Doktorandprojekt: Förbättrad blodtryckskontroll genom egenvård
Syftet med projektet är att översätta, kulturellt anpassa och utvärdera PROM-instrumentet Self-Care of Hypertension Inventory (SC-HI) till svensk kontext.
Fakta om projektet
Titel
Förbättrad blodtryckskontroll genom egenvård: en studie av mätinstrumentet Self-Care of Hypertension Inventory (SC-HI)
Doktorand
Maria Modig
Huvudhandledare
Kristofer Årestedt
Biträdande handledare
Cecilia Fagerström, Jeanette Melin
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet och Region Kalmar
Finansiär
Region Kalmar, FORSS
Tidsplan
1 september 2023- 31 december 2028.
Ämne
Hälsovetenskap (institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälso- och vårdvetenskap)
Forskargrupp
The Health Outcome Measurements research group (HOMe)
Mer om projektet
Hypertoni (högt blodtryck) är en allvarlig icke-kommunikativ sjukdom som definieras av ett konsekvent högt tryck i blodkärlen när blodtrycket är 140/90 mmHg eller högre. Tecken på hypertoni kan vara huvudvärk, dimsyn, illamående och bröstsmärtor. Sjukdomen kan vara utan symtom och högt blodtryck kallas ofta för ”silent killer” på grund av att den är den största enskilda faktorn till hjärt-, hjärn- och njursjukdomar. Riskfaktorer för att drabbas av hypertoni är ärftlighet, hög ålder, samexisterande sjukdomar, ohälsosam kost och inaktiv livsstil, tobaks- och alkoholkonsumtion och övervikt.
Sedan 1990-talet har sjukdomen fördubblats världen över och är nu en av vår tids största folksjukdomar. Felaktigt behandlad/oupptäckt hypertoni är associerat med försämrad hälsorelaterad livskvalité. De negativa effekterna på grund av hypertoni ökar sett till den enskilda individen där levnadsår förloras genom hjärt- och njursjukdomar, men även sett till kostnader inom sjukvården.
Tidigare forskning visar på att egenvård och följsamhet till behandling är nyckelfaktorer för att nå behandlingsmålen för hypertoni. Patientrapporterade utfallsmått (PROM) är mätinstrument som utgörs av standardiserade frågeformulär där olika hälsomått skattas direkt av personen själv. Uppfattningar/upplevelser om sin fysiska, psykiska och sociala funktion, upplevelse av sjukdom/symtom samt HRQOL värderas. Dessa mått kan användas för att identifiera problem, följa förändringar, och utvärdera interventioner, men också för att förbättra kommunikationen mellan patient och vårdgivare. Utifrån personens egenskattning av sin hälsa kan det skapa fördjupad förståelse kring symtomen, få en bättre personcentrerad vård och lyfta fram personens egenansvar vilket är betydelsefulla förutsättningar för en god följsamhet till behandling och egenvård.
Self-Care Hypertension Inventory (SC-HI) är ett PROM-verktyg som innebär att personen själv får fylla i en enkät och skatta sin hälsa, grad av egenvård, följsamhet till behandling och upplevelse av sjukdom. Genom att använda SC-HI involveras patienten och blir medskapare i vården. Verktyget ger en personcentrerad skattning vilket kan leda till ökad förbättrad följsamhet till läkemedel och egenvårdsinsatser, identifiera problem, utvärdera behandling samt kan leda till förbättrad kommunikation mellan vårdgivare och patient.
SH-HI skattar faktorer som egenvård och följsamhet till behandling vilket är två nyckelfaktorer till att personer med hypertoni ska kunna få kontroll över sitt blodtryck. Det finns idag inget svenskt validerat personcentrerat självskattningsinstrument för hypertoni och min avhandling syftar därmed till att översätta och validera SC-HI till svensk kontext för att kunna användas i svensk sjukvård och i det egna hemmet vilket skapar möjligheter för förbättrad vård till patienter med hypertoni.
Avhandlingen kan bidra med kunskap om hur ett PROM-verktyg kan användas både i hälsofrämjande syfte och vid behandling. Att använda SC-HI i sjukvården skulle kunna generera i nya arbetssätt och rutiner som gynnar och förbättrar behandlingsmålen, samt få förbättrad personcentrerad vård till personer med hypertoni.
Avhandlingen syftar också till att undersöka egenvård hos vuxna personer med hypertoni i relation till demografiska, socioekonomiska, medicinska, psykologiska och personlighetsfaktorer samt att utforska betydelsen av egenvård för att uppnå god följsamhet till behandling och förbättrad hälsostatus.
Avhandlingsarbetet är en kompletterande del i ett utvecklingsprojekt i sydöstra Sverige genom FORSS där Region Kalmar, Region Jönköping, Region Östergötland, Region Kronoberg, Linköpings Universitet, Jönköping University samt Linnéuniversitetet medverkar. I det större utvecklingsprojektet är det övergripande målet att öka kunskapen om PROM vid egenmonitorering för att kunna förbättra tillämpningen i klinisk verksamhet, utveckling, forskning och innovation och bidra med utveckling i omställningen till nära vård.
Projektet är en del av forskningen i forskargruppen The Health Outcome Measurements research group (HOMe).