Öland 2050
Södra Ölands odlingslandskap är ett UNESCO världsarv som kännetecknas av ett samspel mellan människan och naturen. Det är ett världsarv där själva bruket av landskapet står i centrum – ett bruk som skapat en unik miljö med en enorm betydelse för människor, djur och natur. Bruk innebär också rörelse och förändring, att en process snarare än ett färdigt resultat står i centrum. Södra Ölands odlingslandskap ser inte likadant ut idag som det gjorde igår.
Men vad innebär förändring för världsarvet och hur kan vi förhålla oss till förändring? En avgörande skyldighet hos brukare och förvaltare av världsarvet är att överlämna det till kommande generationer. Världsarv bevaras alltså för framtiden. Hur kan framtiden se ut för ett världsarv i kontinuerlig förändring? Vad kan vi säga om Ölands framtid och vilken roll kan världsarvet spela i en sådan framtid? Förändring är inte ett hot i sig – det är en möjlighet samtidigt som det är en utmaning.
I det här projektet (först publicerat i 2020) har vi tagit fasta på år 2050 och visualiserat fem olika framtidsbilder. Dessa bilder är spekulativa – de är inga prognoser. I samband med att vi tagit fram bilderna har vi sökt råd från biologer, meteorologer, botaniker, strateger samt lokala lantbrukare. De har gett förslag kring hur vi kan visualisera landskapsförändring, klimatförändring och bruksförändring. Samtidigt har vi antagit ett spekulativt förhållningssätt snarare än ett vetenskapligt, och ingen av dessa bilder representerar hur Södra Ölands odlingslandskap faktiskt kommer att se ut år 2050 – men kanske kan vissa av de element vi presenterar inträffa. Istället för att förfäras över den förändring som visualiseras uppmuntrar vi till reflektion och diskussion. En sak är säker: det kommer att se annorlunda ut! Klimatförändring kommer att höja vattennivån och leda till ett varmare och mer extremt väder, med fler skyfall. Demografiska utvecklingar kommer att leda till ett förändrat samhälle, vilket i sin tur kommer att ställa andra krav på kulturarvet. Hur kan Södra Ölands odlingslandskap, ett världsarv byggt på bruk och rörelse, förhålla sig till en förändrad omvärld?
Projektgrupp: Daniel Lindskog (grafik), Gustav Wollentz (informationshämtning och text), Cornelius Holtorf (ledning).
Tack till Dave Karlsson, Niklas Holmgren, Susanne Forslund, Birgitta Eriksson, Urban Ekstam, Pär Holmgren, Rebecka Le Moine, Roger Gustafsson, Anne Hamrin Simonsson och Ebbe Westergren.
Konstverket ”LIV no 8” i scenen ”Ett landskap med fler människor” av Anne Hamrin Simonsson.
Ett landskap utan människor
Södra Öland har övergetts av människor och domineras nu av större däggdjur, övergivna hus, bilvrak och vild natur.
Ett torrt landskap
Södra Öland är flera grader varmare, och under sommarhalvåret har det snarare ett medelhavsklimat. Sommarturismen har ökat markant samtidigt som lantbrukarna måste anpassa sig efter ett torrare klimat.
Ett vått landskap
Möckelmossen har via ett mer extremt klimat med mer ihärdiga skyfall och via specifika åtgärder i landskapet, blivit frodigare och våtare. Det har därmed blivit en lysande destination för ornitologer och jägare.
Ett landskap utan kor
Södra Öland har inte längre några nötkreatur (kossor), och kött har ersatts av importer eller av en vegansk diet. Lantbrukarna har anpassat sig genom att odla frukt, grönsaker och bönor, samtidigt som alvarets betesmarker växer igen.
Ett landskap med fler människor
Södra Öland har sett en explosionsartad befolkningstillväxt och lockar många besökare från hela världen. Nytt kulturarv skapas och äldre kulturarv får nya roller!
