Linnaeus University Language, Cognition and Culture Lab (LiLa)

Med en algometer kan känslighet för tryck i djupare vävnad mätas sk pressure pain thresholds (PPTs).

Med en algometer mäts känslighet för tryck (mekaniska smärttrösklar; PPTs). Det innebär att algometern mäter det tryck som vävnaderna utsätts för i kPa när gummiplattan manuellt trycks mot huden. Deltagaren trycker på en signalknapp som är kopplad till algometern när trycket mot vävnaden börjar kännas obehagligt. När deltagaren trycker på signalknappen stannar mätningen och värdet som visas på algometerns display sparas för analys.

Algometern används i forskning där man är intresserad av hur mekaniska smärttrösklar påverkas av olika smärttillstånd (inre påverkan på nervsystemet) eller stimuli från miljön (yttre påverkan på nervsystemet). Som exempel kan nämnas att algometern används för att undersöka hur känsligheten för tryck påverkas vid olika typer av smärttillstånd (kortvariga, regelbundet återkommande, kroniska) och för att mäta känsligheten för tryck i anslutning till att filmer med olika känslomässiga innehåll visas.

Helena Gunnarsson är kontaktperson för denna resurs.  

I kontakt med Helena Gunnarsson kan du få en kort introduktion till hur algometern kan användas, bokas i TimeEdit, vilket rum som kan bokas med resursen och hur man hanterar den. Fyll gärna i en intresseanmälan för att använda resurser före eller efter kontakten med Helena Gunnarsson.

En digital blodtrycksmätare används för att mäta blodtryck på ett snabbt och enkelt sätt.

I forskningsprojekt används blodtrycksmätare för att mäta blodtryck i respons till olika stimuli. Till exempel kan blodtrycksmätaren användas för att mäta hur blodtrycket förändras vid kortvarig smärta som induceras i laboratoriet.

Helena Gunnarsson är kontaktperson för denna resurs.  

I kontakt med Helena Gunnarsson kan du få en kort introduktion till hur blodtrycksapparaten kan användas, bokas i TimeEdit, vilket rum som kan bokas med resursen och hur man hanterar den. Fyll gärna i en intresseanmälan för att använda resurser före eller efter kontakten med Helena Gunnarsson.

Cold pressor apparaten används för att inducera kortvarig smärta på ett säkert sätt.

Med en cold pressor apparat kan man inducera kortvarig smärta vid olika forskningsprojekt. Själva apparaten består av ett 10 liters cirkulerande vattenbad där den exakta vattentemperaturen går att ställa in. För att inducera smärta används oftast en temperatur mellan 1⁰ C och 5⁰C. Eftersom apparaten används för att inducera smärta, så används den bla för att undersöka smärttolerans och upplevd smärtintensitet hos personer som deltar i forskningsexperiment. Till exempel används metoden för att inducera experimentell smärta där man undersöker hur kognitiva förmågor påverkas vid smärta. Metoden används också för att undersöka hur abstrakt respektive konkret tänkande påverkar perception av smärta. Apparaturen kan även användas för att inducera stress. På så sätt kan man i en kontrollerad miljö undersöka hur stress påverkar andra funktioner så som till exempel läsning och läsförståelse.

Helena Gunnarsson är kontaktperson för denna resurs.  

I kontakt med Helena Gunnarsson kan du få en kort introduktion till hur Cold Pressor apparaten kan användas, bokas i TimeEdit, vilket rum som kan bokas med resursen och hur man hanterar den. Fyll gärna i en intresseanmälan för att använda resurser före eller efter kontakten med Helena Gunnarsson.

Tack vare anslag från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond för projektet Peanut har LiLa-labbet sedan sommaren 2020 ett nytt mobilt EEG-system (Brainproducts actiCAP). Med EEG (elektroencefalografi) kan vi nu mäta hjärnans bearbetning av ett auditivt eller visuellt presenterat språk online, millisekund för millisekund.

Med EEG kan vi spela in hjärnans oscillationer eller hjärnaktivitet vid en specifik händelse (event-related potential, ERP). Eftersom inspelningen inte kräver en respons så kan vi jämföra grupper som typiskt skiljer sig på hur väl de presterar på konventionella språktest (till exempel vuxna och barn; första- och andraspråkstalare, och så vidare).

Figuren visar skillnader i hur hjärnan bearbetar svensk ordföljd (V2) beroende på språkbakgrund (svensk, tysk, eller engelsk modersmålstalare). Deltagarna i studien fick läsa korrekt formade V2-meningar Idag på morgonen ringde hon till sin pappa eller inkorrekt formade meningar med verbet efter subjektet *Idag på eftermiddagen han sov i gräset. Medan tyska och engelska inlärare inte skiljde sig på språktesten så kunde vi påvisa förstaspråkets betydelse för bearbetning av ett andraspråk (Andersson, Sayehli, & Gullberg, 2019).

Vår mobila ögonrörelsemätare, Tobii Pro Spectrum, kan används tvärvetenskapligt i studier som kan nyttja information om deltagares ögonrörelser eller fokus – över en text, en bild, eller en webbsida. Där ögonens rörelser ses som en indikation på individens fokus, kort sagt. Visual world-paradigm är en studiedesign som är särskilt lämpad för att studera språkbearbetning. Här presenteras auditiv och visuell stimuli tillsammans. Detta tillåter slutsatser om deltagares bearbetning och förståelse av till exempel ordbetydelser, negationer och betoningsmönster.

Ett exempel på hur ett test går till och kan tolkas: i en undersökning har deltagaren fått lyssna på meningar som betonat färgen eller objektet i yttranden, till exempel var är den gula båten? Barnet har haft sex objekt i olika färger att titta på. Barnet i exemplet tittade mest på båtarna när hen fick följande två frågor i följd: Var är den gröna båten? Och var är den gula båten? Att barnet inte tittade på den gula mössan, som var ett av de sex objekten, talar för att hen har tolkat betoningen på gula rätt!

Ansvarig kontakt person: Jonas Svensson (jonas.svensson@lnu.se)

LiLa har inlett ett samarbete med initiativet Människa-Maskin-Samhälle för att utforska och integrera generativ AI inom forskning och undervisning. Detta partnerskap syftar till att erbjuda workshops, laboratorieaktiviteter, resurser och konsultationer för att hantera de möjligheter och de problem som generativ AI innebär för forskning och högre utbildning.

Människa-Maskin-Samhälle har en öppen Moodlesida med information, länkar till resurser, och diskussionsforum. Gå gärna med för att få uppdateringar.

Du är välkommen att titta in i vår öppna Experimentverkstad varje torsdag (om inte annat meddelas) mellan 13-15. Du hittar oss i salen Alexandria på tredje våningen i UB (Växjö) alternativt i LiLa om vi skulle vara färre än fem deltagare. Fär schema hänvisar vi till Moodlesidan ovan.

Exempel på workshops:

• AI-litteracitet
• Introduktion till generativ AI. Hur funkar det och vad ska man ha det till?
• Generativ AI i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning
• Generativ AI och etik
• Alla kan koda: generativ AI och vardagsprogrammering.
• Temamodellering och generativ AI
• AI-assisterad transkribering av ljud och skrift.

Med Grooved Pegboard kan man mäta psykomotorisk förmåga.

Med Grooved Pegboard är det möjligt att mäta psykomotorisk förmåga. Uppgiften för forskningspersonen är att passa in stålpeggarna i hålen så fort som möjligt. När hen utför uppgiften mäts både tiden det tar att passa in alla peggarna rätt i hålen och antalet tappade peggar. Testet används i forskning för att undersöka hur psykomotorisk förmåga påverkas vid olika tillstånd som tex inducerad, experimentell smärta, vid olika kliniska smärttillstånd eller vid påverkan av distraherande yttre stimuli.

Helena Gunnarsson är kontaktperson för denna resurs.  

I kontakt med Helena Gunnarsson kan du få en kort introduktion till hur Grooved Pegboard kan användas, bokas i TimeEdit, vilket rum som kan bokas med resursen och hur man hanterar den. Fyll gärna i en intresseanmälan för att använda resurser före eller efter kontakten med Helena Gunnarsson.

Labbet tillhandahåller ett urval av mikrofoner och även mobil ljudinspelningsutrustning samt videokamera för ett antal olika ändamål, exempelvis inspelning av (grupp)samtal för samtalsanalys eller inspelning av enskilda talare eller samtal med bra kanalseparation som möjliggör akustisk-fonetiska analyser.

Med en flexibel responsbox kan vi mäta reaktionstiden för bearbetning av olika fenomen. Vi kan, som ett exempel, presentera olika ord på ett andraspråk som tillhör eller inte tillhör en semantisk kategori (till exempel djur). Deltagarna trycker på en grön eller röd knapp beroende på om det presenterade ordet är ett djur eller inte. Genom att låta några ord ha gemensam fonologi med förstaspråksord som antingen är eller inte är djur, kan vi med RT påvisa om båda språken är aktiverade även i en andraspråksuppgift. Detta är bara ett exempel för att visa hur en enkel RT-studie kan svara på stora frågor.

Tack vare medel från Huminfra finns nu hos LiLa en dator som kan transkribera inspelat tal till text. Transkriptionen använde AI-modellen Whisper, vilken klarar av att transkribera material på ett stort antal olika språk. Många transkriptionslösningar som använder AI kräver att materialet laddas upp till en molntjänst vilket kan vara problematiskt ur en forskningsetisk synpunkt.

Genom att vi i LiLa kör modellen lokalt på en dator utan uppkoppling till nätet så behandlas all personuppgift på ett forskningsetiskt säker sätt. 

För att kunna genomföra transkriptionen behöver vi ha det inspelade materialet i formaten .mp4, .m4a, .wav eller .mp3. Om du har ditt material i ett annat format än något av de fyra hjälper vi gärna till med vägledning för att byta format på redan inspelade material.

Räkna med att själva transkriptionen tar ungefär 1,5 gånger tiden på det inspelade materialet.

Om du vill transkribera i LiLa kontaktar du oss genom att fylla i en förfrågan om att göra ett projekt i LiLa. Om du har frågor får du gärna kontakta oss.

Styrgruppen består av ledningsgruppen samt: