Forskarprat – Linnéuniversitetets podd

Dödsritualer – betydelsefulla seder som hjälper oss hantera det ofattbara

Gäst: Liv Nilsson Stutz, professor i arkeologi

Gräva ner, bränna upp eller lägga ut till fåglar att äta. Sätten att hantera de döda är många och varierar i tid och rum. Men de har alla samma viktiga funktioner: att vägleda oss i hur vi praktiskt ska hantera den döda kroppen och att ge oss utrymme att sörja, för att vi sedan ska kunna återvända till vardagen.

I detta avsnitt möter vi arkeologen Liv Nilsson Stutz, som berättar om dödsritualernas betydelse och deras utveckling ända från människans ursprung, via stenålder, bronsålder och järnålder, fram till idag. Vi pratar även om intressanta både äldre och nutida ritualer som open caskets, mumifiering, begravningsstrippor och himmelsbegravningar.

Avsnittets längd: 49 min

Lönsamt skogsbruk utan kalhyggen

Gäst: Nils Fagerberg, lektor i skogsskötsel

Ingen vill ha ett kalhygge in på knuten. Men det går att behålla en levande skog och samtidigt bedriva lönsamt skogsbruk. Det menar vår gäst Nils Fagerberg. Han forskar om så kallat hyggesfritt skogsbruk, där marken alltid är trädbevuxen.

Fördelarna är flera: ökad biologisk mångfald, bättre kolinlagring och ett mer attraktivt landskap. Och det går att få ekonomi i det. Nils har utvecklat en modell som hjälper skogsägare att välja rätt träd att avverka, genom att identifiera vilka som ger störst lönsamhet. Han beskriver sitt arbete, berättar om hur vi historiskt avverkat skog i Sverige och ger tips till den som funderar på hyggesfritt skogsbruk.

Avsnittets längd: 39 min.

Konspirationsteorier – felaktiga förklaringar som skapar mening

Gäst: Anderas Önnerfors, docent i idéhistoria

När stora händelser och kriser inträffar är det vanligt att konspirationsteorier börjar spridas, vissa mer osannolika än andra. Vad är det egentligen som lockar människor att tro på sådana förklaringar?

Vi möter idéhistorikern Andreas Önnerfors som forskar om detta ämne. Han berättar om de viktigaste ingredienserna i en konspirationsteori, om deras attraktion och om deras historia. Vi tar upp klassiska teorier om bland annat månlandningen, Estoniakatastrofen och franska revolutionen, men även modernare varianter om Coronapandemin, klimatförnekelse och stulna barn. Andreas ger också råd om hur man ska bemöta en person som tror på konspirationsteorier.

Avsnittets längd: 50 min.

Andreas Önnerfors är forskare i idéhistoria. Han forskar bland annat om radikalisering och konspirationsteorier.

Läs mer om Andreas Önnerfors

Läs om Andreas bok "Konspirationsteorier - Meningsskapande berättelser i historia och nutid" (Nordic Academic press)