The Bridge

Achim Grelle läste fysik i Göttingen, Tyskland, med inriktning flödesdynamik och då väcktes intresset för meterologi som storskaligt flödesdynamiskt system. Han sökte sig till The Bridge därför att han lockades av att arbeta inom en forskargrupp med stor skoglig kompetens där hans kunskap efterfrågades.

– När jag insåg klimatsystemets komplexitet och sårbarhet började jag studera växelverkan mellan ekosystem och atmosfären, framför allt genom att mäta det turbulenta utbytet av energi och ämnen, säger Achim Grelle, lektor i skogshushållning med inriktning på skogens klimatnytta.

Achim flyttade till Sverige 1992 för att sedan påbörja en doktorsavhandling på Sveriges lantbruksuniversitet. Där jobbade han inom ramen för många nationella och internationella forskningsprojekt.

– En grundpelare i min forskning är långtidsmätningar av energi- och gasutbytet mellan olika ekosystem och atmosfären med fokus på hur störningar och skötsel påverkar dessa flöden. I synnerhet den boreala skogen kännetecknas av enorma kolförråd i marken, stora bruttoflöden till och från atmosfären samt ett nettoupptag av koldioxid som är den relativt lilla balansen mellan bruttoflödena, säger Achim.

Med sin forskning och undervisning vill Achim bidra till att öka och sprida kunskap om hur skogsbruket kan bidra till att motverka klimatförändringarna.

– Skogsbrukets utmaning är att förvalta detta system på ett klokt sätt, att bevara kollagren, att minska förlusterna och att öka kolinbindningen. Mina studier av växthusgasflöden i olika skogsekosystem kommer att bidra till att kvantifiera kol- och växthusgasbalanser, att förstå processer bakom gasutbytet, och att identifiera trender och extrema händelser i skogarnas kolbalans.

Potential inom The Bridge

Achim ser en stor potential i projektet eftersom det är en kort väg mellan forskningsresultat och praktisk tillämpning samt att det finns en tät dialog med samarbetspartners.

– Jag hoppas också att vi genom projektet kan skapa ett ökat intresse för fysikaliska och matematiska sammanhang hos studenterna och ta fram ny kunskap om alternativa skötselmetoder.

Hans kunskap och tidigare erfarenheter inom miljömätteknik kommer att komma till nytta eftersom tillförlitliga, avancerade mätningar av gas- och energiutbyte kommer att vara ett starkt redskap i forskningen om hur skogsbruk kan motverka klimatförändringarna.

– Min fysikaliska bakgrund och mina kunskaper i meteorologi bildar ett utmärkt komplement till den gedigna skogliga kunskap som finns inom The Bridge. Även i undervisningen kommer min kompletterande kompetens inom matematik, fysik, meteorologi och klimatologi att vara till nytta, avslutar Achim.

Anna Jensen kommer ifrån Danmark och är biolog med en examen ifrån Lunds universitet och en doktorsexamen i skogsbruk ifrån Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Anna har skogsskötsel med föryngring som specialområde.

– Föryngring innebär hur man arbetar för att etablera småträd och ny skog. Jag jobbar mycket med ek, men även gran och björk. Dessutom arbetar jag med växtfysiologi, i första hand fotosyntes (CO2-upptag) och därmed skogens klimatnytta.  Min roll i The Bridge är att utveckla forskning och undervisning om skogsskötsel. Det vill säga hur man odlar skogen på ett hållbart sätt, säger Anna Jensen.

När det gäller forskning hoppas Anna att tillsammans samarbetsparters kunna utveckla nya skogsbruksmetoder och bidra till att skapa ett skogsbruk som kan hantera de utmaningar som uppstår på grund av det förändrade klimatet.

– Det är också viktigt med ett skogsbruk som på ett ekologiskt hållbart sätt använder resurserna som fynd.  När det kommer till undervisning hoppas jag kunna bidra till att påverka både kunskapsnivån, men att jag i dialog med studenterna med eleverna ska hitta nya vägar och lösningar för hur vi använder skogen.  

Anna ser en potential i att The Bridge kan föra Linnéuniversitetet och dess samarbetspartners ännu närmare varandra.

– Jag tror det finns goda förutsättningar för det och att vi tillsammans kan hitta bra lösningar för ett hållbart skogsbruk.

Andreas Stephan är uppvuxen i Tyskland och studerade samt gjorde sin forskarutbildning i Berlin. Han kommer senast från en tjänst på Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

– Att kunna syssla med skogens betydelse inom klimatomställningen och att vara knuten till en teknisk fakultet lockade mig till Linnéuniversitetet. I mitt arbete som professor i skogsindustriell ekonomi på institutionen för skog och träteknik vill jag jobba med frågor relaterade till klimat- och skogspolitik, finansmarknader, men också med modellering och digitala verktyg inom skogsplanering, säger Andreas Stephan.

Andreas tror att digitaliseringen kommer att få en stor betydelse för skogsskötseln i framtiden.

– Den digitalisering som finns i samhället och näringslivet är bara början. Digitaliseringen kommer att bli viktig även inom områden där man tidigare inte trodde att det skulle kunna få en betydelse. Det pratas exempelvis mycket om precision farming, det vill säga att man använder teknologi för att samla in data för att därefter kunna fatta beslut, men även om automatisering och robotteknik baserad på artificiell intelligens inom skogsskötsel. Med all sannolikhet kommer vi att få se detta användas inom några år. En ökad användning av AI skapar möjligheter men innebär också risker. En tillgång och styrka i mitt arbete är att jag har breda intressen förenat med kunskap även på teknikområdet och att jag inte ser några hinder med att jobba tvärvetenskapligt, säger Andreas.

Han ser en stor potential i att samarbeta med andra aktörer i olika projekt. 

– Det finns ett antal områden där jag kan tänka mig att samarbeta med företag och definiera gemensamma projekt. Exempelvis inom skogsbrukets digitalisering. Det finns inte så många utmaningar för samarbete, det finns främst möjligheter. Potentialen är stor. Om man har sysslat med en sak under lång tid så behövs det ibland ett nytänkande. Där kan andra aktörer med ett alternativt perspektiv hjälpa.

Vad hoppas du att din insats ska få för praktisk tillämpning och betydelse?

– Mycket handlar om att hålla sig uppdaterad om utvecklingen så att man har kunskap som man också kan förmedla vidare till sina studenter. Kritiskt tänkande är viktigare än någonsin, det vill jag också gärna förmedla till mina studenter.

Vilket är ditt bästa hållbarhetstips i vardagen?

– Ät hälften så mycket kött och mer ärtor och bönor – helst svenskodlade.

Johan Kroon är jägmästare och anställd som universitetslektor inom skogshushållning med inriktning mot genetisk förädling. Han sökte sig till Linnéuniversitetet för att han ville vara delaktig i universitetets forskning kring skogens roll i den nya biobaserade industrin.

– Som jägmästare har jag ett brett skogligt kunnande. På Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, har jag under lång tid fått möjlighet att på nära håll följa skogsforskning med många olika tillämpningar över hela Sverige. Min ämnesfördjupning inom skogsgenetik och skogsträdsförädling kommer att kunna ingå när institutionen utvecklar sitt kursutbud och breddar sin forskning från skogen till den träbaserade industrin, säger Johan Kroon.

Arbetet på Skogforsk har gett Johan många kontaktytor till forskarkollegor i internationella och nationella nätverk likväl mot det operativa skogsbruket och han kommer att fortsätta att vara en del av det.

– Det kommer att ge en möjlighet att knyta grundforskningen på Linnéuniversitetet närmare de frågeställningar som finns i det praktiska skogsbruket kring det framtida odlingsmaterialet. Exempelvis val av skogsodlingsmaterial och framtida användning av skogsråvaran, säger Johan.

Johan hoppas kunna stärka produktionsforskningen på universitetet med fokus på den variation som finns mellan och inom de olika trädslagen som används i skogsbruket idag, men också öka kunskapen om andra trädslag, inte minst lövträd, som kan komma att bli en viktig resurs i framtidens skogar.

– Forskning kring skogsodlingsmaterialens anpassning i ett framtida klimat samt vedens egenskaper och möjliga användning kommer förhoppningsvis att stärka förmågan att bedriva ett konkurrenskraftigt och hållbart skogsbruk. Genom kommunikation och kunskapsspridning utifrån universitetens undervisning vill jag vara med och driva utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Framför allt vill jag inspirera studenter till framtida forskning inom skogsträdsförädling.

Utmaningar inom skogsindustrin

Johan säger att om vi ska finna nya lösningar för hur skogen skall vårdas och skördas i ett framtida hållbart skogsbrukande och vara en naturlig del av lösningen i en grön omställning av vårt samhälle kräver djup förståelse för råvarukedjans alla delar.

– Det kräver också en bra forskningsinfrastruktur med god tillgång till avancerad teknik och utrymme att testa innovativa lösningar. Dessutom behövs tålamod då forskning kring skogen ofta kräver långa perspektiv. För detta krävs både detaljkunskap i det enskilda forskningsfältet och en förmåga att lyfta blicken och vara delaktig i tydlig vision om att knyta ihop de enskilda stegen i kedjan från ”skogen till plankan”.

Även om det finns utmaningar så ser Johan också en stor potential i arbetet inom skogsindustrin och att skogen har en nyckelroll i övergången till ett hållbart, biobaserat samhälle.

– Med ett tvärvetenskapligt tankesätt kan vi förstå olika aktörers behov och intresse, men också vilka förutsättningar som kommer gälla för att bedriva skogsbruk i framtiden. Med en stark förankring och ett stöd från partners i skogsbruket så finns det goda möjligheter att hitta bra samarbetsformer som generar en forskning som kan komma till stor nytta för att utveckla skogsbrukandet och den träbaserade industrin, avslutar Johan.

Hållbarhet och klimatförändringar

Det finns ett behov av att både kvantifiera och öka klimatnyttan från skogarna och skogsprodukterna. För att göra detta är det viktigt att säkerställa skogshälsa och ett motståndskraftigt skogsbruk och, genom att tillhandahålla och implementera kunskap, etablera klimatsmart skogsbruk och hållbara värdekedjor för skog.

Förnybara resurser och fossilfri produktion

Målet är att övergå till cirkulära och fossilfria produktions- och materialflöden. Framtidens hållbara produkter och tjänster kommer att kräva regenerativa metoder och hållbara och effektiva sätt att ersätta fossila material med förnybara.

Balansering av ekosystemtjänster

Trä är en central förnybar resurs, men skogarna tillhandahåller också en rad andra ekosystemtjänster till vårt samhälle. Avvägningarna mellan de olika ekosystemtjänsterna är komplicerade och måste mildras eftersom behovet av att bevara, öka och skapa biologisk mångfald är akut. Nya effektiva sätt att skydda och öka den biologiska mångfalden måste därför utvecklas och implementeras i det operativa skogsbruket.

Skogen och människan

En utmanande framtid kräver nya affärsmodeller för bland annat många skogsindustriföretag och privata skogsägare. Nya sätt att använda skogsråvaran kan vara ett sätt. Nya framväxande marknader för koldioxidkrediter och krediter för biologisk mångfald kan vara ett annat. Att utveckla nya affärsmodeller som bygger på kulturella ekosystemtjänster som rekreation, ekoturism och djurliv kan vara ytterligare ett sätt att förbättra levnadsvillkoren och ekonomin för skogsägare.

Förutom betydelsen av skogsbruk på landsbygden, spelar stadsnära skog också en viktig roll för många människor när det gäller att förbättra den mentala och fysiska hälsan.

I varje enskild utlysning anges de villkor som gäller för den specifika utlysningen. Generellt kan dock projektportföljen stödja:

• Arbetstid, (utrustning) och spridningsaktiviteter.
• Både rena forskningsprojekt och kompetensutvecklings- och utbildningsaktiviteter.
• Gemensamma aktiviteter utöver forskning och kapacitetsuppbyggnad/utbildningsaktiviteter kan finansieras om projektkommittén anser att det stärker partnerskapets vision.
• Utbildningsprojekt och stipendier.
• Både såddfinansiering och större projekt.
• Både kort- och långsiktiga projekt.

Vissa grundläggande villkor gäller för all användning av medlen i projektportföljen:

• Forskningsansökan ska vara undertecknad av forskare från Linnéuniversitetet och anställda på IKEA och/eller Södra gemensamt, det vill säga minst två av parterna ska vara listade som sökande.
• Dekanintyg ska bifogas forskningsansökan (ett internt krav vid universitetet för att säkerställa projektets genomförande).
• Finansiering av arbetstid kan i första hand ges till forskare/lärare anställda vid Linnéuniversitetet.