Research on Interventions and Support for Children and Youth (RISCY)

Barn, unga och familjer har generellt kontakt med olika samhällsorgan vars uppgift är att bidra till en god uppväxt. Insatserna sträcker sig från frivilliga erbjudanden till universella promotiva erbjudanden för att generellt stärka resurser och kapacitet hos den breda gruppen, så som olika föräldrastödsprogram till olika tvingande former inte minst genom det obligatoriska skolväsendet.

När det gäller utsatta grupper är kontakten med samhällsorgan ofta mer intensiv och kan också innehålla en högre grad av tvång genom olika selektiva och indikerande interventioner. Idéerna, formerna och resultatet från dessa är viktiga att studera, inte minst då det kan röra sig om mycket ingripande åtgärder i enskildas liv och integritet. Från forskning vet vi att en väl utformad insats kan bidra till en ökad livskvalitet för enskilda och grupper, men också att utfallet inte sällan avviker från det uttalade målet.

Exempel på frågor inom denna tematik:

• Innebörden och konstruktionen av "barnets bästa" i vårdnadsutredningar
  Kontaktperson: Lotta Agevall Gross
• Samhällets interventioner vid barnmisshandel och sexuella övergrepp samt upplevelser bland enskilda och professionella
  Kontaktperson: Cecilia Kjellgren
• Samhälleliga interventioner och mobilisering vid social oro och gängbildning
  Kontaktperson: Torbjörn Forkby
• Framväxten och etableringen av diskursen om särskilt utsatta områden inom urbanpolitiken. Ett särskilt intresse riktas mot preventiva strategier riktade mot ungdomskriminalitet. I detta avhandlingsprojekt analyseras kritisk villkoren för unga kriminella och deras delaktighet och rätt till staden.
  Kontaktperson: Henrik Örnlind
• Samverkan och förebyggande arbete för barn och föräldrar
  Kontaktperson: Sofia Enell

Barn och unga är i grunden aktivt meningsskapande individer som på olika sätt skapar en identitet och hanterar sin tillvaro. Primära grupper som familjen, vänner och deras vardagliga sammanhang har stor betydelse och utgör referens till denna aktivitet.

Att leva i en utsatt livssituation påverkar reella och upplevda möjligheter att artikulera och förverkliga sina livsmål. Utsatthet är samtidigt ingen absolut företeelse utan är relativt i förhållande till andra personers och gruppers situation och förutsättningar. Detta innebär att innebörden av utsattheten såväl som dess konsekvenser kommer skifta mellan olika individer och sammanhang.

Att förstå denna variation, samt att däri söka likheter och skillnader mellan olika dimensioner av utsatthet, innebörder och konsekvenser är en central fråga inom detta tematiska område. Det handlar inte minst om att förstå hur mening skapas, kapacitet kommer till uttryck och vilka strategier som barn, unga och familjer gör bruk av i utsatta livssituationer.

Exempel på frågor inom denna tematik:

• Navigering i utanförskap – betydelse av gängmedlemskap. Involvering, organisering och exit-processer.
  Kontaktperson: Torbjörn Forkby
• Barn som anhöriga till personer med behov av stöd
  Kontaktperson: Ingela Furenbäck
• Unga omsorgsgivare
• Föräldraskap och personlig assistans
  Kontaktperson: Ulrika Järkestig-Berggren
• Utredning på särskilda ungdomshem – ungas och socialsekreterares erfarenheter
  Kontaktperson: Sofia Enell
• Att (åter)skapa familj. Familjeskapande praktiker för unga vuxna efter placering vid särskilt ungdomshem.
  Kontaktperson: Sofia Enell
• Män som utsatta för våld av kvinnlig partner. Motiveringar, försvar samt offerskapets och gärningspersonskapets skiftande innebörder.
  Kontaktperson: Caroline Hansen
• Mobilisering i civilsamhället och nätverksskapande mellan ensamkommande unga och volontärer
  Kontaktperson: Åsa Söderqvist

Barn och unga befinner sig i en fas i livet som traditionellt har betraktats i förhållande till vad de ska komma att formas till som vuxna. Skolning och övrig socialisation betraktas i denna tappning med utgångspunkt från vad som långt senare ger utdelning, exempelvis samhällsdeltagande. Samtidigt har de rätt till inflytande och delaktighet i sitt nuvarande liv där påverkan och aktörskap i samhället inte är villkorade av ålder.

Det ligger därför en stor utmaning för olika samhällsfunktioner att uppmärksamma och ge utrymme för denna delaktighet och aktörskap, efter barns och ungas egna förutsättningar och preferenser. Inom detta tema studeras hur detta kan se ut i praktiken för olika grupper, och vad delaktighet och aktörskap kan innebära.

Exempel på frågor inom denna tematik:

• Partispace. Policy, praktik och meningsskapande delaktighet i Sverige och Europa.
• Ungas delaktighet på fritiden
• Den strukturerade fritidens betydelse
  Kontaktperson: Torbjörn Forkby
• Betydelsen av etnicitet, kultur i mötet mellan ensamkommande unga och stödpersonal
  Kontaktperson: Åsa Söderqvist

Såväl det offentliga som det civila samhället har utvecklat ett vitt förgrenat nät av olika arrangemang för att stödja och behandla barn och unga samt familjer, för att i vid mening bidra till deras involvering i samhället samt att utgöra gränsmarkering gentemot överträdelser. Dessa arrangemang är inte beständiga över tid, utan skiftar i förhållande till sådant som ideologiska strömningar, teknologisk förändring och maktförhållanden. Dessa förändringar kan vara svåra att se när de pågår, men har samtidigt stor påverkan på förutsättningar och formerna för det praktiska arbetet – inte minst vad som produceras som kunskap kring det normala och det avvikande.

Inom detta tema fokuseras de villkor som omgärdar offentliga stöd- och socialisationssammanhang, samt vilka övergripande idéer och samhällsomvandlingar de relaterar till.

Exempel på frågor inom denna tematik:

• Aktörer, beslutsfattande och lekmännens roll för styrning inom den sociala barnavården
• Organisatoriska villkor och processer kring den köpta vården
  Kontaktperson: Torbjörn Forkby
• Barnavårdsutredning i privat regi
  Kontaktperson: Ulrika Järkestig-Berggren