Doktorandprojekt: Levda erfarenheter av könskreativa identiteter/uttryck hos barn och ungdomar 4-17 år och deras föräldrar/vårdnadshavare i Sverige.
Denna fenomenologiska intervjustudie utforskar barn och ungdomars levda erfarenheter av att identifiera sig som något annat/andra kön än det tilldelade vid födseln samt föräldrarnas erfarenheter relaterat till sina barns könsidentitet.
Fakta om projektet
Titel
Levda erfarenheter av könskreativa identiteter/uttryck hos barn och ungdomar 4-17 år och deras föräldrar/vårdnadshavare i Sverige.
Doktorand
Kristiina Tyni, Linnéuniversitetet
Huvudhandledare
Idor Svensson, Linnéuniversitetet
Biträdande handledare
Anna Bratt, Linnéuniversitetet, och Matilda Wurm, Örebro universitet
Tidsplan
1 april 2019–31 mars 2024
Ämnen
Klinisk psykologi (institutionen för psykologi, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Mer om projektet
Det händer mycket i samhället relaterat till förståelsen av transpersoners hälsa i västvärlden för närvarande. För första gången växer exempelvis en generation barn och ungdomar upp som kan uttrycka sig öppet i enlighet med de kön de känner sig/identifierar sig som från väldigt tidig ålder, i familjer som stöttar social transitionering (social transition innebär icke-medicinska förändringar såsom byte av namn, pronomen, utseende, klädval etc). Kunskapen om könskreativa unga, i synnerhet pre-pubertala barn, är ännu begränsad inom forskning även om det är ett snabbt växande forskningsfält.
Vi genomför en intervjustudie om erfarenheter hos könskreativa barn och ungdomar under 18 år och deras vårdnadshavare, relaterat till könsidentitet. Vi har valt att använda termen könskreativ för att inkludera barn eller ungdomar som inte är bekanta med/inte använder beteckningen trans* om sin könsidentitet men ändå känner sig som något annat kön än det tilldelade vid födseln. Vi uppfattar termen som positivt laddad och frikopplad från medicinska och psykiatriska diagnoser.
Det övergripande syftet med studien är att få ökad kunskap om fenomenet könskreativa identiteter/uttryck hos barn och ungdomar så som de själva definierar, beskriver och uttrycker dem samt familjernas erfarenheter relaterat till barnens könsidentitet i vardagen. Genom detta är vår intervjustudie ett viktigt bidrag till forskningsfältet som hittills främst fokuserat på könskreativa ungas psykiska (o-)hälsa och frågor relaterade till könsbekräftande behandling, i första hand beskrivna av föräldrar och vårdpersonal.
I studien använder vi oss av en fenomenologisk forskningsansats som kallas Reflekterande livsvärldsforskning (Reflective Lifeworld Research, RLR). Studien är del av ett avhandlingsprojekt om könskreativa barn och deras familjer på institutionen för psykologi, Linnéuniversitetet.