Pedagogisk psykologi

Läsandets psykologi är en inriktning inom pedagogisk psykologi och behandlar främst frågor som har med utvecklingen av läs- och skrivförmågan att göra. Forskningsinriktningen företräds av Fil. Dr./ leg. psykolog Idor Svensson, Fil. dr. Lena Swalander och Docent/ leg. psykolog Christer Jacobson (specialpedagogik). I nuläget finns dessutom fyra doktorander som är knutna till projekten och som kommer att lägga fram avhandlingar som berör forskningsområdet.

Vår forskning

Forskning på ungdomshem och psykiatriska kliniker

Idor Svensson har genomfört forskning på ungdomshem och psykiatriska kliniker avseende prevalens av läs- och skrivförmågan. Både nationella och internationella studier visar att det på fängelser, psykiatriska kliniker och ungdomshem finns en tydlig överrepresentation av läs- och skrivsvårigheter. De skriftspråkliga problemen försvårar avsevärt en positiv förändringsprocess för individer som vistas på dessa institutioner.

Projekten har finansierats av Statens institutionsstyrelse (SiS) och Landstinget Kronoberg. Undersökningen på särskilda ungdomshem visar en stor överrepresentation av elever med läs- och skrivsvårigheter (Svensson et al. 2001, 2003). I en senare studie fick eleverna använda teknisk utrustning med avsikt att förbättra läs- och skrivförmågan. De med grava svårigheter upplevde stort stöd med denna utrustning (Svensson, 2009). Liknande prevalens och interventionsstudie genomförs också på psykiatriska kliniker. De preliminära resultaten går i samma riktning som bland elever på de särskilda ungdomshemmen. Nyligen beviljades medel (av SiS) för att genomföra en kartläggnings- och interventionsstudie på LVM-hem. Undersökningens syfte är att genom korta men intensiva åtgärder förbättra läs- och skrivförmågan för personer som vistas på LVM-hem. Idor Svensson genomför också en undersökning som har för avsikt att kartlägga universitetsstuderande med läs- och skrivsvårigheter. Projektet finansieras av Sparbanken kronan. Resultaten visar att studenterna har grava problem och behöver stöd för att klara av sina studier. Lärare och studiekamraters bemötande beskrivs som en viktig aspekt i studiearbetet.

Interventionsprojekt för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs två

Vidare genomför Svensson ett interventionsprojekt för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs två. Projektet finansieras av FAS och är ett samarbete med Linköpings- och Göteborgs universitet. I detta projekt arbetar doktorand Linda Fälth som handleds av Svensson. Interventionerna består i att använda olika datorbaserade träningsprogram för att öka elevernas läs- och skrivförmåga. De flesta eleverna visar tydliga förbättringar (Gustafson, Fälth, Svensson, Tjus, & Heimann, 2010).

Svensson har även ett pågående samarbete med Yale University (Prof. E. Grigorenko), Göteborgs universitet (Prof. E. Hjelmqvist och Docent Staffan Nilsson) avseende ärftlighet och dyslexi. En svensk familj med förgreningar till andra länder har studerats. I familjen finns en överrepresentation av dyslexi. Undersökningen har genomförts via kopplingsanalyser för att försöka replikera tidigare funna genetiska markörer.

Longitudinell undersökning gällande läs- och skrivutveckling

Docent Christer Jacobson är projektledare för en longitudinell undersökning gällande läs- och skrivutveckling. Undersökningen påbörjades när eleverna gick i årskurs två. Dessa elever har sedan följts upp vid tre tillfällen (årskurs fem, nio och på gymnasiet). För närvarande pågår en ny uppföljning. Eleverna är idag 30 år gamla. Undersökningen har varit mycket omfattande gällande variabler som undersökts, t ex läs- och skrivförmåga, självbild och psykiskt mående, ögonundersökning, lärarskattningar, samt bakgrundsfaktorer. Jacobson är även handledare/biträdande handledare för tre av doktoranderna.

Läsförmåga utifrån socialkognitiva faktorer

Lena Swalander har genomfört och publicerat studier som försöker förklara läsförmåga utifrån socialkognitiva faktorer som självreglerat lärande, självbild och motivation (Folkesson & Swalander, 2007; Swalander & Taube, 2007). Den förstnämnda genomfördes i en grupp av elever (år 2) som använde datorer som ett integrerat verktyg i den vardagliga pedagogiska verksamheten. Denna studie visade att barn som använt datorer och ett självreglerat arbetssätt presterade signifikant bättre än ett nationellt urval av elever på test av läsförmåga. Den andra studien visade att självbild var den variabel som bäst förklarade läsförmåga i år 8 även när föräldrars utbildningsnivå och förekomst av böcker och användning av litteratur i hemmet inkluderades i modellen.

Just nu pågår ett arbete med att utveckla ett instrument som kan mäta självreglerat lärande hos elever i lågstadiet för att försöka koppla detta till de nationella proven i trean och hitta förklaringsvariabler för läsförmåga.

Utöver detta har Lena Swalander tillsammans med Anne-Mari Folkesson (fil. Dr i pedagogik) under hösten 2009 fått ett bidrag accepterat i en antologi utgiven på amerikanska Springer med titeln "Trends and prospects in metacognition research" (in press) där A. Efklides och P. Misailidis är redaktörer. Kapitlet är en kvalitativ analys av hur självreglerat lärande kan beskrivas utifrån termer som metakognition, motivation och beteende.

Forskarna inom denna inriktning ingår också i ett nationellt och ett nordiskt nätverk. Boken "Dyslexi och andra problem med skriftspråket" (Natur och Kultur) har getts ut inom ramen för det nationella nätverket. Flera av kapitlen i boken har författats av Idor Svensson, Christer Jacobson och Lena Swalander.