Kustvattengruppen

Vår forskning

Kustvattengruppens forskning innefattar bland annat recipientkontroll, miljöövervakning, båtbaserad kartering och provtagning av växt- och bottendjursamhällen, dykinventering av växt- och bottendjursamhällen, fältinventering med undervattensvideo, provfiske, fiskevård, miljökonsekvensbeskrivningar, GIS (geografiska informationssystem) och provtagning av sediment och biota för analys av miljögifter. 

Recipientkontroll

Den som släpper ut renat avloppsvatten i ett vattenområde (recipient) åläggs som regel att bekosta undersökningar av eventuella miljöeffekter. Kustvattengruppen har sedan 1981 genomfört sådan recipientkontroll såväl i Kalmar län som längs de angränsande kuststräckorna i Östergötland, Blekinge och östra Skåne. Kontrollen har omfattat vattenkvalitet, biologiska undersökningar av bottendjur och alger samt mätning av metaller och andra miljögifter i sediment och musslor.

Syftet med undersökningarna är att ge information om miljöeffekter av de utsläpp som sker längs kusten. De ska också beskriva det allmänna tillståndet och eventuella trender i kustvattenmiljön. Undersökningarna utgör ett basprogram som kompletteras med specialundersökningar i de fall där det behövs. 

Medarbetare

Stefan Tobiasson, projektledare
Susanna Andersson, projektledare
Jonas Nilsson, projektledare
Roland Engkvist, lektor
Patrik Lindgren, projektassistent 

Projekt

Avslutade projekt

Projekt Örserumsviken

Under flera decennier användes Örserumsviken söder om Västervik som recipient för processvattnet från Westerviks pappersbruk. I samband med en omfattande sanering som påbörjades 2002, med syfte att minska läckaget av miljögifterna PCB och kvicksilver från sedimentet, har Kustvattengruppen årligen följt utvecklingen av vikens akvatiska vegetation och fauna. För att undersöka om det förorenade sedimentet hade någon påverkan på djur som lever i sedimentet utfördes före saneringen ett experiment på lab, där östersjömusslans (Macoma baltica) nedgrävningsbeteende studerades. Direkt efter saneringen genomfördes också ett frö groningsförsök för att bestämma sedimentets innehåll av förökningskroppar. Under 2009 avslutades den nio år långa provtagningsserien, och labexperimenten och omfattande fältinsatser genomförs på nytt. Slutrapportering sker 2010.

Förutom att följa effekten av en noggrann muddring ger resultaten från de omfattande undersökningarna en unik inblick i dynamiken i grunda växtklädda Östersjövikar. Förutom Örserumsviken har ytterligare två vikar, Kuggviken och Utrikeviken undersökts. Läs mer om projektet på Projekt Örserumsvikens hemsida

Projekt inom SKB:s regionala modellområde inför eventuellt slutförvar

Under åren 2003 till 2005 har Kustvattengruppen utfört tre biologiska studier inom SKB:s regionala modellområde vid kärnkraftverket i Simpevarp. Dels en inventering av makrofytsamhället med tillhörande epifauna, en studie av infaunan i mjuka sedimentbottnar samt en inventering av fastsittande fauna, framförallt blåmussla (Mytilus edulis), på hårt substrat. Dessa undersökningar har genererat tre P-rapporter enligt SKB:s klassificering. Dessutom har en metod för att uppskatta makrofytbiomassa med hjälp av GIS utarbetats för SKB:s modellområde i Forsmark. Dessa resultat redovisas i en R-rapport.

Restaurering av kustvattenmiljöer 

Projektet startade 1996 och hade framförallt två huvudmålsättningar, dels att kunna förstå varför en naturlig återetablering av blåstångsbälten inte sker, dels att kunna ta fram metoder för att underlätta och påskynda en återetablering. Studierna genomfördes huvudsakligen i recipienten utanför Mönsterås Bruk , och i en mesokosmanläggning i Timmernabben.

Samtliga försök att få tillbaka blåstången i området misslyckades, förutom i ett litet avgränsat område där blåstången försvann i början av 1980-talet, på grund av kloratutsläpp från blekeriprocessen. 
Både utplanterade vuxna plantor och groddplantor betades kraftigt av evertebrater, fram för allt tånggråsuggor (Idotea baltica). Studier av djursamhället tyder på att betande evertebrater förekommer i sådana mängder att de effektivt hindrar återkolonisation av blåstång till området utanför Mönsterås bruk. En storskalig förändring av fiskbestånden har observerats i Kalmarsund där experimentområdet ligger. I området saknas sedan slutet av 1980-talet torsken (Gadus morhua) och provfisken visade att även abborren (Perca fluviatilis) minskat i antal. I större delen av experimentområdet saknades även tångräkor (Palaemon adspersus). Dessa fiskarters försvinnande/minskande och tångräkans frånvaro har sannolikt medfört ett minskat predationstryck på djursamhället. Följden blir en ökad överlevnad av betande evertebrater, framförallt gråsuggor, vilket i sin tur medfört ett avsevärt ökat betningstryck på blåstången framförallt under sensommaren och tidig höst. Under senare delen av hösten kommer sillen (Clupea harengus) in och födosöker i området. På lokaler där sillstimmen varit får vi en reducering av mängden gråsuggor varvid betningen minskar. 

Blåstången i recipienten har ersatts av fintrådiga alger. Denna förändrade struktur ger en liten förlust av föda och skydd för de betande djuren och små fiskar som t.ex. spigg, men nästan en total förlust av skydd för tångräkor och större fiskar som abborre och torsk. 

Ett alternativt jämviktsläge med fintrådiga alger istället för blåstång har skapats som stabiliseras av frånvaron av predatorer och stora tätheter av betande djur. Övergödningssituationen i Kalmarsund bidrar till att fintrådiga alger gynnas. Det nya jämviktsläget kan ändras endast genom att minska på antalet betare och/eller övergödningen.

Samverkan

Samordnad kustvattenkontroll i Kalmar län

Blekingekustens vattenvårdsförbund