Doktorandprojekt: Hjärtstopp på särskilda boenden

Fakta om projektet

Projektnamn
Hjärtstopp på särskilda boenden – förekomst, behandling och utfall samt erfarenheter och attityder avseende ställningstagande till hjärt-lungräddning
Doktorand
Åsa Mobaeck
Huvudhandledare
Anders Bremer
Biträdande handledare
Johan Israelsson, Region Kalmar län
Jörg Carlsson, Linnéuniversitetet
Tidsplan
Jan 2023–
Ämne
Vårdvetenskap (Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälso- och livsvetenskap)

Mer om projektet

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande vård bör ansvarig läkare rådgöra med en annan legitimerad yrkesutövare och patienten samt anhöriga innan beslut tas att inte utföra hjärt-lungräddning (HLR). Föreskriften beskriver även hur beslut och information ska dokumenteras.

Patientlagen reglerar en patients rätt till information om sjukdom och behandling. Om patienten inte kan få information ska anhöriga om möjligt ges informationen istället.

Enligt Socialstyrelsen har svenska patienter ingen rätt att välja behandlingsalternativ som går emot vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innebär att en patient inte kan begära specifik behandling om läkare inte tror att behandlingen kommer att vara till nytta för patienten.

I Sverige har patienter rätt att påverka och delta i sin egen vård. Detta innebär också rätten att vägra behandling.

Etiska riktlinjer

Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt-lungräddning har gett ut Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR). I dess riktlinjer för livsuppehållande behandling anges skäl som kan vara aktuella för att avstå HLR och som ett av skälen nämns patientens vilja att inte ta emot livsuppehållande behandling med HLR. Patientens inställning/ställningstagande till att till exempel avstå kan komma fram i samtal när vården planeras eller genom att patienten själv uttalar sin vilja.

Dessa riktlinjer lägger stor vikt vid dessa samtal och vad de ska innehålla. All vård och omsorgspersonal bör följa patientens önskemål och meddela dessa till den behandlande läkaren. Att ta ställning för att avstå från HLR ska dokumenteras i patientens journal utifrån samtalet och kommuniceras till övrig vårdpersonal. Termen som används är ”EJ HLR”.

Stort behov av förbättringar

Det framkommer i forskning ett stort behov av förbättringar i hanteringen av ställningstaganden till HLR. Det uttrycks att beslut ofta tas sent i sjukdomsförlopp, eller att personal inom omvårdnaden uttrycker farhågor för att diskutera existentiella frågor.

Ett problem som behöver hanteras är att beslut som tagits om ”Ej HLR” utan patientens eller anhörigas kännedom, utan noggrann dokumentation eller utan uppdatering/omprövning vid byte av sjukvårdsinrättning. Detta är inte i överenstämmelse med riktlinjer och grundtanken om patientens självbestämmande.

Att undersöka attityder hos vårdpersonal är viktigt. Genom utbildning och reflektion kan kunskap och insikt kring attityder om HLR förbättras.

Vetenskapligt syfte

Risken för hjärtstopp ökar med stigande ålder och många äldre bor på särskilda boenden. I den palliativa vården diskuteras frågor som rör HLR, men farhågor finns att samtalen inte äger rum i tillräcklig utsträckning med personer som bor på särskilda boenden. Detta kan dels leda till att personer på särskilda boenden riskerar att inte få livräddande behandling vid ett plötsligt hjärtstopp, dels att de som inte önskar eller bör ges HLR riskerar att utsättas för ett förlängt lidande men även inskränka patientens rätt till en värdig död.

Forskning har fokuserat på diskussioner om HLR i akuta situationer i sjukhusmiljö, men det saknas svenska studier som rör primärvård och äldreomsorg. Detta forskningsprojekt vill utreda vilka attityder och erfarenheter kring HLR-beslut, från samtalet med patienten till dokumentation, som finns hos vårdpersonal som arbetar både i primärvård och i äldreomsorg. Projektet vill även undersöka frekvensen av HLR-utbildning.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen The innovative Cardiac Arrest REsearch group (iCARE).