Surveyinstitutet

Surveyinstitutet genomför vetenskapliga frågeundersökningar som en del av verksamheten vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar. Just nu genomförs Survey 2022, som är en stor vetenskaplig frågeundersökning, över hela Sverige. Frågorna i enkäten rör framför allt åsikter i olika samhällsfrågor. Många frågor rör coronapandemin, lärarna i skolan, massmedier, politik, samhällsfrågor och grundläggande värderingar, religion och kultur.

Enkäten går ut till 3 000 slumpmässigt utvalda personer i Sverige. Vad politiker och andra beslutsfattare tycker i olika frågor kan man höra om och läsa på många håll – men vad anser svenskarna i allmänhet? Survey 2022 vill inte sälja eller marknadsföra något. Målet med den forskning som bedrivs genom Surveyinstitutet är att bättre förstå det samhälle vi lever i. Det är därför vi är intresserade av din och andra ”vanliga” människors åsikter.

Det är befolkningsregistret som ligger till grund för det urval av 18-85-åringar som ingår i Survey 2022. Det är med slumpens hjälp som vi försöker få en så representativ bild som möjligt av svenska folket. De som svarar på Survey 2022 är som ett Sverige i miniatyr. För den som fått enkäten är svaret anonymt och det är frivilligt att svara. Den som besvarar enkäten gör en stor insats för svensk forskning. Ditt svar kan inte ersättas av någon annan.

Som forskare är vi inte intresserade av vad någon enskild svarande tycker, utan resultatet redovisas bara i tabeller, figurer och diagram. Låt oss ta ett exempel från en tidigare undersökning som rör en viktig samhällsfråga. I Survey 2020 (liksom i Survey 2022) ställde vi frågor om jämställdhet. Vilken skillnad är det mellan kvinnors och mäns syn på jämställdheten i Sverige? Tycker kvinnor och män att vi ska satsa kraftfullt för att öka jämställdheten? I figur 1 redovisas ett resultat från Survey 2020 som kan ge ett svar på denna fråga.

Figur 1: Kvinnors och mäns svar på frågan ”Satsa kraftfullt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män” 2020 (procent).

Enligt Survey 2020 tycker de flesta att det är ett mycket eller ganska bra förslag att satsa kraftfullt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Enligt figuren är det skillnad mellan kvinnors (blå staplar) och mäns (röda staplar) uppfattning om en sådan satsning. Betydligt fler kvinnor än män tycker att det är ett mycket bra förslag att satsa kraftfullt för att öka jämställdheten. Antagligen ser många kvinnor ett större behov av en sådan satsning än många män.

Det är således samband mellan åsikter och egenskaper hos människor som vi vill studera. På det sättet kan vi forskare få veta hur samhället fungerar och hur människor tänker om politik och andra frågor.

Genom att jämföra resultat från olika undersökningar är det också möjligt att studera förändring av åsikter över tid. I figur 2 redovisas stödet för en kraftigt ökad satsning på jämställdhet 2018 och 2020.

Figur 2: ”Satsa kraftfullt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män” 2018 och 2020 (procent).

Vid en jämförelse mellan resultaten i Survey 2018 och Survey 2020 framgår att andelen som tycker att det är ett mycket bra förslag att satsa kraftfullt på ett jämställt samhälle mellan kvinnor och män har ökat: från 55 procent år 2018 till 66 procent år 2020. Det är en ökning av stödet för att satsa kraftfullt på jämställdhet med 11 procentenheter. Det framgår inte av figur 2, men genom att analysera data från Survey 2018 och 2020 kan vi konstatera att stödet för att satsa kraftfullt på jämställdhet ökar ungefär lika mycket bland kvinnor och män. En slutsats är således att även om det finns skillnader i stödet på att satsa på jämställdhet bland kvinnor och män så ökar stödet för sådana satsningar bland både kvinnor och män mellan 2018 och 2020.

I Survey 2022 undersöker vi också frågor om jämställdhet. Det är viktigt att veta vad svenska befolkningen har för åsikter i en så betydelsefull fråga.

Tidigare har Surveyinstitutet genomfört frågeundersökningarna Survey 2009, 2010, 2012, 2014, 2016, 2018 och 2020. Resultaten från den finns redovisade i olika böcker som Avstamp – svenska folkets värden som syn på brännande samhällsfrågor och Den svenska väljaren: En introduktion till politiskt beteende i allmänna val. Sedan 2014 publiceras flera studier med data från Surveyinstitutet i SurveyJournalen (vilka du kan läsa på nätet via länken).

Dessutom används Surveyinstitutets data i flera vetenskapliga rapporter som publiceras i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter som till exempel Governance, West European Politics, Pedagogisk forskning i Sverige, Frontiers in Political Science, Public Integrity och Scandinavian Political Studies. Surveyinstitutet används också i statens offentliga utredningar.

Forskningen berör svenska befolkningens åsikter och agerande. Om du ingår i urvalet och har fått en enkät är det viktigt att du besvarar enkäten. Du kan inte överlåta denna uppgift till någon annan. På så sätt gör du gör en insats för svensk forskning.