Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies

Det interdisciplinära forskningsfältet koloniala och postkoloniala studier analyserar de mänskliga konsekvenserna av kolonialism, imperialism och andra former av dominans genom världshistorien. Fokus riktas särskilt mot de som blivit fördrivna, exploaterade och marginaliserade till följd av kolonialism och imperialism.

Forskare inom fältet anlyserar möten och krockar mellan olika kulturer och identiteter, framför allt under den europeiska expansionen från slutet av 1400-talet och framåt. Genom att beakta många olika människors och kulturers erfarenheter och perspektiv framträder en mångfacetterad bild av kolonialismen och de sätt på vilka den har bidragit till att forma dagens förhållanden runt om i världen.

Koloniala och postkoloniala studier präglas av en kritisk hållning, inte bara gentemot kolonialismen som sådan, utan även gentemot hur historien om kolonialismen och möten mellan olika kulturer har beskrivits i olika delar av världen.

Ett viktigt syfte är att belysa osynliggjorda och undanträngda aspekter av kolonialismen samt att lyfta fram hur olika former av kolonial exploatering, förtryck och våld fortsätter att påverka människor i vår samtid. Forskningsfältet utmanar därmed traditionell forskning inom historia och andra discipliner genom att föra fram nya perspektiv och kritiska ståndpunkter och genom att uppmärksamma holistiska former av kunskap och andra sätt att förstå och relatera till världen.

Stora delar av forskningen vid centret utgår från begreppet Concurrences (”samtidigheter”), som har utvecklats av centrets forskare under ledning av professor Gunlög Fur. Forskningen tar sin utgångspunkt i kulturmöten i olika koloniala sammanhang och lyfter fram spänningen mellan universalism och kulturell mångfald i den alltmer sammanlänkade och globaliserade värld som har uppstått som en följd av den europeiska expansionen under de senaste femhundra åren. Genom att studera kulturmöten kan fundamentala kulturella skillnader synliggöras och analyseras på djupet. Till skillnad från stora delar av tidigare forskning om kulturmöten − där européer ofta har betraktats som aktiva och icke-européer som passiva eller reaktiva – vill Concurrences-perspektivet främja en mer balanserad och empiriskt förankrad global historia. Det blir då viktigt att beakta många olika röster och dolda aspekter av historiska kulturmöten, liksom att uppmärksamma sådana händelser och tolkningar av världen som senare glömdes bort, rensades ut, undertrycktes eller uteslöts från de officiella och dominerande versionerna av historien.

Som teoretiskt begrepp tar Concurrences hänsyn både till samtidigheter och konkurrens. Utgångspunkten är att historien bara kan förstås genom att studera såväl sammanflätningar som spänningar och konkurrens mellan olika förhållningssätt som är lika mycket värda. Ordet concurrence är inte bara synonymt med svenskans begrep samtidighet, utan det kan också betyda 'ha jämnbördig auktoritet eller jurisdiktion', samt ’korsa vid samma punkt'. Liksom i dagens svenska, kan det engelska begreppet concurrence också, i en ålderdomlig form, betyda rivalitet eller konkurrens.

Begreppet concurrences har alltså många konnotationer, däribland överenskommelse, tävlan, sammanflätning och inkompatibilitet. Det kan signalera motstridiga tolkningar och rymmer olika, ibland antagonistiska, anspråk. Genom att använda concurrencesperspektivet, snarare än samtidighet, tvingas forskarna att ifrågasätta och utmana de generaliserande perspektiv som ryms i koloniala anspråk och moderniserande ambitioner, oavsett var dessa förekommer. Mot bakgrund av det här strävar forskarna på Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies att förklara överlappningar, dispyter, obalanser och brobyggande som en del av sättet på vilket människor skildrar och interagerar med sin(a) värld(ar).

För en mer utförlig diskussion om konceptet concurrences och exempel på dess användning i forskningen, se Diana Brydon, Peter Forsgren & Gunlög Fur (red.), Concurrent Imaginaries, Postcolonial Worlds: Toward Revised Histories (Leiden: Brill 2017).

• Årsberättelse LNUC Concurrences 2023
• Årsberättelse LNUC Concurrences 2022
• Årsberättelse LNUC Concurrences 2021
• Årsberättelse LNUC Concurrences 2020
• Årsberättelse LNUC Concurrences 2019
• Årsberättelse LNUC Concurrences 2018
• Årsberättelse LNUC Concurrences 2017

Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies har ett gästforskarprogram för forskare i humaniora och samhällsvetenskap med fokus på koloniala och postkoloniala studier. Gästforskarprogrammet gör det möjligt för forskare från hela världen och i olika steg i karriären, från doktorander till professorer, att besöka centret under en period på mellan en och tre månader. Hittills har ett 40-tal forskare besökt centret som gästforskare.

Gästforskarbesök ska syfta till att etablera eller utveckla befintlig forskning i samarbete med en eller flera medlemmar av centret. Gästforskare förväntas delta i verksamheten vid centret och dess forskningskluster samt att bidra till den akademiska miljön under sitt besök. Prioritet kommer att ges till gästforskarbesök som är av strategisk betydelse för LNUC Concurrences och till besök som är av stor relevans för forskningen vid centret och dess medlemmar.

Forskare som är intresserade av att besöka LNUC Concurrences som gästforskare rekommenderas att ta kontakt med en medlem vid centret som de samarbetar med, eller önskar samarbeta med, och be den att personen sponsra en ansökan om ett gästforskarbesök. Alternativt kan en förfrågan skickas till Liv Nilsson Stutz, som är ansvarig för gästforskarprogrammet. Ansökningar som stöds av medlemmar av centret kan skickas in vid något av de två årliga ansökningstillfällena (oktober och mars) och beslut fattas normalt inom tre månader.

Gästforskarvistelserna är oavlönade och utgår från att den besökande forskaren uppbär lön eller annan ersättning från sin heminstitution. Centret tillhandahåller arbetsplats och tillgång till centrets forskningsaktiviteter. Centret kan även, om särskilda skäl föreligger, tillhandahålla logi och ett mindre bidrag för att täcka resekostnader och förhöjda levnadsomkostnader under gästforskarvistelsen.

För mer information om ansökningsförfarandet och villkor, vänligen kontakta centrets administratör.

The Centre for Trans-Himalayan Studies at Yunnan Minzu University

Centrum för tillämpat kulturarv

Plattform migration

Centrets vetenskapliga råd består av ledande forskare inom postkolonial forskning och forskning om kulturmöten och representerar flera olika akademiska discipliner:

• Professor Gurminder K Bhambra, University of Sussex
• Professor Elizabeth DeLoughrey, University of California
• Professor Helge Jordheim, University of Oslo
• Professor Shahram Khosravi, Stockholm University
• Professor Pramod K. Nayar, University of Hyderabad
• Professor Ann Stoler, The New School for Social Research

2024

• Lucia Hodgson, USA
• Lobke Minter, Universitetet i Stellenbosch, Sydafrika
• Prabhat Kumar, Centre for the Study of the Developing Societies, Indien och Käte Hamburger Centre for Apocalyptic and Post-Apocalyptic Studies, Heidelbergs universitet, Tyskland 
• Maria Framke, Erfurts universitet, Tyskland
• Joanna Simonow, Heidelbergs universitet, Tyskland
• Ariel Lopez, Asian Center, University of the Philippines (Filippinerna)

2023

• Lucia Hodgson, USA
• Alexander Philips, Ashoka University, Indien
• Giovanna Gini, Queen Mary University of London, Storbritannien
• Elliot Blomqvist, Göteborgs universitet, Sverige
• Nicole Crescenzi, The IMT School for Advanced Studies Lucca, Italien
• Shabeena Kuttay, GDC Magam, Budgam, Indien
• Abellia Anggi Wardani, Indonesiens universitetet, Indonesien
• Rasmus Christensen, Köpenhamns universitet, Danmark
• Isabelle Hesse, University of Sydney, Australien
• Monwabisi K. Ralarala, University of the Western Cape, Sydafrika

2022

• Preedee Hongsaton, Thammasatuniversitetet, Thailand
• Ina Thegen, Århus universitet, Danmark
• Sanjukta Das Gupta, La Sapienza, Italien
• Wumi Raji, Obafemi Awolowo University, Nigeria
• Svea Larsson, Univeristy of Wisconsin-Madison, USA
• Anna Krämer, Kölns universitet, Tyskland
• Lucia Hodgson, USA
• Om Dwevedi, Bennett University, Indien

2021

• Amrita Ghosh, Linnéuniversitetet och SASNET, Sverige
• Preedee Hongsaton, Thammasatuniversitetet, Thailand

2020

• Amrita Ghosh, Linnéuniversitetet och SASNET, Sverige
• Forrest Hylton, Universidad Nacional de Colombia-Sede Medellín, Colombia
  
• Mikko Toivanen, European University Institute, Italien

2019

• Hannah Durkin, Newcastle University, Storbritannien
• Aleksi Huhta, Åbo universitet, Finland
• Malica S Willie, The University of the West Indies at Cave Hill, Barbados
• Maria Lindebaeck Lindsoe, Köpenhamns universitet, Danmark
• Anindya Sekhar Purakayastha, Kazi Nazrul University, Indien
• Isabella Mundim, Federal Institute of Brasília, Brasilien
• Silje Dragsund Aase, VID, Stavanger, Norge

2018

• Bruce Buchan, Griffith University, Australien
• Stephen Pihlaja, Birmingham Newman University, Storbritannien
• Eleonor Marcussen, North South University, Bangladesh
• Kenneth Long, University of Saint Joseph, USA
• Niladri Chatterjee, North South University, Bangladesh
• Kathryn Seymour, Griffith University, Australien
• Mieke Bal, Universiteit van Amsterdam, Nederländerna
• Harjeet Badwall, York University, Kanada
• Rebecca Duncan, University of Stirling, Storbritannien
• Fatuma Omer Ali, Marmarauniversitetet, Turkiet

2017

• Iain Chambers, Universitetet i Neapel "L'Orientale", Italien
• Gabriella Elgenius, Göteborgs universitet, Sverige
• Malin Gregersen, Universitetet i Bergen, Norge
• Ivan Sablin, National Research University Higher School of Economics, Ryssland
• Ana Grgic, University of the Arts, Storbritannien

2016

• Pineteh E. Angu, Universitetet i Pretoria, Sydafrika
• Jaqueline van Gent, University of Western Australia, Australien
• Raphael Hörmann, University of Central Lancashire, Storbritannien
• Dhiraj Nite, Ambedkar University, Indien
• Yvonne Reddick, University of Central Lancashire, Storbritannien
• Hilda Härgestam Strandberg, Umeå universitet, Sverige
• Malica S. Willie, The University of the West Indies at Cave Hill, Barbados

2015

• Bruce Buchan, Griffith University, Australien
• Paul Giffard-Foret, Sorbonne, Frankrike
• Kristian Van Haesendonck, Antwerpens universitet, Belgien
• Ingeborg Høvik, Universitetet i Tromsø – Norges arktiska universitet, Norge
• Radhika Krishnan, Jawaharlal Nehru University, Indien
• Erica Lombard, Oxfords universitet, Storbritannien
• Mohammad Sakhnini, University of Exeter, Storbritannien
• Isabel Cristina Sá Valentim, Coimbras universitet, Portugal

2014

• Alexander Bubb, Oxfords universitet, Storbritannien
• Ashleigh Harris, Uppsala universitet, Sverige
• Lucienne Loh, Liverpools universitet, Storbritannien

2013

• Diana Brydon, University of Manitoba, Kanada
• Wumi Raji, Obafemi Awolowo University, Nigeria

Centrets doktorander skriver sin avhandling inom någon av de humanistiska disciplinerna arkeologi, litteraturvetenskap, engelsk litteratur, historia, eller religionsvetenskap. Doktoranderna deltar i seminarier och workshops vid centret och de utgör en betydande del av forskningsmiljön. Några av doktoranderna ingår i forskarutbildningsprogrammet Global humaniora inom ämnena arkeologi, litteratur, historia och religion. Programmet startade 2022.

Antagning till forskarutbildningen vid Linnéuniversitetet är i allmänhet kopplad till en fyraårig anställning som doktorand. Doktorandtjänster utlyses via Linnéuniversitetets jobbsida. Utöver detta kan doktorandkandidater som själva finansierar sina studier, under särskilda omständigheter, bli antagna till forskarutbildningen.

Masterprogrammet i koloniala och postkoloniala studier startade 2020. Programmet ges på engelska och administreras av Institutionen för kulturvetenskaper. Programmet bemannas till största delen av lärare knutna till Centre for Concurrences. Mer information om masterprogrammet: