Projekt: Det sociala lärandets betydelse för människans evolution
Studiet av människans tidiga historia handlar om vad som är grundläggande mänskligt. Det är studiet av tiden då den moderna människans natur och kulturella och sociala existens grundlades. Processer kopplade till undervisning och lärande, som verbala instruktioner, gester, imitationer för att efterlikna vad andra gör och viljan att utveckla andras lärande tillsammans med pro-sociala handlingar som feedback, är unika mänskliga företeelser. Detta forskningsprojekt handlar om hur vi kan förstå detta i relation till den moderna människans evolution och vilka konsekvenser denna förståelse får för hur vi ser på undervisning och lärande idag.
Fakta om projektet
Projektledare: Anders Högberg
Projektmedlemmar: Anders Högberg, Peter Gärdenfors
Deltagande organisationer: STIAS, University of Stellenbosch (RSA)
Finansiär: Vetenskapsrådet
Tidsplan: 2015-2018
Fakultet/institution: Fakulteten för konst och humaniora/Institutionen för kulturvetenskaper
Ämne: Arkeologi, pedagogik och utbildningsvetenskap
Nya perspektiv på "The Human Revolution"
För 30 år sedan fanns en konsensus inom forskningen om hur den moderna människans utveckling kunde förklaras. Den så kallade Human Revolution för 150 000 år sedan i östra Afrika resulterade i fullt kognitivt utvecklade moderna människor som efterhand spred sig och ersatte arkaiska människor. Den så kallade Upper Paleolithic Revolution skedde för 35 000 år sedan då moderna människor gjorde sitt intåg i Europa och ersatte Neandertalare genom sin evolutionära överlägsenhet och anpassningsförmåga. Med dessa förklaringar följde också förståelser om människans förmågor vad gäller undervisning och lärande. Dessa revolutionsparadigm är idag föråldrade. Forskning har visat att den tidigmoderna människan utvecklades för cirka 200 000 år sedan, att anatomisk och kognitiv modernitet inte nödvändigtvis går hand i hand, att moderna människor och Neandertalare existerade samtidigt i mer än 10 000 år, att utvecklingen av kognitivt modernt beteende kan förstås som förändringsprocesser bland både arkaiska och moderna människor och inte som ett specifikt attribut för Homo Sapiens samt att européer idag har en liten del av sitt DNA från Neandertalare vilket visar att arkaiska och moderna människor fick barn tillsammans. Det är tydligt att vi vet mer idag än för 30 år sedan. Men, vi vet inte så mycket om hur denna kunskap ska förstås. Få studier har utförts som tvärvetenskapligt och i ett internationellt perspektiv forskar om själva essensen i det som skapar, upprätthåller och utvecklar modernt beteende, dvs. kulturellt och socialt lärande och kunskapsöverföring mellan generationer. Målet med forskningsprojektet är att skapa ny förståelse av det sociala lärandets betydelser för utvecklingen av kognitivt modernt beteende. Syftet är att skapa ny kunskap om var, när och hur socialt lärande och kognitivt modernt beteende tog form. Ambitionen är att bidra till diskussioner om hur vi förstår undervisning och lärandeprocesser idag i ljuset av den moderna människans evolution.
Fokus på kunskapsöverföring och socialt lärande
Projektet förenar arkeologi, kognitionsvetenskap och utbildningsvetenskap. Det fokuserar på teoretiska studier av undervisningens evolution samt arkeologiska studier av hur socialt lärande kom till stånd, hur kunskap överfördes och utvecklades i form av innovationer från en generation till en annan och vilka evolutionära konsekvenser detta har haft. I ett tvärvetenskapligt gränsöverskridande - där arkeologins studier av materialitet och materiell kultur tillsammans med forskningsresultat från kognitionsvetenskap, utbildningsvetenskap och neuropsykologi formar grunden för forskning om social och kulturellt lärande och kunskapsöverförande processer - skapar projektet ny kunskap om hur vi kan förstå människans sätt att lära och undervisa.
