Digitala verktyg och digital kompetens i förskolans och skolans undervisning

Vi bedriver forskning om vad som händer och blir möjligt när digitala verktyg används i förskolans och skolans undervisning, samt hur deras användning påverkar barns och elevers digitala kompetens. Forskningen sker i nära samarbete med verksamma i pedagogisk praktik. Det finns även en tydlig koppling mellan forskargruppens deltagare och universitetets lärarutbildningar.

Vår forskning

Den tvärvetenskapliga forskargruppen Digitala verktyg och digital kompetens i förskolans och skolans undervisning har bildats med stöd av Nämnden för lärarutbildnings strategiska forskningssatsning under 2021–2023, i relation till området digitala verktyg och digital kompetens i förskolans och skolans undervisning.

Forskargruppen har formerats kring det teoretiska perspektivet design för lärande (DfL), där undervisning och lärande betraktas som en form av multimodal design: läraren iscensätter, eller designar, lärandeaktiviteter och ger därmed eleverna tillgång till olika resurser som möjliggör meningsskapande; eleverna å sin sida re-designar sitt lärande i relation till de förutsättningar de ges och med utgångspunkt i sina tidigare kunskaper, intressen m m.

Inom DfL har man utvecklat en modell, Learning Design Sequence (LDS). Den kan användas av lärare för att planera och utvärdera undervisning och av forskare som analysverktyg i vetenskapliga studier. Forskargruppen har tre pågående studier där digitala animeringar i relation till undervisning och lärande i olika ämnen studeras med utgångspunkt i LDS.

Studie 1

Studie 1 bidrar med kunskap om vad som händer och vad som blir möjligt när elever i åk 2 skapar multimodala texter tillsammans i mindre grupper, genom att studera processen när de transformerar en egen handskriven saga till en multimodal, digital text. I den här studien används actionkameror i skolmiljö för att fånga barns perspektiv på processen när de skapar en multimodal, digital text tillsammans med andra.

Huvudansvariga: Marina Wernholm och Kristina Danielsson.

Studie 2

I studie 2 utforskar sexåringar kombinatorik genom digitala animeringar. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning och bidrar med kunskap om hur barnen interagerar och skapar mening, då de skapar multimodala representationer av sina lösningar.

Huvudansvariga: Andreas Ebbelind och Hanna Palmér.

Studie 3

Studie 3 fokuserar på hur lärare kan möjliggöra meningsskapande i naturvetenskap genom användning av olika semiotiska resurser, såsom fysiska modeller, rollspel och animationer. Intresset är riktat mot vilket lärande som möjliggörs när sexåringar arbetar med att skapa egna digitala animationer av vattenmolekylens struktur och vattnets fasövergångar, samt vilka tecken på lärande som synliggörs i deras skapande av digitala animationer.

Huvudansvariga: Emelie Patron och Marina Wernholm.

Ny finansiering för undervisningsdesign med digitala verktyg

Linnéuniversitetet har beviljats 1 499 960 kr för projektet ”Att utveckla en multimodal undervisningsdesign med digitala verktyg – en unik modell för att möta praktiknära forskning”. Projektet genomförs i samarbete med Stockholms universitet.

Projektets sida: Att utveckla en multimodal undervisningsdesign med digitala verktyg
Nyhet om projektet: Ny finansiering för undervisningsdesign med digitala verktyg

Mer finansiering: Forskning om sexåringars multimodala undervisning och skapande av digitala animationer

Linnéuniversitetet har beviljats 5,87 miljoner kr för projektet ”Utforskande av sexåringars meningsskapande i olika ämnen genom multimodal undervisning och deras skapande av digitala animationer".