Linnaeus University Language, Cognition and Culture Lab (LiLa)
Linnaeus University Language, Cognition and Culture Lab (LiLa) är ett labb för vetenskaplig forskning som startade vid Linnéuniversitetet 2019. Ambitionen med labbet är dels att skapa möjligheter för forskningsanknuten utbildning, dels att utveckla nya forskningsområden.
Resurser
LiLa ligger på universitetsbibliotekets våning 3 i Växjö. I labbet finns avancerade resurser av olika slag för vetenskaplig forskning.
Algometer
Med en algometer kan mekaniska smärttrösklar (PPTs) mätas. Det innebär att algometern mäter det tryck som vävnaderna utsätts för i kPa när gummiplattan trycks mot huden. Deltagaren trycker på en signalknapp som är kopplad till algometern när trycket mot vävnaden börjar kännas obehagligt. När deltagaren trycker på signalknappen stannar mätningen och värdet som visas på algometerns display sparas för analys.
Algometern kan användas i forskning där man är intresserad av hur mekaniska smärttrösklar påverkas av olika smärttillstånd eller miljöstimuli. Som exempel kan nämnas att algometern har använts för att mäta känsligheten för tryck i olika kroppsdelar samtidigt som deltagarna fått titta på filmer med olika känslomässiga innehåll. Algometern har också använts för att undersöka hur känsligheten för tryck påverkas vid olika smärttillstånd.
Blodtrycksmätare
En Omron Digital arm blodtrycksmätare används för att mäta blodtryck i respons till olika stimuli. Som ett exempel har blodtrycksmätaren använts för att mäta hur blodtrycket förändras vid kortvarig smärta som induceras i laboratoriet.
Cold pressor
Cold pressor apparaten är en apparat som används för att inducera smärta. Själva apparaten består av ett 10 liters cirkulerande vattenbad där den exakta vattentemperaturen går att ställa in. För att inducera smärta används oftast en temperatur mellan 10 C och 50C. Eftersom apparaten används för att inducera smärta, så används den för att undersöka smärttolerans och upplevd smärtintensitet hos personer som deltar i forskningsexperiment. Till exempel har den här metoden använts för att inducera experimentell smärta i flera projekt där man undersökt hur kognitiva förmågor påverkats vid smärta. Metoden har också använts för att undersöka hur abstrakt respektive konkret tänkande kan påverka perception av smärta.
Apparaturen kan även användas för att inducera stress. På så sätt kan man kontrollerat undersöka hur stress påverkar andra funktioner så som till exempel läsning.
EEG och ERP
Tack vare anslag från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond för projektet Peanut har LiLa-labbet sedan sommaren 2020 ett nytt mobilt EEG-system (Brainproducts actiCAP). Med EEG (elektroencefalografi) kan vi nu mäta hjärnans bearbetning av ett auditivt eller visuellt presenterat språk online, millisekund för millisekund.
Med EEG kan vi spela in hjärnans oscillationer eller hjärnaktivitet vid en specifik händelse (event-related potential, ERP). Eftersom inspelningen inte kräver en respons så kan vi jämföra grupper som typiskt skiljer sig på hur väl de presterar på konventionella språktest (till exempel vuxna och barn; första- och andraspråkstalare, och så vidare).
Figuren visar skillnader i hur hjärnan bearbetar svensk ordföljd (V2) beroende på språkbakgrund (svensk, tysk, eller engelsk modersmålstalare). Deltagarna i studien fick läsa korrekt formade V2-meningar Idag på morgonen ringde hon till sin pappa eller inkorrekt formade meningar med verbet efter subjektet *Idag på eftermiddagen han sov i gräset. Medan tyska och engelska inlärare inte skiljde sig på språktesten så kunde vi påvisa förstaspråkets betydelse för bearbetning av ett andraspråk (Andersson, Sayehli, & Gullberg, 2019).
Eye-tracking (ET)
Vår mobila ögonrörelsemätare, Tobii Pro Spectrum, kan används tvärvetenskapligt i studier som kan nyttja information om deltagares ögonrörelser eller fokus – över en text, en bild, eller en webbsida. Där ögonens rörelser ses som en indikation på individens fokus, kort sagt. Visual world-paradigm är en studiedesign som är särskilt lämpad för att studera språkbearbetning. Här presenteras auditiv och visuell stimuli tillsammans. Detta tillåter slutsatser om deltagares bearbetning och förståelse av till exempel ordbetydelser, negationer och betoningsmönster.
Ett exempel på hur ett test går till och kan tolkas: i en undersökning har deltagaren fått lyssna på meningar som betonat färgen eller objektet i yttranden, till exempel var är den gula båten? Barnet har haft sex objekt i olika färger att titta på. Barnet i exemplet tittade mest på båtarna när hen fick följande två frågor i följd: Var är den gröna båten? Och var är den gula båten? Att barnet inte tittade på den gula mössan, som var ett av de sex objekten, talar för att hen har tolkat betoningen på gula rätt!
Grooved Pegboard
Med Grooved Pegboard mäts psykomotorisk förmåga. Uppgiften för forskningspersonen är att passa in stålpeggarna i hålen så fort som möjligt. När hen utför uppgiften mäts både tiden det tar att passa in alla peggarna rätt i hålen och antalet tappade peggar. Testet används i forskning för att undersöka hur psykomotorisk förmåga påverkas vid olika tillstånd som tex inducerad, experimentell smärta eller vid olika kliniska smärttillstånd.
Ljud och film
Labbet tillhandahåller ett urval av mikrofoner och även mobil ljudinspelningsutrustning samt videokamera för ett antal olika ändamål, exempelvis inspelning av (grupp)samtal för samtalsanalys eller inspelning av enskilda talare eller samtal med bra kanalseparation som möjliggör akustisk-fonetiska analyser.
Reaktionstid (RT)
Med en flexibel responsbox kan vi mäta reaktionstiden för bearbetning av olika fenomen. Vi kan, som ett exempel, presentera olika ord på ett andraspråk som tillhör eller inte tillhör en semantisk kategori (till exempel djur). Deltagarna trycker på en grön eller röd knapp beroende på om det presenterade ordet är ett djur eller inte. Genom att låta några ord ha gemensam fonologi med förstaspråksord som antingen är eller inte är djur, kan vi med RT påvisa om båda språken är aktiverade även i en andraspråksuppgift. Detta är bara ett exempel för att visa hur en enkel RT-studie kan svara på stora frågor.
Transkription av tal till text
Tack vare medel från Huminfra finns nu hos LiLa en dator som kan transkribera inspelat tal till text. Transkriptionen använde AI-modellen Whisper, vilken klarar av att transkribera material på ett stort antal olika språk. Många transkriptionslösningar som använder AI kräver att materialet laddas upp till en molntjänst vilket kan vara problematiskt ur en forskningsetisk synpunkt.
Genom att vi i LiLa kör modellen lokalt på en dator utan uppkoppling till nätet så behandlas all personuppgift på ett forskningsetiskt säker sätt.
För att kunna genomföra transkriptionen behöver vi ha det inspelade materialet i formaten .mp4, .m4a, .wav eller .mp3. Om du har ditt material i ett annat format än något av de fyra hjälper vi gärna till med vägledning för att byta format på redan inspelade material.
Räkna med att själva transkriptionen tar ungefär 1,5 gånger tiden på det inspelade materialet.
Om du vill transkribera i LiLa kontaktar du oss genom att fylla i en förfrågan om att göra ett projekt i LiLa. Om du har frågor får du gärna kontakta oss.
Är du intresserad av att genomföra ett projekt i LiLa?
Via länken nedan kan du ange information om det projekt du önskar utföra, som typ av aktivitet, tidsperiod och önskad utrustning. Fyll i informationen och klicka på Skicka, så kommer vi att ta kontakt med dig framöver.
LiLa utvecklar ny forskning
Institutionen för svenska språket öppnade Linnaeus University Language, Cognition and Culture Lab (LiLa) 2019 som en tillgänglig infrastruktur, där studenter och forskare kan utföra instrumentell språkvetenskaplig forskning. LiLa ger möjligheter till en forskningsanknuten utbildning samt till att utveckla nya forskningsområden. Vårt fokus är att engagera studenter i nya typer av empirisk forskning och initiera nya forskningssamarbeten på Linneuniversitetet.
Nedan hittar du mer information om vilken utrustning som finns i LiLa och hur den kan användas. Vi presenterar även planerade workshoppar och andra möjligheter till att lära sig hantera utrustningen och analysera data som kan samlas in med utrustningen. Vidare finns information om hur du kan gå tillväga om du vill göra ett projekt i LiLa eller är nyfiken på vilka projekt som har nyttjat eller nyttjar LiLa just nu, med mera.
Årsrapport om LiLas verksamhet
Tidigare årsrapporter
Workshoppar och utbildning
Workshoppar och utbildningar planeras efter behov. Det innebär att om du är intresserad av att veta mer om hur du till exempel använder dig av LiLas utrustning, sätter upp experiment eller analyserar data, kontaktar du Annika Andersson eller Gilbert Ambrazaitis så att workshoppar sätts ihop och intressenter kan bjudas in.
Utbildningar
Våren 2024 erbjuder vi kursen Akustisk fonetik och talanalys: En introduktion för doktorander. I kursen behandlas den akustiska fonetikens grunder och språkljudens akustiska mönster i vågdiagram och spektrogram. Studenterna använder talanalysverktyget Praat för att segmentera talsignalen och utföra akustiska mätningar. Praat script används för att automatisera mätningar och skapa illustrationer.
Kursen är öppen för doktorander på såväl Linnéuniversitetet som andra lärosäten. Sista anmälningsdag är 23 februari och kursstart 4 mars. Kontakt: Gilbert Ambrazaitis.
- -
Vårterminen 2021 erbjöd vi kursen Psykolingvistik: Från EEG till ERP – metod och teori (kursbeskrivning, PDF-fil) på 7,5 hp, halvfart, för doktorander och andra forskare. Kursen passar dig som vill sätta upp en egen studie i ERP och dig som bättre vill kunna förstå artiklar som beskriver resultat från ERP-studier. Varannat tillfälle är teori och varannat laboration, där du tränar dig på att använda utrustningen och hantera EEG-data.
Kontakta Annika Andersson för att få veta mer eller anmäla ditt intresse för att gå kursen. Notera att kursen endast går de terminer då det finns tillräckligt stort underlag.
Projekt
-
Projekt: Att lära sig fokusera – hur stockholmska och skånska barn producerar och uppfattar kontrastiv intonation (BlikSSt) Såväl talare som lyssnare använder sig av språkets melodi eller intonation…
-
Projekt: Språkbearbetning: Domängenerell eller domänspecifik? ERP-studier av verbal och visuell språkbearbetning hos barn med typisk och atypisk språkutveckling Genom att jämföra hjärnans bearbetning…
Är du intresserad av att delta i någon av våra studier?
Vi söker ständigt efter deltagare till de experiment och studier som genomförs i LiLa. Via länken nedan kan du göra en intresseanmälan, så kontaktar vi dig när det finns en studie som passar dig som deltagare.
Aktuellt
Medarbetare
Annika Andersson är föreståndare för LiLa.
- Annika Andersson Docent
- 0470-76 74 34
- annika.andersson@lnu.se
- Christian Waldmann Professor
- 0470-70 89 43
- christianwaldmannlnuse
- Claes Ohlsson Docent
- 0470-76 78 80
- claesohlssonlnuse
- Federica Raschellà Doktorand
- federicaraschellalnuse
- Gilbert Ambrazaitis Docent
- 0480-44 67 25
- 072-594 95 56
- gilbertambrazaitislnuse
- Hanna Lindfors Doktorand
- 0470-70 84 97
- hannalindforslnuse
- Helena Gunnarsson Universitetslektor
- 0470-76 72 02
- 076-768 16 17
- helenagunnarssonlnuse
- Jonas Svensson Professor
- 0470-70 86 98
- jonassvenssonlnuse
Historien bakom LiLa
När Annika Andersson och Gilbert Ambrazaitis anställdes vid Linnéuniversitetet 2017 bedrev de sin forskning vid Lunds universitets Humanistlaboratoriet. De började arbeta för att försäkra att de istället skulle kunna utföra sin forskning på plats på Linnéuniversitetet. Båda har sina bostäder i Lund men var övertygade om att forskningen bör bedrivas på plats i Växjö för att utveckla den forskning som bedrivs vid universitetet. Lika viktigt var att kunna inkludera studenter i en forskning av språk som dittills inte bedrivits vid universitetet. Dåvarande prefekt vid institutionen för svenska språket, Maria Lindgren, var drivande för att hitta en passande lokal för LiLa medan Annika, med stöd av Gilbert och Fredrik Heinat (institutionen för språk), sökte anslag för utrustning till LiLa.
Lokalen hittades och reaktionstidsutrustning som redan fanns att tillgå vid institutionen för svenska språket sattes upp. Nästföljande prefekt, Jon Helgason, tillsammans med vice prefekten Daniel Bergman beslutade att stödja LiLa med ögonrörelsemätningsutrustning och ljud- och videoinspelningsutrustning som började användas redan under hösten 2019. Utrustningen delfinanseriades också av Riksbankens Jubileumsfond (RJ) via projektet Att lära sig fokusera: hur stockholmska och skånska barn producerar och uppfattar kontrastiv intonation (BlikSSt). Året efter erhölls av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond (MAW) medel för att utföra projektet Language processing: domain general or domain specific? vilket även innebar medel för EEG-utrustning till LiLa. Denna utrustning kommer ha stor betydelse för utvecklingen av nya studier av språkbearbetning vid Linnéuniversitetet som vi är mycket tacksamma för att MAW har stöttat genom att stötta detta projekt.