Centrum för polisforskning och utveckling

Robert Anderssons huvudsakliga forskningsområde är kriminalpolitik. Forskningen har framför allt fokuserat på kriminalpolitik i termer av styrning, och hur man medels kriminalpolitik utformar och genomför olika typer av styrning. Han har även tittat på andra områden såsom polisen och polisreformer i ett historiskt perspektiv.

Sofia Ask är docent i svenska språket vid Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitetet och har de tio senaste åren forskat på polisiärt skrivande, främst med fokus på skrivande inom polisutbildningen. Hon har undervisat på flera av landets polisutbildningar och författat läromedlet Skrivande polis. Ask har också författat rapporten Från Tal till text i polisstudenters PM (2021) i rapportserien för polisiärt arbete.

Ingela Bengtsson arbetar som administrativt stöd vid Centrum för polisforskning och utveckling.

Martin Bergqvist 

Hampus Hörberg är doktorand i sociologi vid institutionen för samhällsstudier. I sitt avhandlingsprojekt intresserar han sig för fenomenet academic drift, med akademiseringen av polisutbildningen som det exemplifierade fallet. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i en identifierad brist på studier som intresserar sig för vad som händer på interaktionsnivån på en utbildning som befinner sig i en pågående akademiseringsprocess. Mer konkret avser avhandlingen belysa hur de som befolkar utbildningen, lärare och studenter, hanterar det spänningsförhållande som uppstår i mötet mellan akademiska och yrkesmässiga krav.

Cecilia Jonsson är universitetslektor i polisiärt arbete. Hon är för närvarande aktiv i forskningsprojekten Akademisk närvaro på polisiär mark? En studie om akademiseringsprocesser inom svensk polisutbildning; Polisens samverkan med civilsamhället och Peacebuilding amidst ongoing violence: The Contribution of the Swedish Police Training Program to Sustainable Peace in Colombia.

Ola Kronkvists forskningsområden rör polisförhör, tillförlitlighetsbedömningar, informationsflöde, mänskliga rättigheter och kvalitet i polisiär utredningsverksamhet.

Charlotte Lebeda Henriksson forskar om professioners (polisers) bilder av motparter (ungdomar) mot bakgrund av styrdokument, översättningslogik och dess konsekvenser för professionens praktik. Ett annat delprojekt handlar om konstruktioner av myndigheters(polisens) styrdokument och hur de kan förstås. Ett parallell forskningsprojekt är Participatory Action Research (PAR) som utifrån antagandet om nytt perspektiv ger utrymme för demokratiska kunskapsprocesser och emancipatorisk möjlighet till förändring. 

Peter Lindström är för närvarande involverad i fem forskningsprojekt: (i) kvalitetshöjande åtgärder av polisens lokala trygghetsmätningar, (ii) nordiskt polissamarbete i gränsregioner, (iii) polisens utredningar av brott i nära relation, (iv) utvecklingen av dödligt våld i Lnu-regionen samt (v) akademiseringen av polisutbildningen.

Manuela Nilssons forskning fokuserar bl.a. på fredsprocesser och fredsbyggandet efter konflikter. Hon är aktiv inom projektet: Peacebuilding amidst ongoing violence: The Contribution of the Swedish Police Training Program to Sustainable Peace in Colombia

The reconstruction of societies broken by prolonged periods of violent conflict is one of today’s biggest challenges. A key component of international peacebuilding strategies is the reform of the security sector (SSR), which has the objective to prepare the police and military of a country that emerges from protracted conflict for work within the frameworks of democracy, peace, civilian rule and a state of law. This is particularly important in countries whose post-accord security levels are challenged by continued high levels of violence. Colombia is one of them. The objective of this research project is to analyse the impact of Colombian police training programs Swedish police units have been executing as part of post-conflict security sector reform for sustainable peace in Colombia. Through interviews with participating members of the Colombian police force as well as members of the communities surrounding the police stations participating in the pilot project, the project focuses in a first phase on the impact of training on the improvement of the relationship between civilians and the police.

Magnus Persson är lektor i sociologi vid institutionen för samhällsstudier. Han är för närvarande aktiv i forskningsprojektet Akademisk närvaro på polisiär mark? En studie om akademiseringsprocesser inom svensk polisutbildning.

Carlo Pinnettis forskningsintresse faller inom två huvudområden: förhållanden mellan brottslighet, vetenskap och politik, och högre utbildning. Hans nuvarande forskning undersöker tillämpningen av brottspreventionskunskap inom offentliga organisationer i förhållande till tillit. 

Carlos nuvarande pedagogiska forskning undersöker effekten av reflexiva metoder i lärandet av kriminologisk teori. Tidigare har han skrivit om högskolepedagogik och kriminologisk teori, och om internationaliseringen av kriminologisk utbildning.

May-Britt Rinaldo Ronnebro, arbetar med brottsförebyggande frågor, bland annat ett projekt om brottsskadeindex, konferensplanering och kursutveckling.

Johan Rosquist forskar inom rättssociologi främst inriktad på myndighetsutövning. Hedersproblematik för polis, domstol och socialtjänst. Metod- och teoriutveckling främst inom dokument- och diskursanalys.

Under 2022-23 bedriver Johan forskning om hur socialtjänst och förvaltningsrätt utreder hedersproblematik. Projektet finansieras av Forte.

Niklas Roth är projektledare för forskningssamarbetet mellan CPU och polisregionerna avseende lokala trygghetsmätningar. Han är även medansvarig för kursen ”Lokalt trygghetsarbete med utgångspunkt i surveyundersökningar”.

Pär Stihl driver utvecklingsprojektet avatar baserad intervjuträning. Projektet utvecklar en webblösning för intervjuträning kring utredande barnsamtal. Modellen har fått nationellt hederspris i SKAPA 2017 och är med på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens 100-lista år 2019.

Clara Taripanah är doktorand i sociologi med inriktning mot polisiärt arbete. Hennes avhandling handlar om kvinnors och mäns genuspositioner och görandet av kön under polisutbildning.

Rebecca Willéns rättspsykologiska forskning handlar främst om utveckling av förhörstekniker och utredande intervjuer, liksom metoder för tillförlitlighetsbedömningar i asyl- och brottsutredningar. Vidare undersöker hon den vetenskapliga kvaliteten på rättspsykologisk forskning för att ta reda på i vilken utsträckning man kan lita på den forskning som gjorts.