson för forskningen om åldrande är universitetslektor Anna Herbert.

Denna forskning studerar betydelsen av känslor, tal, och diverse sammanhängande faktorer för bedömningar och beslut i larmkedjan mellan inringare och operatör vid SOS Alarm AB.

Kontaktperson för denna forskning är lektor Erik Lindström.