Research in Inclusion, Democracy and Equity (RIDE)

Forskningsmiljön RIDE består av forskare som bedriver studier inom det specialpedagogiska och socialpedagogiska området. Forskningen fokuserar främst på områden som berör inkludering, demokrati och likvärdighet såväl inom skolan som utanför skolans område. Det som kännetecknar forskningen är att den är praktiknära och samtidigt relaterad till ett bredare samhälleligt och socialt sammanhang, såväl lokalt, nationellt som internationellt.

Centrala forskningsområden

Forskningen inom miljön har sitt huvudsakliga fokus på frågor om inkludering, demokrati och likvärdighet såväl inom som utanför skolans område. Den i special- och socialpedagogik förankrade forskningen tar sig an flera av de aktuella utmaningar som vårt samhälle står inför. Med inkluderingsforskning avses såväl övergripande forskning om social inkludering i samhällets olika gemenskaper som forskning om inkluderande undervisning. Inkluderingsbegreppet står för att sammanhanget är anpassningsbart utifrån livsvillkor och förutsättningar hos individer och inte tvärtom. Det innebär också att alla individer, oavsett förutsättningar, välkomnas i gemensamma aktiviteter och verksamheter.

Vi studerar också de demokratiska villkoren för utsatta och marginaliserade grupper i syfte att främja deras samhälleliga deltagande på olika arenor och praktisera ett demokratiskt medborgarskap. Forskning om likvärdighet står för att undersöka om individer, till exempel elever i skolan, ges förutsättningar utifrån individuella förutsättningar och behov. En central del i likvärdighetsbegreppet inom skolan är att individer som har bakgrundsmässigt sämre villkor kompenseras för en ökad likvärdighet.

RIDEs forskare forskar främst inom följande forskningsområden:

1. Inkluderings- och exkluderingsprocesser i pedagogiska verksamheter

Inom RIDEs forskning i pedagogiska verksamheter studerar vi inkluderings- och exkluderingsprocesser samt närliggande forskning om demokrati- och likvärdighetsaspekter. Exempel på sådan forskning är projektet Inclusive Research focusing on Equity in Swedish Schools (IRISS) med fokus på hur olika typer av skolor arbetar relaterat till inkludering och likvärdighet.

IRISS är ett internationellt samarbete som bygger vidare på och fördjupar resultat från forskningsprojektet Inclusive Research in Irish Schools (IRIS). Projektet har två delstudier, där det ena fokuserar på vanliga skolor/mainstream schools (IRESS/ms) medan det andra fokuserar på skolor som är speciellt utformade för elevgrupper med någon funktionsnedsättning/special schools (IRESS/ss)

2. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och matematiksvårigheter

Forskningsområdet läs- skriv- och matematiksvårigheter har en lång tradition av undervisning och forskning vid Linnéuniversitetet. I anslutning till detta studeras även psykiskt mående och självbild. Grundforskning har genomförts med olika prevalensstudier.

Vidare har det pågått/pågår flera interventionsstudier med fokus på åtgärdssidan avseende såväl redan beprövade metoder som med nydanande metoder som tidigare inte prövats. Främst handlar det om att använda teknik för att träna och kompensera elevers svårigheter, dels att utforska om eleverna kan kompensera sina läs- och skrivsvårigheter genom att få stöd av assisterande teknik och dels hur eleverna upplever användandet av tekniken när det gäller att genomföra skolarbetet och aktiviteter på fritiden.

Även lärarnas perspektiv av att använda teknik i sitt pedagogiska arbete studeras. Vidare pågår studier inom särskola och på SFI med avsikt att utveckla förmågan att läsa, skriva och räkna.

3. Ungdomar i utsatta livssituationer

En longitudinell studie av Maria-mottagningarnas ungdomar pågår under åren 2016-2022 och leds av Mats Anderberg och Mikael Dahlberg. Den syftar till att studera olika utvecklingsförlopp hos ungdomar med alkohol- eller missbruksproblem. Ungdomar som har varit i kontakt med öppenvårdsmottagningar runt om i landet följs upp med stöd av nationella register för att ta reda på hur deras alkohol- och narkotikaanvändning, sociala situation, psykiska hälsa och kriminalitet förändras, samt hur olika risk- och skyddsfaktorer påverkar utfallet för olika grupper. Projektet sker i samarbete med Maria-mottagningar i tio svenska städer och CERA (Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende) vid Göteborgs universitet.

Inom forskningsområdet bedriver vi också studier inom temat skolans funktion. Ett exempel är Skolan som skyddsfaktor, där gymnasieskolans arbete med elever som använder alkohol och narkotika undersöks. Projektledare är Goran Basic. Goran är också projektledare för det andra exemplet inom samma tema som fokuserar på skolframgång för nyanlända. Studien syftar till att analysera skolors sätt att arbeta med nyanlända samt identitetspåverkan på de elever som omfattas av skolans arbete.

RIDEs historiska rötter

Forskningsmiljön har sina historiska rötter i det samarbete som utvecklades på nittiotalet mellan forskare inom behandlingspedagogik och forskare inom det specialpedagogiska området. Det var i mötet mellan skola och behandling och vad som förenade dessa båda forskningsfält som ett forskningsområde byggdes upp. Förenande för skol- och behandlingsforskningen var betydelsen av det pedagogiska mötet, där samma villkor för lärande uppfattades råda oavsett om det handlade om skola eller behandling.

I detta samarbete ingick flera av Linnéuniversitets professorer inom pedagogik, vilket främst leddes av pedagogikprofessor Håkan Jenner. Framträdande forskning har genomförts inom Läsutveckling Kronoberg (LUK) och Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård (IKM).

RIDEs medlemmar

Medlemmarna i RIDE har sökt sig till forskningsmiljön utifrån ett intresse för situationen för de barn, ungdomar och vuxna som riskerar att få, eller har, olika typer av svårigheter. Det kan gälla svårigheter som kommer till uttryck i såväl icke-organiserade som i organiserade sammanhang.

Majoriteten av medlemmarna kommer från fakulteten för samhällsvetenskap, främst då från institutionen för pedagogik och lärande, medan några kommer från andra fakulteter (fakulteten för teknik, fakulteten för hälso- och livsvetenskap).

Perspektiv, teori och metod inom RIDE

RIDEs forskning är i stor utsträckning praktiknära och bedrivs utifrån ett mång- och tvärvetenskapligt perspektiv. Teoribildning och perspektiv tar upp individers olika förutsättningar utifrån ett mångfaldsperspektiv i förhållande till samhälleliga och institutionella praktiker och krav. En såväl teoretisk som metodisk pluralitet är kännetecknande för forskningen.

Forskningsbasering

RIDE har ett huvudansvar för forskningsbaseringen av det Specialpedagogiska programmet, Speciallärarprogrammet och Socialpedagogprogrammet samt för olika områden inom lärarprogrammen.

Seminarier

RIDE Seminarieserie vt24

Samverkan med omgivande samhället

Medlemmarna i RIDE är engagerade i flera samverkans- och utvecklingsprojekt tillsammans med aktörer inom och utanför universitetsvärlden. Samverkan och utveckling genomförs i form av exempelvis uppdragsutbildning, skolutvecklingsinsatser, processtöd, utvärdering och forskning inom utbildningsområdet. Ett uppdrag som genomförs tillsammans med Centrum för skolutveckling vid Linnéuniversitetet och Skolverket är riktade insatser inom ramen för regeringens program Samverkan för bästa skola.