Forum för professionsforskning
Grundidén bakom Forum för professionsforskning är att, med ett flervetenskapligt perspektiv, undersöka olika typer av professionaliseringsprocesser i samhället. Vi vill inspirera, initiera och genomföra forskning kring välfärdsstatens och den privata sektorns professioner. Vi riktar även intressen mot nya yrkesgrupper i samhället som har professionsanspråk.
Vår forskning
Forum för professionsforsknings forskningsprojekt är samlade inom tre övergripande teman:
Yrke, profession och utbildning
Från 1990-talet och fram till idag har andelen inskrivna studenter vid de svenska universiteten ökat markant. Ökningen finns däremot inte främst bland studenter tillhörande de traditionella hög-status professionerna som juridik och medicin, utan istället bland studenter som följer yrkesorienterade studieprogram. Den högre utbildningen i Sverige kan således sägas genomgå en förvandling, där en ökad och fördjupad yrkesorientering idag formar och utvidgar det svenska universitetssystemet.
Samtidigt som det svenska universitetssystemet förvandlas pågår en systematisk och intensifierad akademisering av den yrkesorienterade högre utbildningen. Genom abstrakt och vetenskaplig kunskap pressas de nya utbildningarna in i den akademiska standarden parallellt som nya former av systematisk kunskap utvecklas i relation till dessa yrken.
Forskningsprojekten som samlas inom detta tema har gemensamt att de undersöker spänningen mellan yrke, profession och utbildning. Av intresse är bland annat att uppmärksamma dilemman i samband professionalisering av nya yrken och den professionella kunskapens karaktär och betydelse.
Påbörjade projekt
- Jämställdhet och genusperspektiv som bärare av professionsförändring och ökad akademisering: Omvandling av svensk högskoleutbildning för skådespelare, musikartister och mimare
- Läkarprofessionen och global kompetens
- From battle fields to high-tech operation theatres: The emergence of surgery as a complex profession
- Professionella yrkens villkor och värderingar: En studie av det svenska professionella skiktet 1996-2010
Fortgående projekt
- The HERE group - Higher Education Research and Evaluation
Avslutade projekt
- Femklövern
- Bakgrund, studieval och arbetsmarknad för studenter i akademisk (yrkes)utbildning i Växjö 1970-2005
- Att träda in i en profession – inträdesstrategier och påverkan på genusstrukturen
Planerade projekt
- Det professionella landskapet. En studie av professionella yrkens historiska framväxt och nutida betydelse i det svenska arbetslivet
- Kunskapssamhällets bärare: en sociologisk studie av de svenska professionella yrkenas historiska framväxt och betydelse i det moderna arbetslivet
- Svenska StudData-projektet
- Polisforskningsnätverkets Europeiska StudData
Styrning, kontroll och autonomi
Autonomi har traditionellt varit ett av de huvudsakliga särdragen för professioner. I begreppet professionell autonomi ligger (i) makten och förmågan att utvärdera och bedöma det egna arbetet, och (ii) möjligheten för professionen som helhet att kontrollera det egna arbetet genom professionella koder och standarder samt vidta disciplinerande åtgärder mot medlemmar inom professionen som inte följer dessa koder.
På senare tid har dock den professionella autonomin utmanats både på en samhällelig och på en vardaglig nivå av trender som kommit att betona "transparens". På samhällelig nivå kan EU-beslutet att tvinga fram en användning av internationella redovisningsstandarder för börsnoterade företag ses som ett exempel. På nationell nivå kan etableringen av nationella medicinska kvalitetsregister ses som ett annat exempel.
Kravet på transparens har också lett till implementering av nya styrinstrument och en ökad produktion av olika dokument. Det gemensamma för de flesta av dessa konstgrepp är att de har för avsikt att synliggöra de professionella processerna som därigenom blir möjliga att styra för personer utanför professionen.
Forskningsprojekten som samlas under detta tema fokuserar på relationen mellan autonomi och transparens. Ett huvudsyfte är att utreda relationen mellan professionellt beslutsfattande, professionell autonomi, normer och kunskap samt de effekter som olika verktyg för transparens har på professionalism.
Påbörjade projekt
- I kölvattnet av transparens – nationella kvalitetsregister för kvalitet eller kontroll?
- Den kollektiva professionella bilden av lärare uttryckt i facktidsskrifter
- Utredningssystem och dokumentation – en idé på genomfart
Fortgående projekt
- Frihet under ansvar eller ansvar under insyn? Om dokumentstyrningens påverka på autonomi, kunskapsbas och normsystem bland professionella
- Den professionella autonomins mörka sida
Avslutade projekt
- Balanced Scorecard i sjukvården - Erfarenheter från användningen av Balanced Scorecard inom landstingen
- Auditing – new forms of control
- From professional autonomy to external decided standards – a study of changing discourses of control
Planerade projekt
- Effekter av transparens som en ny institutionell logik – exemplet nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården
- Upprättelsens språk: bilder av brottsoffer i polistexter
- Chefer med offentligt uppdrag: professionalisering av ledarskapet inom skola och omsorg och dess betydelse
- I korsdrag mellan försiktighetsprinciper och kreativitetsmod – lärararbetet i risk- och granskningssamhället
Interprofessionella relationer
Gränssättning och professionell stängning, som ett sätt att erhålla status och monopol på en specifik arbetsmarknad, är ett klassiskt forskningsområde inom forskningstraditionen. Gränssättande arbete är nära relaterat till legitimitet baserad på förtroende för behovet av och kompetensen inom professioner.
Utan legitimitet och förtroende är det svårt för en profession att muta in sitt område. Förtroende måste dock ständigt underbyggas i relation till andra aktörer inom det nätverk där gränsarbete utförs, till exempel mot stat eller klient. Professionalism kan därför ses som en process snarare än ett stabilt tillstånd. Det gränssättande arbetet kan betraktas både inom en profession och i relation samhället i stort. Inom professionen sker gränssättning genom specialisering och skiktning i syfte att fullgöra olika sociala funktioner eller för att öka statusen för den egna gruppen.
Gränssättning kan även ske i relation till andra professionella grupper. Exempelvis visar studier om samarbetet mellan polis och socialarbetare hur de professionella uppgifterna liksom gränserna mellan de två professionerna fortlöpande stadfästes i den praktiska interaktionen (Johnsson & Svensson, 2006a; 2006b).
Gränssättande arbete och interprofessionella relationer är det tredje temat inom FPF. Frågor av intresse är dels att utreda hur expansionen och förändringen av professionella kan uppfattas som gränssättande arbete, men även som ett sätt för professionella att gripa sig an dilemman mellan transparens och styrning. Vidare genomförs forskning om den professionella identiteten och i vilken omfattning professionell identitet har förändrats i olika organisationer.
Påbörjade projekt
- Att definiera yrkesidentitet genom gränssättning och konfrontation – kontrovers i konstnärens och psykiatrikerns yrkeslogiker?
Fortgående projekt
- Att vakta en marknad – mot förbättrad klassificering och beskrivning av corporate governance system
- Corporate governance påverkan på träffsäkra vinstprognoser. En komparativ studie över finansanalytiker
Avslutade projekt
- När sjukpenningen dras in
- Auditors role in a changing corporate governance system
Planerade projekt
- The demands of demand: the professional fat of Swedish music education in the postwar era
Pågående forskningsprojekt
-
Projekt: En bra polis(utbildning) I likhet med vad som redan har genomförts i många andra länder – inte minst nordiska – fanns en politisk vilja och långtgående planer att akademisera den svenska…
-
Projekt: Välfärdsprofessionellt beslutsfattande – diskretion, principer och program Detta projekt syftar till att förstå relationen mellan diskretion, principer och program i beslutsfattandet inom…
Aktuellt
Tidigare evenemang
28 september 2023
En heldag med professionsforskning
Forum för professionsforskning bjuder in till en ”samverkansdag” för professionsintresserade forskare vid lärosätet. Genom en blandning av korta forskningspresentationer och pitchning av forskningsidéer arbetar vi under dagen med att presentera oss och vår forskning, samt diskuterar uppslag till framtida forskningsprojekt och nya forskargruppskonstellationer.
Fokus ligger på professioner (och yrken) i välfärdsprofessionella organisationer – och kan beröra allt från kompetensförsörjning, digitalisering, arbetsmiljö, matchning utbildning/arbetsliv. Den enda avgränsningen är att det på något sätt ska koppla till professioner och yrken inom välfärden.
1 juni 2023
Den professionella logiken under nya samhällsvillkor
Lennart G Svensson presenterar forskning från två enkätstudier (1996+2010) samt öppnar för en diskussion som siktar mot ny forskning.
Det professionella landskapet i förvandling
Gunnar Olofsson presenterar forskning om professionella fält och öppnar för diskussion för både samverkan och strid inom och mellan professionella fält.
3 maj 2018
Ny forskning vid Linnéuniversitetet: Språk, profession och det sociala arbetet
Peter Ström, FD i svenska språket vid Linnéuniversitetet, presenterar sin avhandling "Utredning inleds: Språk, genredrag och ansvar i barnavårdsutredningar".
14 mars 2018
Styrningen av lärarutbildningen
Hans Hasselblad, professor i företagsekonomi vid Örebro universitet, ger ett seminarium om sitt pågående projekt och sin kommande bok, under rubriken "Lärare, lärarutbildning och den föreskrivna lärarrollen".
NORDPRO-konferensen
8-9 november 2018
UCC, Köpenhamn