Tidsplan: 2013-2016
Finansiär: Vetenskapsrådet
Arkeologi och materiella kulturarv har ofta haft en särskild ställning i den allmänna debatten. Föremålens och strukturernas fysiskhet, känslan av historiens närvaro på arkeologiska fyndplatser och det populära intresset för det förflutna är bara några av anledningarna till varför arkeologi i många fall fått fungera som paradexempel på möjligheterna som finns hos digitaliseringen av information och kunskap.
Trots stora investeringar för att skapa teknik, infrastruktur och standarder för digitalisering, bevarande och spridning av arkeologiska arv, finns det endast lite fördjupad forskning om hur digitaliseringen påverkar arkeologiskt arbete, om skapandet av arkeologisk kunskap och hur den nyskapade kunskapen används av olika intressegrupper från vanliga medborgare till forskare, museitjänstemän, markägare och byggherrar.
Det finns mycket forskning om tekniska och praktiska utmaningar i att producera och använda arkeologisk information, men betydligt mindre om hur de använda metoderna och beslut på tekniska, teoretiska och management-nivåer påverkar användning och återanvändning av information.
Syftet med projektet är att kartlägga konsekvenser och möjligheter vid digitaliseringen av information och informationsarbete inom området arkeologi och det materiella kulturarvet. På grund av de breda samhälleliga konsekvenserna av arkeologisk information inom kulturarvsbranschen (museer, hembygdsgårdar, digital spridning av arkeologisk kunskap) och samhällsplanering (de rättsliga krav för att skydda arkeologiska fyndplatser och dess konsekvenser för utveckling av infrastrukturen, såsom byggande av hus, vägar och järnvägar) utöver den traditionella akademiska arkeologiska forskningen, har projektet en bred relevans i dagens och framtidens digitaliserande samhälle.
Projektet ger teoretiska insikter i och skapar nya praktiska verktyg för digitaliseringen och utvecklingen av arbetet med arkeologisk information. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.
