Centre for Ageing and Lifecourse Studies

Vår forskning

Vår forskning fokuserar på faktorer som påverkar i vilken utsträckning personer fortsätter att vara aktivt involverade i civilsamhället eller i avlönat arbete (både som egenföretagare eller löntagare) efter pensionsåldern – och vilka konsekvenserna det får för hälso- och livskvaliteten. Forskningen kring åldrande och vikten av en aktiv livsstil är omfattande, men den aktivitetsinvolvering som Centre for Ageing and Lifecourse Studies studerar är betydligt mer outforskad. Samtidigt ökar den andel svenskar som når en hög ålder, och de har dessutom en bättre hälsa än föregående generationer. 

Forskarna kommer från olika akademiska discipliner som alla är relevanta för forskningsämnet: Psykologi, ekonomi, juridik, sociologi och medicinsk vetenskap. Många av forskarna är välrenommerade, och vi känner alla varandra väl efter många år av tidigare tvärvetenskapliga samarbeten inom den akademiska världen.

Forskningsprojekt

Vilka stannar kvar på arbetsmarknaden?

Forskning om anledningen till, och konsekvenserna av, motivationen att fortsätta arbeta efter pensionsåldern. Forskningens första steg är att identifiera den grupp av personer som stannar kvar på arbetsmarknaden, och vilka socioekonomiska faktorer som påverkar sannolikheten för att stannar kvar. Den här analysen, som huvudsakligen utgår från individuell data, ger oss möjlighet att kontrastera denna grupp mot de som "lämnar" arbetsmarknaden och går i pension. Även om fokus ligger på småländska kommuner, har vi intentioner om att dra jämförelser med andra svenska regioner och kommuner. 

Ett annat mål är att identifiera problematiken kring rättsliga (och andra) hinder, såsom åldersdiskriminering, arbetsgivares HR-strategier och medarbetarnas attityder när beslutet att stanna kvar på arbetsmarknaden eller inte tas. Vi intresserar oss också för att utforska skillnaden i psykisk och kognitiv hälsa samt livs- och arbetshistoria mellan de som stannar och de som lämnar - och vilka personliga konsekvenser får beslutet att fortsätta arbeta i fråga om hälsa, livslängd och subjektivt välbefinnande?

Andra viktiga frågor är:

• Om socioekonomisk status (SES), kön, kompetens och sociala kontaktnät kan relateras till subjektivt välbefinnande (SWB) för den grupp som stannar, jämfört med de som väljer att pensionera sig.  
• Hur har tidigare beslut och val påverkat de som stannar kvar på arbetsmarknaden?
• Är det kulturellt betingat att stanna kvar (skillnader på region- och/eller kommunnivå)?
• Finns det några kännetecken hos de som stannar kvar i form av personlighetsdrag (femfaktorteorins fokus på öppenhet), kreativitet och personliga framtidsutsikter (optimism/pessimism?)

Fortsatt kommer vi att utforska och jämföra den faktiska psykiska hälsan med den subjektivt uppfattade psykiska hälsan, upplevd ålder med faktisk ålder, kortisolnivåer för att förvissa oss om stressnivåer samt kognition och formbarhet hos de som stannar, jämfört med de som lämnar.

Hållbart åldrande

Projektets syfte är att utforska underlättande respektive begränsande förutsättningar för ett mer aktivt och hållbart åldrande, vilket också omfattar yttre samhällspåtryckningar, medarbetarnas attityd, personalpolicies och eventuella skillnader mellan män och kvinnor i dessa aspekter.

Hållbarhetsdefinitionen rymmer mänskliga rättigheter, välfärdsregler och -normer, demokrati och skydd för den enskilde. För de som vill arbeta efter 65-årsåldern kan lagstiftning och sociala normer antingen vara underlättande eller hindrande; vilken lagstiftning krävs för att "skydda" de val individerna över 65 år vill göra? Hållbarhet omfattar också psykologiska-, sociala-, genus-, kulturella-, administrativa- och ekonomiska faktorer, men även hur regler implementeras i praktiken. Vidare vill vi undersöka hur dessa dimensioner skiljer sig åt på en regional nivå - är Småland annorlunda än övriga Sverige? 

För att utforska förhållanden och föreslå förändringar för att verka för hållbart åldrande krävs att en sådan satsning inte begränsas till att studera frågan på ett regionalt och nationellt plan. Nationalstaterna är fortfarande de viktigaste organisatoriska enheterna i det globala perspektivet, men internationell lagstiftning påverkar i dag direkt och indirekt vår vardag i betydligt högre grad än vad den gjorde för 40-50 år sedan. Framväxten av nya internationella lagar förbinder nationalstaterna till att anpassa sig och stifta nya lagar i linje med de internationella kraven. EU-lagstiftningen, som är en del av den internationella lagstiftningen, är direkt applicerbar i Sverige; till exempel fastslår Europakonvention att åldersdiskriminering är otillåtet. Således är internationell rätt - och hur den implementeras - av vikt för projektet, och för att förstå hur den påverkar livet för äldre människor. 

Medarbetare

Dominique Anxo, professor
Dominique Anxos forskningsintressen rör i huvudsak arbetsmarknadsekonomi, arbetsmarknadsrelationer, genus och ekonomi, anställningsutvärdering och arbetsmarknadspolicies.

Francesco Barbabella
Francesco Barbabellas forskningsområde är hälso- och vårdvetenskap.

Thomas Ericsson, lektor 
Thomas Ericsons forskning fokuserar på nationalekonomi. Han har nyligen genomfört ett forskningsprojekt om genusskillnader på arbetsmarknaden, med fokus på kvinnligt entreprenörskap. 

Anna Herbert, lektor 
Anna Herberts huvudsakliga forskningsområden är stressforskning och pedagogisk psykologi. 

Abdul K Mohammed, forskare 
Abdul Mohammeds forskningsfokus ligger på omgivningens effekter på hjärnan och kognitiva funktioner, med tonvikt på Alzheimers sjukdom (AD) och åldrande. 

Glenn Sjöstrand, lektor
Glenn Sjöstrands huvudsakliga forskning, och teoretiska huvudfåra, är inom ekonomisk sociologi och professionssociologi.

Internationella forskare 

Gerhard Bosch, Institute for Work, Skills and Training, University Duisburg-Essen
Jerome Gautie, Paris 1 Panthéon-Sorbonne University
Damian Grimshaw, Manchester Business School, University of Manchester
Kene Henkens, University of Amsterdam
Per H Jensen, Aalborg University
Rafael Muñoz de Bustillo Llorente, Universidad de Salamanca
Jill Rubery, Manchester Business School, University of Manchester
Joop Schippers, Utrecht University
Annamaria Simonazzi, Sapienza University Roma