Doktorandprojekt: Hälsa och hälsopromotion bland unga omsorgsgivare i Sverige

Fakta om projektet

Doktorand
Miriam Svensson
Handledare
Elizabeth Hanson
Biträdande handledare
Francesco Barbabella, Lennart Magnusson
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)
Finansiär
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)
Tidsplan
2022–2027
Ämne
Hälsovetenskap (institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Forskargrupp
Anhöriga, anhörigskap och anhörigstöd – forskningsgren vid Nka

Mer om projektet

Unga omsorgsgivare är barn under 18 år som ger vård, hjälp eller stöd till en förälder, syskon, vän eller annan närstående person som har ett hälsorelaterat tillstånd, så som fysisk eller psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning, skada eller missbruk. Dessa barn kan exempelvis ansvara för vardagssysslor, ge personlig vård, vara ett känslomässigt stöd, tolka eller passa syskon. Många gånger liknas detta ansvar vid ett vuxenansvar.

Uppskattningsvis är mellan 5 och 10% av alla barn i Europa unga omsorgsgivare. Svensk forskning visar att 7% av 15-åringar ger omfattande vård och stöd till en närstående. Jämfört med andra barn har unga omsorgsgivare generellt sett sämre fysisk och psykisk hälsa och de upplever fler svårigheter i skolan. De kan också känna utanförskap, då de är okända för många inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och bland beslutsfattare. Samtidigt är det vanligt att skolpersonal inte känner till deras omsorgsansvar. Dock bör det uppmärksammas att omsorgsansvaret inte enbart behöver ha negativa effekter. Även om detta är ett relativt nytt forskningsområde, har vissa studier identifierat positiva effekter så som ökad motståndskraft, empati och fördjupade relationer till närstående.

Trots det höga antalet unga omsorgsgivare och de dokumenterade riskerna, finns det begränsad kännedom och kunskap om dessa barn i Sverige. För att kunna arbeta hälsofrämjande behövs forskning som undersöker både potentiella fördelar och nackdelar av att vara en ung omsorgsgivare. Det är även viktigt att undersöka unga omsorgsgivares behov och hur de kan nås för att få stöd. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot unga omsorgsgivare i tonåren, då de befinner sig i en övergångsperiod till vuxenlivet. Detta är en kritisk period där de behöver balansera sitt omsorgsansvar med utmaningar som att slutföra gymnasieutbildning, söka eftergymnasial utbildning eller komma in på arbetsmarknaden.

Syftet med detta projekt är därför att öka förståelsen för unga omsorgsgivare i tonåren i Sverige, genom att undersöka faktorer som kan påverka deras hälsa och upplevelser av sin omsorgsroll, samt att identifiera deras behov av stöd. Projektet bygger på fyra artiklar (se nedan), varav de två första baseras på data från det internationella, EU-finansierade ME-WE-projektet.

Artikel 1
Syftet är att identifiera unga omsorgsgivare och undersöka faktorer som är associerade med deras upplevda hälsa. Specifikt fokuserar studien på sambandet mellan unga omsorgsgivares upplevda hälsa och demografiska egenskaper, den omsorg som de ger och det stöd som de får.

Artikel 2
Syftet är att undersöka faktorer som är associerade med unga omsorgsgivares positiva och negativa omsorgserfarenheter.

• I vilken utsträckning rapporterar unga omsorgsgivare positiva och negativa omsorgserfarenheter?
• Vilka faktorer är associerade med unga omsorgsgivares positiva och negativa omsorgserfarenheter?

Artikel 3
Syftet är att undersöka hur unga omsorgsgivare upplever sin omsorgsroll.

Artikel 4
Syftet är att undersöka unga omsorgsgivares behov och hur de kan nås för att få det stöd som de behöver.

Doktorandprojektet är en del av forskningen i forskargruppen Anhöriga, anhörigskap och anhörigstöd – forskningsgren vid Nka