UNESCO Chair on Heritage Futures

Vilket kulturarv lämnar vi efter oss och till vilken nytta för människor i framtiden? UNESCO Chair on Heritage Futures, som inrättades 2017, tillhandahåller verktyg för kreativt och kritiskt framtidstänkande.

Vilken eller vilka olika framtider bevarar vi kulturarv för?
Till vilken nytta? Hur kan vi avgöra vad som är bra för framtida generationer?
Hur kan vi globalt öka framtidskompetensen ('futures literacy') för de som arbetar i kulturarvssektorn?

Professuren är en av åtta Unescoprofessurer i Sverige, och den enda inom kultursektorn. Innehavare av professuren är Cornelius Holtorf, professor i arkeologi.

Boken “Cultural Heritage and the Future”, (med Anders Högberg och publicerad 2021 av Routledge), är ett resultat av gruppens arbete.

Följ vårt arbete: Bluesky | YouTube | Facebook (Cornelius Holtorf)

Unescoprofessuren bidrar till utveckling av socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt hållbara samhällen för framtida generationer. Medlem i UNESCO Futures Literacy Network och Climate Heritage Network.

Varför är forskning om framtid viktig?

"Inom den globala kulturarvssektorn läggs stor vikt vid att bevara och rädda kulturarvet från förstörelse. Jag menar att vi behöver bredda detta perspektiv och skapa en annan medvetenhet. Vi behöver ställa oss frågor som varför historiska föremål ska bevaras för framtiden, och exakt vilken nytta framtidens människor har av dem."

Cornelius Holtorf, professor i arkeologi, Unescoprofessor UNESCO Chair on Heritage Futures.

Forskargruppen

Dr Cornelius Holtorf, professor i arkeologi och innehavare av Unescoprofessuren. Föreståndare för företagsforskarskolan GRASCA vid Linnéuniversitetet.

Dr Emily Hanscam, forskare. Hennes projekt tillämpar teknik från digital humaniora för att utforska relationen mellan nationalism och arkeologisk diskurs, och utveckla en bättre kritisk förståelse av det förflutna för att diskutera den globala framtiden.

Dr Anders Högberg, professor i arkeologi. Anders specialområde är inom kulturarv och människans koginitiva utveckling.

Dr Sarah May, forskare knuten till (affilierad) Linnéuniversitetet. Hon arbetar för närvarande som konsult inom kulturarvssektorn. Sarahs specialområde är hur barn och unga figurerar i framtidsdiskurser.

Dr Leila Papoli-Yazdi forskare knuten till (affilierad) Linnéuniversitetet. Hon forskar om den moderna civilisationens kulturarv; skräp, avfall och konsumtion - särskilt för att utveckla nya metoder för miljömässig och social hållbarhet i framtiden.

Dr Claudio Pescatore, forskare knuten till (affilierad) Linnéuniversitetet. Kärningenjör, tidigare huvudadministratör (1992–2015) för kärnavfallshantering och -nedmontering på Nuclear Energy Agency (NEA), OECD.

Helena Rydén, Assistant to the UNESCO Chair on Heritage Futures.

Dr Ulrika Söderström vid Kalmar läns museum undersöker hur framtid skapas i modern stadsplanering; hur kulturarv kan vara en resurs och hur det i praktiken påverkar social hållbar utveckling.

Dr Gustav Wollentz, lärare vid Linnéuniversitetet med inriktning på kritiska kulturarvsstudier. Han är också konsult för ICCROM (International Centre for the Study of the Preservation and Restoration of Cultural Property). Arbetade tidigare som föreståndare på NCK, Nordiskt Centrum för Kulturarvspedagogik.

Progress reports (på engelska)

Available (issuu) here

Ladda ner rapporter

Publikationer

Ta del av våra publikationer i DiVA

Publikationer i DiVA

Bok: Cultural Heritage and the Future (engelska)

Skrivet om Unescoprofessuren

Se alla nyheter

Blogg (inläggen är mestadels på engelska)

Cornelius Holtorf - Relativism and communication with aliens

15 maj 2025

Helena Rydén - Gamma Fields: The Industrial Legacy We Cannot Afford to Forget

28 april 2025

Cornelius Holtorf - Miras Gelecekleri

14 april 2025

Se alla inlägg

Blogg: UNESCO Chair on Heritage Futures

Framtidsresa

Kalmar läns museums första framtidsresor genomfördes i samarbete med Unescoprofessuren i slutet av 2018.

Vad är en Unescoprofessur?

Unescoprofessurer (UNESCO Chairs) introducerades av Unesco 1992 och syftar till att genom nätverk och kunskapsutbyten mellan lärosäten i olika länder och världsdelar, främja forskning och högre utbildning inom områden som Unesco prioriterar. Professurerna och nätverken ska fungera som brobyggare mellan forskningsområdet, det omgivande samhället, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare.

Nätverket består av 1000 professurer och 45 nätverk i 125 länder runt om i världen.