Forskarutbildning i svenska språket
Nyfiken på forskarutbildning inom ämnet svenska språket? Vi erbjuder möjligheter till forskning för doktorander.
Vid Institutionen för svenska språket möter du en forskningsmiljö där språk studeras i samhällets alla delar – från klassrum och vård till rättssalar, myndigheter och näringsliv.
Tre inriktningar
Utbildning på forskarnivå i svenska språket ges med tre inriktningar:
- Svenska språket
- Svenska språket, didaktisk inriktning
- Svenska språket, inriktning flerspråkighet
Inriktning innebär att man får sin doktorsgrad inom den specifika inriktningen. Många doktorandarbeten kan dock verka inom flera fält oavsett inriktning.
Flera forskningsområden
Vår forskning förenar perspektiv från kritisk diskursanalys, retorik, sociolingvistik, språkdidaktik, systemisk-funktionell lingvistik och kognitiv språkforskning. Det kan till exempel handla om språkbruk i skolan, flerspråkighet, litteracitet och språkinlärning (första och andra). Andra områden är språkbruk i professionella praktiker, som till exempel rättslingvistik och hur myndigheter och företag kommunicerar. Vi studerar också hur människor lär sig, bearbetar och använder språk i olika livssituationer.
Vid institutionen finns en stark tradition av att undersöka språk i autentiska kontexter, ofta med hjälp av både kvalitativa analyser och kvantitativa metoder såsom:
- korpuslingvistik (analyser av stora digitala textsamlingar),
- tangentloggning (registrering av tangenttryckning för att t.ex. analysera skrivprocesser)
- ögonrörelsemätning
- neurokognitiva mått (EEG/ERP) (mätning av hur hjärnan bearbetar språk)
- AI och maskininlärning
- diskurs- och samtalsanalys
Forskningsmiljön har en tvärvetenskaplig profil, där språkvetare samarbetar med forskare inom exempelvis psykologi, utbildningsvetenskap och digital humaniora.
Våra projekt är ofta externfinansierade och bedrivs i samverkan med skolor, myndigheter och andra samhällsaktörer. Det ger forskningen hög vetenskaplig kvalitet och tydlig samhällsrelevans.
En inkluderande miljö
Som doktorand blir du en del av en inkluderande forskningsmiljö där samarbete och nyfikenhet står i centrum. Vi erbjuder handledning med bred expertis och regelbundna seminarier, som ger möjlighet att utveckla både din ämnesmässiga och metodologiska kompetens. Hos oss får du arbeta i en miljö där traditionella språkvetenskapliga perspektiv möter nya teknologier och där din forskning kan bidra till att förstå och utveckla kommunikation och språkanvändning i ett föränderligt samhälle.
Hur blir jag forskarstuderande i svenska språket?
När vi har möjlighet att anta forskarstuderande annonseras detta ut på Linnéuniversitetets webbplats. Efter att ansökningstiden löpt ut utses den forskarstuderande i en formaliserad antagningsprocess. Se lediga jobb
Allmän studieplan
Linnaeus University Language, Cognition and Culture Lab (LiLa)
På Linnéuniversitetet finns ett labb där studenter och forskare kan utföra instrumentell språkvetenskaplig forskning. I labbet finns avancerad utrustning för att studera till exempel ögonrörelsemätning, reaktionstid och hjärnans bearbetning av auditivt eller visuellt innehåll. Läs mer
Exempel på pågående doktorandprojekt
- Skolan som en flerspråkig arena – i policy och praktik (Gabriel Bäck)
- Gester i den svenska uttalsundervisningen (Federica Raschellà)
- Språkutveckling bortom klassrummet: En samverkande studie av vuxna migranter i arbetslivet (Anna Lundström)
- Benämningar på politiska grupper (Emilia Jonasson)
- Kritisk litteracitet i tidiga skolår (Desirée Fristedt)
- Lärares design för språk- och kunskapsutvecklande undervisning
(Helena Karlsson Pacheco) - Lexical acquisition in quadrilingual children (Birgitta Waters)
Exempel på tidigare doktorandprojekt
- Språkbearbetning: Domängenerell eller domänspecik? ERP-studier av verbal och visuell språkbearbetning hos barn med typisk och atypisk språkutveckling (Hanna Lindfors)
- Meningsskapande i högstadiets olika ämnespraktiker (Maria Valtonen)
- Språkliga drag, attityder och persona i samtida svensk raplyrik
(Jim Degrenius) - Flerspråkiga gymnasieelevers skrivande på svenska i skolan
(Johanna Rylner Kjellgren) - Nyanlända gymnasieungdomars inträde i det svenska historieämnets diskurs (Karin Rehman)
Forskargrupper där svenska språket ingår
-
Centrum för Educational Linguistics Educational Linguistics (utbildningsinriktad språkvetenskap) samlar forskare inom språkvetenskap och språkdidaktik. Miljön har en nära koppling till lärarutbildning…
-
Medeltidsforum Linné Medeltidsforum Linné är ett forskarnätverk som samlar forskare och studenter med intresse för medeltiden i vidaste bemärkelse. Bland de ämnesområden som är representerade i MFL…
-
Digi-gruppen Vi bedriver forskning om vad som händer och blir möjligt när digitala verktyg används i förskolans och skolans undervisning, samt hur deras användning påverkar barns och elevers digitala…
-
Litteracitet och undervisning Forskargruppen består av språkvetare, litteraturvetare och pedagoger som forskar om barns talspråkliga och skriftspråkliga kompetenser, texter, litteratur och läsning.…
-
Centre for Childhood Research in Literature, Language and Learning (CHILLL) Centre for Childhood Research in Literature, Language and Learning (CHILLL) samlar forskare inom humaniora som sysslar med…
-
Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS) Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS) är ett internationellt välkänt centrum för forskning…
-
Centrum för ämnesdidaktisk forskning inom konst och humaniora vid Linnéuniversitetet Syftet med Cähls verksamhet är att samordna det ämnesövergripande forsknings- och utvecklingsarbetet inom området…
-
Centrum för fackspråk (CFS) Centrum för fackspråk (CFS) samlar forskare från institutionerna för språk och svenska. I vår språkvetenskapliga och flerspråkiga miljö bedrivs både kvantitativt och…
-
Forskargruppen för förskolepedagogisk forskning (FOPP) Gruppens forskning har fokus på förskolans och förskoleklassens organisering och undervisning. Forskningen är organiserad inom tre…
Forskarskolor med doktorander i svenska språket
- FEELIT – forskarskola i tidig läs- och skrivundervisning (Lnu.se)
Syftet med FEELIT är att på sikt stärka läs- och skrivundervisningen för yngre elever, oavsett bakgrund. I forskarskolan samarbetar fyra lärosäten med experter från olika ämnen. Forskarskolan leds av Linnéuniversitetet. - Kognition i Klassrummet – Att integrera kognitiva perspektiv i språk-, läs- och skrivundervisningen från förskola till gymnasium (gu.se)
En nationell forskarskola med fokus på de kognitiva, språkliga och didaktiska processer som är involverade när barn och elever utvecklar språkliga förmågor (tala, skriva, läsa, lyssna) – både inom första- och andraspråk. Forskarskolan leds av Göteborgs universitet.
Länkar till doktorandprojekt
-
Doktorandprojekt: Gester i den svenska uttalsundervisningen Detta doktorandprojekt undersöker om gester kan stödja undervisning och inlärning av svenskt uttal. Genom att kombinera klassrumsstudier med…
-
Doktorandprojekt: Språkutveckling bortom klassrummet – en samverkande studie av vuxna migranter i arbetslivet Detta projekt avser att utforska vuxnas migranters andraspråksutveckling genom kritiskt…
-
Doktorandprojekt: Språkbearbetning: Domängenerell eller domänspecifik? ERP-studier av verbal och visuell språkbearbetning hos barn med typisk och atypisk språkutveckling Syftet med doktorandprojektet…
-
Doktorandprojekt: Skolan som en flerspråkig arena – i policy och praktik Detta sociolingvistiska projekt syftar till att undersöka språkliga praktiker på svenska skolor med hög andel flerspråkiga…
Länkar till forskningsprojekt (utan doktorander)
-
Projekt: Språkförmåga, lärmiljö och undervisning En god språklig förmåga är centralt för elevers skolprestationer. I projektet undersöker vi hur lärmiljö och undervisning kan stödja barns…
-
Projekt: Följa budget - en explorativ språkbruksstudie av begreppet budget i text och verksamhet Projektet fokuserar på att analysera begrepp med stor påverkan på samhället med "budget" som exempel.…
-
Projekt: Kan fonologisk avkodning påverkas vid kortvarig, experimentell smärta? Syftet med den här studien är att undersöka om akut smärta påverkar förmågan till fonologisk avkodning vid läsning av…
-
Projekt: DEPTH – Design av explicit språkljudsundervisning: Lärares multimodala strategier och elevers involvering Projektet utforskar hur strukturerad ljudningsmetod faktiskt går till i klassrummet…
-
Projekt: Ämneslitteracitet i grundlärarutbildningen (DiLit) Att utveckla ämneskunskaper innebär att samtidigt utveckla kunskaper om ämnets specifika sätt att kommunicera kunskaperna. Det betyder att…
-
Projekt: Dags att lyfta blicken (RYE) En studie av fonologisk träning i sitt sammanhang.