Forskningsfinansiering

Linnéuniversitetets forskning finansieras av både statliga och externa medel. Den del som går direkt till lärosätet kallas basfinansiering. Den andra delen, så kallad extern finansiering, erhålls i konkurrens. Den externa forskningsfinansieringen kommer från olika källor, till exempel EU:s ramprogram, forskningsråd, innovationsmyndigheter, övriga offentliga sektorn, den privata sektorn och olika typer av stiftelser.

År 2023 bidrog de externa finansiärerna med runt 322 miljoner kronor till Linnéuniversitetets forskning. Externfinansieringsgraden för forskning har ökat för tredje året och var 41 procent 2023, vilket är den högsta någonsin för Linnéuniversitetet.

Universitetets främsta finansiärer 2023 var Vetenskapsrådet (cirka 90 miljoner kronor) och KK-stiftelsen (cirka 60 miljoner kronor). Dessa finansiärer står tillsammans för 46 procent av totalt beviljade medel 2023.

Forskningsfinansiering i procent för 2023

År 2022

Forskningsfinansiering i procent för 2022

Våra största forskningsfinansiärer

Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet (VR) är Sveriges största forskningsfinansiär. VR ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden.

Beviljade forskningsmedel 2023: 90,4 miljoner.

Formas

Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Formas finansierar forskning och innovation, utvecklar strategier, gör analyser, utvärderar samt kommunicerar om forskning och forskningsresultat. Formas genomför också forskningssammanställningar som syftar till att underlätta för Sverige att nå miljömålen och är värdmyndighet för Klimatpolitiska rådet.

Beviljade forskningsmedel 2023: 11,8 miljoner.

Forte

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, är en statlig myndighet under Socialdepartementets ansvarsområde. Forte främjar och stödjer forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. Arbetet utgår från visionen om morgondagens mer jämlika och socialt hållbara samhälle.

Beviljade forskningsmedel 2023: 7,7 miljoner.

EU:s ramprogram

EU har flera ramprogram, bland annat Horisont Europa. Programmet ska bidra till grön tillväxt och konkurrenskraft och har tydliga globala målsättningar att bekämpa klimatförändringen och verka för hållbar utveckling

Beviljade forskningsmedel 2023: 35,6 miljoner.

Familjen Kamprads stiftelse

Familjen Kamprads stiftelse har till ändamål att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning på ett sådant sätt att entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling främjas.

Stiftelsen stödjer särskilt projekt som syftar till: förbättrad livskvalitet för äldre, entreprenörskap – särskilt sådan som främjar en levande landsbygd, bättre miljö – med särskild inriktning på möjligheten att praktiskt genomföra forskningsresultat, utveckling, forskning och utbildning inom arkitektur, inredning och design samt forskning och utbildning inom medicin.

Beviljade forskningsmedel 2023: 24,8 miljoner.

KK-stiftelsen

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges högskolor och nyare universitet, som sker i samverkan med näringslivet.

Beviljade forskningsmedel 2023: 59,9 miljoner.

Vinnova

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet, med uppdraget att stärka Sveriges innovationsförmåga för att bidra till hållbar tillväxt. Vinnovas arbete utgår från de mål för hållbar utveckling som FN antagit i Agenda 2030.

Beviljade forskningsmedel 2023: 16,2 miljoner.

Läs mer om våra finansiärer

Linnéuniversitetets årsredovisning 2023

Forskningen som ska motverka fågelinfluensans spridning

De senaste fyra åren har den mycket smittsamma och dödliga virusvarianten H5N1 utvecklats till ett konstant hot mot tama och vilda fåglar, med fler utbrott och nya arter som drabbas. I det stora internationella forskningssamarbetet Kappa-Flu, finansierat av EU:s forskningsfond Horizon 2020, samarbetar forskare över hela världen för att stoppa spridningen.

Jonas Waldenström.

Fågelinfluensan har ökat dramatiskt i Europa sedan 2020. Särskilt oroande är virusvarianten H5N1, vars utbredning har eskalerat, från tillfälliga utbrott under vinterhalvåret till ett konstant hot mot vilda och tama fåglar.

– Ytterligare en oroande förändring är att viruset angriper fler arter än tidigare. Det handlar dels om skrattmås, som det utbrott vi såg i Kalmar sommaren 2023, dels om andra häckande havsfåglar samt däggdjur som säl och utter, säger Jonas Waldenström, professor i sjukdomsekologi.

Mer kunskap behövs

För att motverka spridningen av H5N1 behövs mer kunskap om virusets egenskaper, vilka fågelarter som bär på smittan och om deras flyttningsvägar. Det är frågor som Linnéuniversitetets forskare försöker besvara i det stora internationella forskningssamarbetet Kappa-Flu, finansierat av EU:s forskningsfond Horizon 2020.

Ett av målen med Kappa-flu är att identifiera fåglar som bär på viruset i det vilda utan att själva bli sjuka. För att göra det krävs aktiv provtagning, en sorts stickkontroller där man fångar in vilda fåglar och provtar dem för virus. Som en del i projektet etableras provtagning på strategiskt viktiga platser runtom i Europa. En av dessa är Ottenby fågelstation på södra Öland, bara några mil från Linnéuniversitetet.

Skydd mot framtida pandemier

Situationen med fågelinfluensa påminner oss om vikten av att forska om vilka sjukdomar som finns i naturen och deras potential att överföras till människor. Majoriteten av våra sjukdomar härstammar från djurens värld och de influensavirus som cirkulerar hos människor i dag har sitt ursprung hos fåglar.

– Hos virusforskare finns alltid frågan om nästa stora utbrott närvarande. Att mänskligheten nyligen drabbades av en pandemi var ingen överraskning i sig, frågan handlar snarare om vilken virustyp som skulle få fäste härnäst.

– Trots att vi delar många infektioner med djuren och att majoriteten av våra sjukdomar härstammar från andra arter så saknar vi mycket kunskap om vad som pågår i det vilda. Vi måste förstå det bättre för att kunna skydda oss själva, säger Jonas Waldenström.

Mer information:

Läs hela reportaget om Jonas Waldenströms forskning om fågelinfluensa.

Forskargruppen Zoonotisk ekologi och epidemiologi.

Forskningen är en del av spetsforskningscentret Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial Model Systems (EEMiS).

Nyheter om finansierad forskning

Fler nyheter om forskningsfinansiering

Vi har certifieringen HR Excellence

Linnéuniversitetet arbetar för att erbjuda en dynamisk och främjande miljö för forskning och utveckling. Vi strävar efter att göra det enkelt att börja forska hos oss, att det ska vara möjligt att bedriva forskning av högsta kvalitet på en stimulerande arbetsplats där forskare trivs och utvecklas. Hos oss ska det vara enkelt att röra sig framåt i sin forskning.

Det gör att vi har EU-kommissionens certifiering HR Excellence in Research

Vår forskning

Forskningen vid Linnéuniversitetet har både bredd och spets. Den bedrivs inom ett stort antal forskningsmiljöer, forskargrupper och forskningsprojekt.