Surveyinstitutet

Survey 2024

Nu i höst genomför Surveyinstitutet sin stora vetenskapliga undersökning Survey 2024 över hela Sverige.

Surveyinstitutet genomför vetenskapliga frågeundersökningar som en del av verksamheten vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar. Frågorna i enkäten rör framför allt åsikter i olika samhällsfrågorrör – vad personer tycker om sociala villkor, miljö, utbildning, religion, demokrati, politik, åsikter och massmedia. Den som ingår i urvalet och som fått Survey 2024 kan genom att svara på enkäten göra en insats för vetenskapen och hjälpa forskning om den svenska befolkningen.

Här kan du läsa mer om vilka forskarnas frågeställningar är och hur de är knutna till frågorna i Survey 2024.

3 000 slumpmässigt utvalda

Enkäten går ut till 3 000 slumpmässigt utvalda personer i Sverige. Vad politiker och andra beslutsfattare tycker i olika frågor kan man höra om och läsa på många håll – men vad anser svenskarna i allmänhet? Survey 2024 vill inte sälja eller marknadsföra något. Målet med den forskning som bedrivs genom Surveyinstitutet är att bättre förstå det samhälle vi lever i. Det är därför vi är intresserade av din och andra ”vanliga” människors åsikter.

Det är befolkningsregistret som ligger till grund för det urval av 18- till 85-åringar som ingår i Survey 2024. Det är med slumpens hjälp som vi försöker få en så representativ bild som möjligt av svenska folket. De som svarar på Survey 2024 är som ett Sverige i miniatyr. För den som fått enkäten är svaret anonymt och det är frivilligt att svara. Den som besvarar enkäten gör en stor insats för svensk forskning. Ditt svar kan inte ersättas av någon annan.

Ingen enskild, bara stora grupper

Som forskare är vi inte intresserade av vad någon enskild svarande tycker, utan resultatet redovisas bara i tabeller, figurer och diagram. Låt oss ta ett exempel från några tidigare undersökningar som rör en viktig samhällsfråga.

I flera av Surveyinstitutets frågeundersökningar har forskare velat veta om människor uppfattar stora eller små skillnader mellan vad de politiska partierna tycker i olika frågor. Något vi också undrat över är om andelen människor som uppfattar stora skillnader mellan partierna ökar eller minskar över tid (och samma sak för de som tycker att dessa skillnader är små).

Vi har då återkommande ställt frågan: I vilken utsträckning anser du att de politiska partierna i riksdagen väsentligen skiljer sig åt då det gäller politiska sakfrågor? Genom att jämföra resultat från olika undersökningar är det möjligt att studera förändring över tid. I figur 1 ser du resultat från både Survey 2010 (blå staplar) och Survey 2022 (röda staplar).

Figur 1: ”I vilken utsträckning anser du att de politiska partierna i riksdagen väsentligen skiljer sig åt då det gäller politiska sakfrågor?” 2010 och 2022 (procent).

Både 2010 och 2022 tycker störst andel att partierna skiljer sig åt i ganska stor utsträckning. Så tycker 47 procent 2010 och 51 procent år 2022. Dessutom är det 6 procent 2010 respektive 12 procent 2022 som tycker att partierna skiljer sig åt i mycket stor utsträckning.

Om andelarna som svarat något av dessa båda svar läggs samman för varje år får vi andelen som tycker att partierna i stor utsträckning skiljer sig åt. År 2010 var det 53 procent och år 2022 var det 63 procent. Det är således något fler som tycker att de politiska partierna i stor utsträckning skiljer sig åt då det gäller politiska sakfrågor 2022 än 2010.

De som tycker att partierna skiljer sig åt i ganska liten utsträckning är inte lika stor: 44 procent 2010 och 35 procent 2022. Andelen som tycker att partierna inte alls skiljer sig åt är mycket liten: 3 procent 2010 och 2 procent 2022. Utifrån detta kan vi säga att andelen som uppfattar en ganska liten eller ingen skillnad alls mellan partierna har minskat mellan 2010 och 2022, från 47 procent till 37 procent.

I Survey 2024 ställer vi också frågor om synen på partierna och om människor uppfattar stora eller små skillnader mellan dem. På så sätt får vi data som kan ligga till grund för ett informerat samtal om demokrati. Man kan tycka olika om skillnaderna mellan partierna och i vad mån stora eller små skillnader är bra eller dåligt. Men utifrån Surveyinstitutets undersökningar kan en sådan diskussion utgå från att det blivit vanligare att människor menar att partierna skiljer sig åt i ganska stor utsträckning i politiska sakfrågor.

Tidigare resultat

Tidigare har Surveyinstitutet genomfört frågeundersökningarna Survey 2009, 2010, 2012, 2014, 2016. 2018, 2020 och 2022. Resultaten från dem finns redovisade i olika böcker som Avstamp – svenska folkets värden som syn på brännande samhällsfrågor och Den svenska väljaren: En introduktion till politiskt beteende i allmänna val.

Sedan 2014 publiceras flera studier med data från Surveyinstitutet i SurveyJournalen. Denna tidskrift kan du läsa här. Dessutom används Surveyinstitutets data i flera vetenskapliga rapporter som publiceras i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter som Governance, West European Politics, Pedagogisk forskning i Sverige, Frontiers in Political Science, Public Integrity och Scandinavian Political Studies. Surveyinstitutet används också i statens offentliga utredningar.

Forskningen berör svenska befolkningens åsikter och agerande. Om du ingår i urvalet och har fått en enkät är det viktigt att du besvarar den. Du kan inte överlåta denna uppgift till någon annan. På så sätt gör du gör en insats för svensk forskning.

Syftet med Surveyinstitutet

Surveyinstitutet samordnar datainsamling mellan forskare, främst på Linnéuniversitetet men även externa in­tressenter är välkomna. Alla på Linnéuniversitetet är inbjuda att delta.

Många forskare hämtar in data, men var för sig. Tanken är att samarbete i Surveyinstitutet skall ge flera synergieffekter.

Surveyinstitutet...

• ... möjliggör ökad forskning
• ... sänker kostnaden för den enskilda forskarprojekt
• ... bygger en databank för forskare och studenter
• ... genomför återkommande undersökningar vart­annat år
• ... synliggör forskning på Linnéuniversitetet
• ... ökar möjligheterna att erhålla extern finansiering
• ... genomför en gemensam ansökan om etikprövning för att deltagande forskningsprojekt.

Databank fri för forskning och studenter

Surveyinstitutets data kommer naturligtvis att sparas. När pri­märforskaren skrivit sin forskningsrapport kommer Survey­institutets data att vara fri att använda för andra forskare och studenter när de skriver uppsatser. Detta förbättrar forskning och undervisning på Linnéuniversitetet.

Teknisk rapport och kodbok

Varje frågeundersökning som genomförs av Surveyinstitutet beskrivs i en teknisk rapport. Där finns även en kodbok för enkätfrågorna. Den senaste tekniska rapporten med kodbok finns publicerad i Surveyjournalen.

Publikationer

Många vetenskapliga artiklar som publiceras i SurveyJournalen baseras på data från Surveyinstitutet.