Linnaeus Evaluation Research (LER)

Internationellt är Sverige ett land med en omfattande utvärderingsverksamhet. I Sverige finns några internationellt kända och publicerade forskare, en branschorganisation för utvärderare som organiserarar konferenser och seminarier bildades 2003 (Svenska Utvärderingsföreningen), utbildning på masternivå i utvärdering sker vid ett lärosäte i Sverige och ett flertal utvärderingsinstitut/enheter har etablerats vid offentliga myndigheter.

Expansionen av utvärdering bedöms bero på att organisationer behöver kunskap för att kunna fungera, att allmänna, internationella trender i riktning mot ökad transparens slår igenom lokalt och att aktivt medborgarinflytande i samhällslivet främjas på alla områden.

Förvånande nog har expansionen inte åtföljts av en motsvarande satsning vid lärosäten. Enbart Umeå (UCER) och Göteborg (Förvaltningshögskolan) har någon form av etablerad centrumbildning för utvärderingsforskning. Flera har däremot provat under en kortare tid (Malmö, Stockholm, Mälardalen) men de har varit projekt- eller personkopplade och har nu en tynande tillvaro eller koncentrerar sig på uppdrag.

Samtidigt som den ökade tilltron till utvärdering bidragit till att vi nu återfinner företeelser som resultatenheter, beställar-utförarmodeller och evidensbaserad praktik så åtföljs utvärdering av kritik. Både kritiker och förespråkare påpekar kvarstående grundläggande utmaningar i utvärdering. Vilka metoder fungerar bäst för vanlig datainsamling? Vilka metoder ska användas för att klarlägga och belägga interventioners effekter och bieffekter? I vilken mån ska resultaten komma till användning, av vem och i så fall hur?

Den första kategorin utmaningar – eller problem om man så vill – fokuserar den uppsjö av idéer om lämpliga utvärderingsmetoder som förekommer i utvärderingens praktik och hur dessa kan kopplas till sammanhang där det finns behov av utvärderingar. Utmaningen för forskarsamhället är att bidra till ökad kunskap kring metoders förtjänster och tillkortakommanden, att medverka till teoriutvecklingen kring utvärderingar och att kritiskt granska utvärderingars relevans i samhällslivet.

Den andra gruppen av problem förknippas med konsekvenserna av utvärdering och på vilket sätt som kunskap organiseras, produceras och legitimeras. Det har att göra med hur vetande från utvärdering används eller inte används som beslutsunderlag, vilka föreställningar som finns kring hur vetandet ska utnyttjas och hur verksamheter kan organiseras för att ta tillvara den nya kunskapen.

Lärande utvärdering och följeforskning
Avhandlingsprojekt som genomförs av doktorand Kettil Nordesjö. Planerad disputation 12 juni 2015.
Nordesjö, K. (2012). Vad gör en lärande utvärderare? Paper presented at the SVUF - svenska utvärderingsföreningen, Stockholm, Sverige.
Nordesjö, K. (forthcoming). Relationen mellan styrning och utvärdering - hur en europeisk utvärderingsidé översätts i Sverige (prel. titel). Växjö: Linnaeus University Press.

Systematisk uppföljning av insatser till barn som anhöriga
Post.doc vid NKA med lektor Kajsa Svanevie, juli 2014-juni 2016. Syftet är att skapa ett starkt multidisciplinärt team kring studier av systematisk uppföljning inom området barn- och unga. Samverkan sker med Jönköpings Högskola och Ersta Sköndal Högskola. Flera post.doc är anställda i projektet. Verner Denvall ingår i projektets styrgrupp.

Single system design
Studie genomförd på uppdrag åt Stockholms stads FoU 2013. Studien syftade till att undersöka användbarheten av en metod för att utvärdera enskilda klientinsatser. Metoden hade implementerats med support av Socialstyrelsen. Medverkande doktorand Ann Ottengrim & professor Verner Denvall (vetenskapligt ansvarig).
Denvall V & Ottengrim A. (2013) Single System Design på svenska. En försöksverksamhet inom socialpsykiatrin i Enskede-Årsta-Vantör. Växjö: Linneuniversitetet.

Trestad 2
Ett forsknings- och utvecklingsprojekt med Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö som utgår från en samverkan mellan praktiker och forskare med ett förhållningssätt till kunskapsutveckling som bygger på demokratisk och interaktiv grund. Projektet syftar till att utveckla en modell för kontinuerlig lokal uppföljning av ungdomar med missbruksproblem. Projektet pågår under 2012-2015 och har hittills resulterat i två rapporter och en vetenskaplig artikel. Ansvariga forskare är lektorerna Mats Anderberg och Mikael Dahlberg, Institutionen för pedagogik.
Almazidou, M., Anderberg, M., Borg, M., Dahlberg, M., Kainulainen, K., Nilsson, I., Saras, T. & Williamsson, O. (2014). Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö – Ungdomar i öppenvård år 2013. Göteborg stad: Trestad 2.
Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2014). Ungdomar med missbruksproblem – en deskriptiv studie av Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Socialmedicinsk tidskrift, 91(4).
Anderberg, M., Borg, M., Dahlberg, M., Davidsson, C., Holmstedt, A., Kainulainen, K., Magnusson, K., Wallander, M. & Williamsson, O. (in press). Lokal uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Göteborg stad: Trestad 2.

Brukaren i evidensbaserad praktik; exemplet Housing First
Avhandlingsprojekt som genomförs av doktorand Ann Ottengrim 2010 – 2016. Ännu inga publikationer

Standardiserat bedömningsinstrument inom försörjningsstöd i Stockholm
Studie på uppdrag av Stockholms stads Fou med start juli 2015 – mars 2016. Studien syftar till att undersöka implementeringen av ett bedömningsinstrument. Den kommer att genomföras av Verner Denvall, Mikael Skillmark & Rikard Ulmestig vid socialt arbete.

Lokal evidens inom området våld i nära relationer
Forskning som finansieras av Brottsförebyggande rådet 2014 – 2017. Projektet syftar till att undersöka framväxten av interventioner och aktörers strategier i tillämpning av evidensbaserad praktik i två fallkommuner som implementerat samtalsbehandling och riskbedömningsinstrument men med olika slags organisering. Studien genomförs av Lotta Agevall-Gross, Verner Denvall, Cecilia Kjellgren och Mikael Skillmark. Ännu inga publikationer.