Effekter av kriminalpolitiska reformer

En av Vetenskapsrådet finansierad forskningsmiljö: Svenska kriminalpolitiska laboratoriet (SCAL).

Fakta om miljön

Forskare
Ulrika Ahrsjö, Olof Bäckman, Magdalena Dominguez, Hans Grönqvist, Peter Lindström, Susan Niknami, Mårten Palme
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, London School of Economics, Handelshögskolan
Ämnen
Nationalekonomi och kriminologi
Tid
2024–2029
Finansiär
Vetenskapsrådet

Vår forskning

Under de senaste åren har skärpta straff och mer resurser för polisen diskuterats flitigt som ett sätt att komma till rätta med brottsligheten i samhället. En rad reformer har också introducerats på det kriminalpolitiska området (till exempel skärpta straff för grova narkotikabrott, allvarliga våldsbrott och grovt vapenbrott, samt minskad straffrabatt för unga).

Reformerna har ett direkt samband med att den genomsnittliga strafftiden i Sverige sedan år 2015 har ökat med omkring 50 procent (se figur). Samtidigt går debatten het om att införa ytterligare förändringar. I vilken utsträckning kan dessa reformer bidra till att reducera brottsligheten?

Genomsnittligt utdömd strafftid i månader (Källa: BRÅ)

Metodproblem

Förespråkare av skärpta straff argumenterar ofta för att hårda straff avskräcker från kriminalitet. Motståndarna brukar hävda att hårda straff riskerar att leda till ökad kriminalitet genom större utsatthet. Flera metodproblem gör det dock svårt att avgöra vilken effekt som strängare straff och ökade polisresurser faktiskt har på brottsligheten.

Exempelvis inför samhället ofta strängare straff eller ökar resurserna till polisen som en direkt följd av ökad brottslighet (omvänd kausalitet). Långa fängelsestraff ges också i större utsträckning till individer som redan har relativt sämre förutsättningar (utelämnade riskfaktorer).

Dessa metodproblem är svåra att lösa eftersom det generellt sett inte går att använda sig av randomiserade experiment på samma sätt som inom till exempel medicin. Även om den internationella forskningen har gjort stora framsteg kring hur moderna data kan användas för att hantera dessa svårigheter är det oklart i vilken utsträckning resultat från andra länder kan översättas till den svenska kontexten.

Unika möjligheter i Sverige

Det svenska kriminalpolitiska forskningslaboratoriet (SCAL) skapades i syfte att bidra med spetskompetens för att lösa dessa metodproblem med målsättningen att informera beslutsfattare om optimal kriminalpolitik för att bekämpa brott. En viktig utgångspunkt är att Sverige erbjuder unika möjligheter att kunna besvara de frågor som ställs genom sin tillgång till individbaserade forskningsdata.

SCAL utgörs av några av Sveriges mest framgångsrika kvantitativa brottsforskare som samlats i denna universitets- och tvärvetenskaplig forskningsmiljö som också är kopplad till världsledande brottsforskningsmiljöer. SCAL drar nytta av unika synergier mellan områdena kriminologi och nationalekonomi för att bygga i en miljö som syftar till att generera forskningsresultat som förändrar svensk kriminalpolitik och säkerställa att den kunskap som produceras sprids till det omgivande samhället.

Målsättningen är också att SCAL kommer att fungera som en mötesplats mellan det bredare brottsforskarsamhället och andra samhällsaktörer i Sverige.

Foto överst på sidan: Kriminalvården