GRASCA – forskarskola i arkeologi

GRASCA är en företagsforskarskola för svensk uppdragsarkeologi. Under åren 2015–2023 forskar nio doktorander om hur svensk uppdragsarkeologi kan finna nya marknader och utveckla sitt arbete med samhällsaktuella frågor.

Satsningen på denna forskarskola finansieras av KK-stiftelsen och Linnéuniversitetet i samarbete med:

Bohusläns Museum
Jamtli i Östersund
Kalmar läns museum / Museiarkeologi Sydost
Västarvet Studio Västsvensk Konservering
Stiftelsen Kulturmiljövård

Foto överst: Doktoranderna i GRASCA. Från vänster: Ulrika Söderström, Ivonne Dutra Leivas, Mats Nelson, Delia Ní Chíobhaín Enqvist, Fredrik Gunnarsson, Clara Alfsdotter, Vivian Smits, Charina Knutson, Ellinor Sabel.

Forskningsartikel: nya möjligheter för svensk uppdragsarkeologi

Forskningsartikel från GRASCA som stakar ut riktningar för hur svensk uppdragsarkeologi kan stärka möjligheterna att på nya sätt adressera angelägna framtidsfrågor. Artikeln heter "Uppdragsarkeologiska möjligheter – Nya sätt att tänka om en samtidsverksamhet i en framtidsbransch", publicerad i "in Situ Archaeologica" (2021).

Presentation av doktorandprojekten

Clara Alfsdotter

Bohusläns museum
Disputerade 2021

Mitt doktorandprojekt handlade om hur vi kan spåra behandlingen av de döda utifrån humant skelettmaterial.

I min licentiatavhandling undersökte jag massakern i järnåldersborgen Sandby borg på Öland ur ett bioarkeologiskt perspektiv, där studier av modus operandi, tafonomi och social respons till de döda studerats. Tafonomi, begravningslagar, innefattar studiet av de processer som ligger bakom nedbrytningen av organisk materia efter döden.

Doktorsavhandlingen fokuserade på forensisk arkeologi, närmare bestämt på metodutveckling och integrering av osteologisk, arkeologisk och forensisk tafonomi och teori genom studier av mänsklig förruttnelse. Forskningen ämnar förbättra kunskapen om hur den förruttnande kroppen interagerar med sin omgivande miljö, och i förlängningen förbättra tolkningen om vilka tafonomiska processer som kroppen har genomgått efter döden. Forskningen kan hjälpa till att svara på frågor såsom: Ligger kroppen på sin ursprungliga plats? Har kroppen påverkats av djur eller människor? Har den legat i tomrum eller varit täckt av sediment? Kan vi spåra ett händelseförlopp utifrån sammanhanget som kroppen ligger i? Med min tvärvetenskapliga forskning vill jag stärka samarbeten mellan forensiska, polisiära, arkeologiska och osteologiska verksamheter.

Se Claras publikationer

Delia Ní Chíobhaín Enqvist

Bohusläns museum

I min forskning undersöker jag hur nya perspektiv på det förgångna, grundade på uppdragsbaserad maritim arkeologi, kan tillgängliggöras genom digitala visuella lösningar. En viktig målsättning är att se till att disciplinens teoretiska ramverk håller jämna steg med den explosionsartade utvecklingen av ny tillgänglig teknik.

Charina Knutson

Jamtli

Min forskning handlar om arkeologi och urfolk, med fokus på samer. Vilka policys finns på området, och hur följs de i vardagen? Vilka är de bästa arbetssätten om man vill att arkeologin ska bidra till dialog, dekolonisation och aktivt medborgarskap?

Ivonne Dutra Leivas

Kalmar läns museum/Museiarkeologi Sydost

I min licentiatuppsats utforskade jag hur innehållet i förmedlingen inom svensk uppdragsarkeologi kan utformas för att tydligt möta de behov av kunskap och aktiviteter som skolan har.

Studien inbegrep kvalitativa komparativa studier av erfarenheter från uppdragsarkeologiska samarbeten med skolor samt studier av uppdragsarkeologins styrdokument som förmedlingspraktikerna omfattas av.

Studieobjekten utgjordes av stadsarkeologiska undersökningar som inbegripit förmedlingsinsatser med skolprogram. Fokus har lagts på skolprogrammens form och innehåll.

Resultaten visade att ett brett fält som uppdragsarkeologi förfogar över en variation av kunskaper som kan vara av intresse för skolan. Dock finns det behov av nya processer som möjliggör utvecklingen av samverkansformer som ytterligare kan främja båda verksamheterna. I detta finns det goda förutsättningar att utveckla en arkeodidaktik som är anpassad till uppdragsarkeologins förutsättningar och skolan som målgrupp, som för samman uppdragsarkeologins förmedlingspotential och mål med skolans behov och kunskapsmål.

I min doktorsavhandling undersöker jag vilka förutsättningar det finns för att inom arkeologin utveckla ett ämnesdidaktiskt forskningsområde. Vad kan ett arkeodidaktiskt fält innehålla? På vilket sätt kan en arkeodidaktik fungera som verktyg för att utveckla samarbetet mellan uppdragsarkeologin och skolan?

Fredrik Gunnarsson

Kalmar läns museum/Museiarkeologi Sydost
Disputerade 2022

Mitt doktorandprojekt fokuserade på hur digitaliseringen kan bidra till att göra svensk uppdragsarkeologi samhällsrelevant på nya sätt.

Jag undersökte hur arkeologisk kunskap skapas i den digitala miljön genom att titta på den uppdragsarkeologiska tolkningsprocessen samt kommunikation av arkeologiska resultat. Ambitionen var att skapa ny kunskap kring hur uppdragsarkeologin kan öka sin förmåga att skapa relevant kunskap för myndigheter, forskare och allmänhet.

I min licentiatavhandling identifierades kunskapsluckor kring hur uppdragsarkeologins utveckling av kunskapsproduktion påverkas av digitaliseringen. Det finns problem så som att den digitala infrastrukturen inte räcker till för att kvalitetssäkra all digitala data som produceras av sektorn. En annan observation var att de sociala sammanhangen hos utförarna till stor del påverkar hur väl de lyckas följa den digitala utvecklingen. Resultaten visade också på möjligheter för de uppdragsarkeologiska utförarna att utveckla sin kunskapsproduktion genom t.ex. digital öppenhet, samverkan och nya sätt att kommunicera.

I min doktorsavhandling fördjupade jag studien kring de sociokulturella sammanhangen hos utförare och myndigheter och hur de påverkar uppdragsarkeologins förmåga att producera relevant kunskap i den digitala miljön – hur bra den existerande infrastrukturen för digital information fungerar och hur den relaterar den till parallella digitala infrastrukturer där utförare producerar kunskap. Målet var att utveckla nya strategier för den digitala uppdragsarkeologin som hjälper sektorn att producera relevant kunskap för samhället idag.

Se Fredriks publikationer

Ulrika Söderström

Kalmar läns museum/Museiarkeologi Sydost

Min forskning fokuserar på hur kulturarv och arkeologi kan tillämpas i teori och praktik för att bidra till hållbar stadsutveckling.

Som en del av Grasca syftar min forskning delvis till att skapa kunskap om hur svensk uppdragsarkeologi kan jobba med hållbarhetsfrågor för att bidra till hållbar stadsutveckling i samarbete med andra sektorer. Detta var ämnet för min licentiatavhandling som publicerades 2018, "Contract Archaeology and Sustainable Development – Between Theory and Practice".

Min doktorsavhandling syftar till att undersöka hur framtider skapas i modern stadsplanering och utveckling när kulturarvet används som resurs, samt vilka potentiella konsekvenser denna användning kan få för social hållbarhet. Målet är att avhandlingen ska visa hur samverkan mellan stadsplanering och kulturmiljövård, särskilt arkeologi, kan utvecklas för att uppnå andra, mer hållbara, resultat i framtiden.

Ellinor Sabel

Stiftelsen Kulturmiljövård

I min forskning studerar jag hur uppdragsarkeologin kan utveckla möjligheterna för allmänheten att aktivt delta i olika former av arkeologisk verksamhet i Sverige.

Långvariga samarbetsprojekt inom kulturarvssektorn, mellan professionella aktörer och allmänheten, är relativt ovanliga i Sverige. I många andra länder är sådana samarbeten däremot vanligare. I min forskning kommer jag att undersöka och jämföra olika samarbetsprojekt inom kulturarvssektorn såväl i Sverige som i andra länder. Målsättningen är att resultaten från studien skall kunna användas vid initieringen och utformningen av samarbetsprojekt i Sverige samt att utreda möjligheterna för såväl statliga och privata aktörer att utöka sin verksamhet inom detta område.

Matthew Nelson

Stiftelsen Kulturmiljövård

Min forskning handlar om människors engagemang och deltagande i arkeologisk kulturmiljö, särskilt i ett landskapsarkeologiskt sammanhang.

Hur skapas synen på det forntida landskapet av samverkan mellan den arkeologiska verksamheten och allmänheten? En viktig målsättning är att utvärdera förmedlingsmetoder inom uppdragsarkeologin i syfte att utveckla en mer riktad och kostnadseffektiv verksamhet.

Kontakt: matthew.nelson@lnu.se

Vivian Smits

Västarvet Studio Västsvensk Konservering
Disputerade 2022

I min avhandling "Kulturarvsparadoxen: Om uppdragsarkeologin och kulturarvets användning i samtiden" har jag undersökt det arkeologiska kulturarvets mening och relevans. Med uppdragsarkeologin som utgångspunkt granskade jag de processer som transformerar arkeologiskt källmaterial till ett arkeologiskt kulturarv och undersökte hur resultaten ansluter till målen för kulturarv.

Se Vivians publikationer

Doktorsavhandlingar inom GRASCA

Licentiatuppsatser inom GRASCA

Skrivet om GRASCA

Film: avhandling i nycirkusformat

Se nycirkusgruppen Face First egen tolkning av forskaren Clara Alfsdotters avhandling "The Corporeality of Death". Verket förkroppsligar upplevelser som textbaserade forskningsresultat inte alltid lyckas förmedla. Tolkningen är en del av samverkansprojektet Det kulturella universitetet vid Linnéuniversitetet.