Detta projekt avslutades 2023.
Fakta om projektet
Doktorand
Charlotta Håkansson
Huvudhandledare
Johan Bergh
Biträdande handledare
Anna Monrad Jensen, Linnéuniversitetet; Per-Ola Hedwall, Monica Strömgren och Tomas Lundmark, SLU
Tidsplan
1 nov 2015-
Finansiär
Södra (markvärd)
Ämne
Skogsindustriella produktionssystem (institutionen för skog och träteknik, fakulteten för teknik)
Mer om projektet
Mitt doktorandprojekt, som bedrivs på halvtid, undersöker hur kolbalansen, alltså mängden koldioxid och kol, förändras i en ganska vanlig svensk ungskog från det att granplantor planteras och björken självsår sig och cirka femton år framåt.
Idag är det många olika aktörer på skogsmarknaden som är intresserade av trä för tillverkning av både traditionella produkter som hus, golv och möbler men även nyare produkter som fordonsbränsle och textilier samtidigt som fler och fler nya användningsområden kommer fram. Skogen och trämaterialet därifrån ska räcka till många.
Unga träd växer snabbt och använder mycket näring i sin tillväxt. Ju mer träden i skogen växer desto mer kol från atmosfärens koldioxid binder de in och bidrar därigenom till att motverka klimatförändringarna. Att gödsla skogsmark med kväve och ibland även andra näringsämnen kan därför vara ett alternativ för att snabbt öka takten på tillväxten och tidigare få stora träd att avverka.
Vid gödsling av jordbruksmark vet vi idag att det blir ökade halter av växthusgaser som flödar från marken. Hur fastmark i skogen reagerar på gödsling är det mitt forskningsprojekt handlar om. Om gödslingen gör så att halterna av koldioxid, metan och lustgas ökar så mycket att de gynnsamma effekterna på trädens tillväxt motverkas eller helt äts upp av ökade utflöden av växhusgaser är ju gödsling ur det perspektivet ett dåligt alternativ för att motverka klimatförändringarna. Om flödena av växthusgaserna däremot ökar marginellt, inte alls eller bara en kortare period kan gödsling av unga blandbestånd med gran och björk på svensk fast skogsmark bidra till att motverka klimatförändringarna.
De mätningar jag och forskarkollegorna genomfört inom projektets ramar är både ovanför trädkronorna via så kallade eddy-flux torn som kontinuerligt mäter nettoflödena från beståndet och på marken via lufttäta kammare som mäter enstaka och återkommande dagar på fasta punkter.
Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Skogshushållning.
