Doktorandprojekt: Hur förhandlar lärarstudenter på grundlärarutbildning en professionell identitet?

Fakta om projektet

Doktorand
Mergim Krasniqi
Huvudhandledare
Per Lindqvist
Biträdande handledare
Daniel Nordholm
Finansiär
Forskarskolan ROCIT
Tidsplan
1 sept 2022–
Ämne
Pedagogik (Institutionen för didaktik och lärares praktik, Fakulteten för samhällsvetenskap)

Mer om projektet

Hur förhandlar lärarstudenter fram en professionell identitet? Mot bakgrund av en lärarutbildningsreform utexaminerades 2014 en ny yrkesgrupp i fritidshem: grundlärare i fritidshem. Utifrån ett fritidshemspedagogiskt perspektiv blev detta en unik yrkesgrupp. Grundlärare i fritidshem ges via sin utbildning behörighet för två uppdrag. Dels som lärare i fritidshem, dels som lärare i praktiskt-estetiskt ämne, exempelvis idrott och hälsa.

När jag utexaminerades 2016 som grundlärare inriktning fritidshem mötte jag en praktik som medgav stora utmaningar. Kanske var jag redo att arbeta i fritidshem, fastän det tog ett tag att bli varm i kläderna och förstå hur min utbildning skulle ta sitt uttryck i fritidshemmet. När jag under ett års tid fick möjligheten att arbeta med mina två uppdrag, lärare i fritidshem och i praktiskt-estetiskt ämne, insåg jag efter några månader att jag inte räckte till. Min planering åts upp av uppdraget i grundskolan och när jag kom till fritidshemmet på eftermiddagarna var jag trött och slut på energi, och utan tid för att planera verksamheten frågade jag mig, var det här verkligen meningen med min utbildning?

Jag orkade inte med vardagen med dubbla uppdrag, eftersom krockar i praktiken uppstod hela tiden. När det var planeringstid behövde jag balansera tid för båda uppdragen, och jag behövde även förstå att det praktiskt-estetiska ämnet fick förtur, eftersom det gav betyg och undervisningen var en obligatorisk form. Under det här året fick jag konkurrera uppdragen och efter ett års tid vann uppdraget i fritidshem. Jag ”gav upp" tanken med dubbla uppdrag eftersom praktiken inte fixar det, ”verkligheten” klarar inte av det.

Precis som min yrkestitel grundlärare inriktning fritidshem anser jag att inriktningen mot fritidshem landade väl, men själva grundlärarkonceptet, att lärare i fritidshem också är lärare i grundskola, det blev en stor utmaning i praktiken. Resultat från projektet Lärare över gränser visar hur dessa nya grundlärare, i sitt möte med praktiken, tenderade att konstruera sin professionella identitet på tre olika sätt. En majoritet behåller en traditionell socialpedagogisk omsorgsinriktning, andra identifierar sig tydligare mot skolans kunskapsuppdrag ”som lärare”, medan ett fåtal konstruerade sin identitet genom att markera sin identitet gentemot såväl den traditionella rollen som fritidspedagog som mot lärarna i skolan.

Gruppen verkar konstruera en ny, hybrid, professionell identitet, då de markerar tydligt att de är fritidshemslärare och de markerar distans från fritidspedagoger, då deras utbildning och behörighet har tillträde till fler/andra arenor än tidigare utbildade fritidspedagoger i fritidshemmet, men även från övriga lärare på skolan. Att de, med sin dubbla behörighet och sitt dubbla uppdrag, markerar sig tydligt från övriga lärare i både fritidshem och skola, gör att de hamnar i ett spänningsfält som kan betraktas som ett tvåfrontskrig (Ackesjö, Nordänger & Lindqvist, 2016). Liknande konstruktioner av identitet har visat sig i Lager m fl (2020), där studenter aktivt förhandlar genom att antingen balansera uppdragen eller välja ett framför det andra.

I den här studien förhandlar lärarstudenter fram tre yrkesidentiteter: återskapare, medskapare eller nyskapare. Dessa identiteter förhandlas fram utifrån att de dubbla uppdragen beskrivs som dubbla kompetenskrav. Eftersom lärarutbildningsreformen Bäst i klassen hade ett uttalat fokus att stärka yrkesidentiteten för grundläraren i fritidshem, ses dessa resultat ovan som motstridiga. I ljuset av dessa resultat och konstruktioner av en möjlig ny professionell identitet, ter det sig intressant att studera konstruktioner av en professionell identitet hos lärarstuderande med inriktning mot arbete i fritidshem. Genom att med ett precist fokus adressera den utmanande identitetskonstruktionen vid olika former av högskoleförlagd utbildning och verksamhetsförlagd (VFU), kan föreliggande avhandling bidra med kunskap om hur lärarstudenter tillskriver sig en professionell identitet i processen av en utbildning, då förebilder och kollegor med samma utbildning och dubbla uppdrag ofta saknas på de skolor där studenterna gör sin VFU.

Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen blir en viktig arena för att studera lärarstudentens förhandling av en professionell identitet, eftersom kurserna har ett uttalat professionsfokus, vilket innebär att i kurserna får studenterna vara bland lärare och i den arenan närma sig professionen. Eftersom lärarstudenten har verksamhetsförlagda kurser i fritidshemmet och praktiskt-estetiskt ämne blir det praktik i två olika arenor. I respektive arena är det dessutom personal och handledare med annan utbildning. Lärarstudenterna får därför möta två olika professioner, en i fritidshem och en i det praktiskt-estetiska ämnet, och förhålla sig till detta i deras konstruktion av en egen professionell identitet.

Den högskoleförlagda delen av utbildningen har ett fokus på att utbilda och forma studenten till en ämneskunnig lärare i fritidshem, med ett tydligt fokus på didaktik. Processen som blir väsentlig här är studentens förståelse av kurserna och vad studenter bär med sig i förståelsen av att en dag arbeta som lärare i fritidshem. I den högskoleförlagda delen går studenten kurser specifika för det praktiskt-estetiska ämnet och fritidshemmet. Även här finns alltså en tydlig uppdelning och två olika arenor med ämnesdidaktiskt innehåll. Det kan anas att studenter har föreställningar, idéer, attityder och värderingar om sitt kommande yrkesliv som lärare i fritidshem där dessa förhandlas kontinuerligt under utbildningens gång. Thornton och Nardi (1975) kallar det för anticipatory socialization. Lärarstudenterna funderar över sitt kommande yrkesliv som grundlärare inriktning fritidshem och många går ut sin utbildning och hamnar i ett fritidshem som inte har grundlärare i dessa, på grund av den stora bristen behöriga. Lärarstudenten förhandlar alltså sin professionella identitet i mötet med professionsidentiteter som är stadigvarande i fritidshemmet och i det praktiskt-estetiska ämnet.

Hur förhandlar lärarstudenten fram till en professionell identitet som inte bara sammanvävs med professionen i fritidshem men också i det praktiskt-estetiska ämnet? Heggen (2008) skriver att utbildningen och yrkesfältet är två viktiga arenor för att förstå konstruktionen av en yrkesidentitet, och att yrkesfältet genom lärarstudentens utbildning påverkar studentens identifikation med yrkesrollen. Det anser jag görs i just verksamhetsförlagda delar av utbildningen och därför blir de kurserna en viktig mötesplats i den här avhandlingen. Heggen menar att det kan uppstå spänningsförhållanden i dessa möten, och ett sådant som min studie berör är att den stora bristen lärare i fritidshem gör att många lärarstudenter saknar förebilder med samma utbildning och samma dubbla uppdrag.

Det är den här resan från ny student till att examineras och klassas som redo för yrkeslivet som är viktig i den här avhandlingen, och i resan blir processer viktiga. Identitet kan enligt Dubar (2010) ha ett dubbelt fokus: dels den biografiska resan som en individ gör, dels den identitetsdel som tillskrivs i relation till andra, den omgivning som omger individen. I den meningen förädlas identiteten i växelverkan mellan personliga erfarenheter och den sociala miljön. Ur lärarstudentens perspektiv blir det viktigt för att studera vilka processer som påverkar lärarstudentens förädling av en yrkesidentitet, och hur dessa processer möter studentens personliga erfarenheter, dess anticipatory socialization-tankar om yrket.

I den här avhandlingen är därför lärarstudentens personliga erfarenheter av yrket i mötet med utbildningens olika röster om yrket betydande. Det är i det här mötet lärarstudenter förädlar en professionell identitet, och förbereder för ett medlemskap i yrkesfältet.

Projektet är en del av forskningen i forskargrupperna Forskargruppen för fritidspedagogisk forskning och Forskning om pedagogiska professioner och praktiker (PEPP).