Hälsopsykologi

Inriktningar 

Samspelet mellan psykologiska faktorer och sjukdomsutveckling

En av forskningsinriktningarna företräds av docent Ulf Stenström som bl a studerat samspelet mellan psykologiska faktorer och sjukdomsutveckling hos vuxna med Typ 1 diabetes, patienter med maligna melanom, personer som drabbats av en första hjärtinfarkt samt studerat växelspelet mellan psykologiska faktorer och munhälsa.

I en interventionsstudie (Stenström, Göth, Carlsson, Andersson 2003), (randomized repeated-time-series design) av vuxna personer med Typ 1 diabetes undersöktes effekten av ett stresshanteringprogram avseende stämningsläge m.m. och blodsockerkontroll. Ingen effekt kunde ses avseende blodsockerkontroll. Däremot uppvisades förbättringar avseende bl a välbefinnandet hos grupperna efter interventionen.

Studier av munhälsan (Stenström, Einarsson, Jacobsson, Lindmark, Wenander, Hugoson, 2009), förekomst av plaque samt gingivit före och efter intervention, hos en större grupp studenter genomfördes i samarbete med personal från Tandhygienistutbildningen vid Hälsohögskolan, Jönköping. Resultaten visade att munhälsan förbättrats signifikant efter denna intervention, syftande till att öka kunskapen om en god munhälsa. Vidare sågs samband mellan kön, Dental Health Values, Locus of Control uppfattning och munhälsa, det senare via ett för denna studie utvecklat instrument (Dental Health Locus of Control).

Pågående är en studie i samarbete med kirurgavdelningen vid Värnamo sjukhus syftande till att studera bl a användandet av förnekande som försvarsmekanism och vilken betydelse denna mekanism kan ha för tid det tog innan patienten sökt vård för sin hudförändring. Projektet, som ekonomiskt stöds av Cancerfonden, har även för avsikt att undersöka effekter av muntlig respektive muntlig samt DVD-baserad information angående kunskap om sjävundersökning av eventuella hudförändringar.

Preliminära resultat tyder på att de som avvaktade längre tid med att söka vård för hudförändringar också i högre utsträckning använde sig av förnekande som psykologiskt försvar i jämförelse med dem som sökt vård i ett tidigare skede.

Denna ovanstående och pågående studie initierades utifrån resultat från en tidigare studie (Stenström, Nilsson, Stridh, Nijm, Nyrinder, Jonsson, Karlsson, Jonasson 2006) av patienter som drabbats av en första hjärtinfarkt, en studie i samarbete med kardiologer och sjuksköterskor från Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, Höglandssjukhuset samt Universitetssjukhuset, Linköping. I denna studie dröjde de patienter, som uppvisade s k förnekandeliknande copingstrategier, med att kontakta ambulans eller på annat sätt ta sig till sjukhuset och var dessutom mindre benägna att senare delta i en hjärtskola än de som inte uppvisade denna form av coping.

Hälsorelaterade livsstilar och beteendemönster i den friska befolkningen

Inriktningen hälsorelaterade livsstilar och beteendemönster i den friska befolkningen företräds av professor Mikael Rennemark och har fokus på hälsorelaterade livsstilar och beteendemönster i den friska befolkningen, Forskningen har också en gerontologisk inriktning och bedrivs huvudsakligen inom ramen för det nationella forskningsprojektet "the Swedish National study on Ageing and Care" (SNAC), som studerar bla psykosociala hälsodeterminanter bland 60- till 96-åringarna i Sverige (www.SNAC.org). En doktorand inom psykologiämnet vid Linnéuniversitetet är knuten till SNAC-projektet och studerar konsekvenser i hälsa och livskvalitet av att förlora ett barn

I en studie (Rennemark & Berggren, 2006) undersöktes skillnader i fritidsvanor vid 60 års ålder mellan personer som vid denna ålder lämnat arbetslivet p g a arbetsoförmåga och personer som fortfarande var aktiva i arbetslivet. Resultaten visade att de som hade bibehållen arbetsförmåga var mer aktiva på fritiden, framförallt beträffande kulturella och intellektuella aktiviteter (läsa böcker, besöka museer och konstutställningar). I multivariata logistiska regressionsanalyser kontrollerades för såväl ekonomi som utbildning.

I tre av studierna undersöktes relationerna mellan fysisk aktivitet och såväl livskvalitet (Rennemark et al 2009), som depression (Lindwall et al 2006) och kognitiva funktioner (Lindwall et al 2008). Resultaten har bl a  visat att måttlig fysisk aktivitet är mest gynnsam för både livskvalitet, välmående och kognitiva funktioner. I undersökningarna kontrollerades för bl a kön, ålder och graden av sjuklighet. SNAC-databasens medicinska variabler gav god information om graden av sjuklighet (se bilagda artiklar för en mer utförlig redogörelse av inkluderade variabler).

I en studie (Rennemark et al 2009) undersöktes relationen mellan graden av hälso- och sjukvårdsutnyttjande och såväl psykologiska som sociala och medicinska omständigheter. Hierarkiska logistiska regressionsanalyser med högt respektive lågt sjukvårdsutnyttjande som utfallsvariabel visade att graden av sjuklighet var den starkast relaterade faktorn. De psykologiska faktorerna ("internal locus of control" och högt KASAM) visade sig dock vara signifikant relaterade till lågt sjukvårdsutnyttjande.

I en pågående studie genomförs överlevnadsanalyser med hjälp av SNAC-Blekinges databas, i vilken två återundersökningar nu genomförts. Syftet är att undersöka i vilken grad psykologiska och sociala variabler (personlighet, "locus of control", KASAM, kognition, livskvalitet, sociala nätverksfunktioner och strukturer, civilstånd, utbildning, ekonomi) kan förklara variationen i livslängd.