Fakta om projektet
Doktorand
Maria Valtonen
Huvudhandledare
Kristina Danielsson
Biträdande handledare
Ewa Bergh Nestlog
Tidsplan
September 2018–oktober 2023
Ämne
Svenska språket (Institutionen för svenska språket, Fakulteten för konst och humaniora)
Mer om projektet
Under en genomsnittlig skolvecka deltar en högstadieelev i ungefär tio ämnespraktiker, för att efter tre år sammanlagt ha studerat sjutton skolämnen och förhållit sig till sjutton praktiker. Alla ämnen har en kursplan som beskriver syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Varje ämne realiseras sedan i praktiken – i ett klassrum med en grupp deltagare just där och då. Läraren gör didaktiska val som formar aktiviteter och sätter ramar för elevernas meningsskapande. Eleverna deltar i aktiviteterna, var och en för sig och tillsammans, och använder olika resurser för att tolka och uttrycka sin förståelse, för att skapa mening.
Tillsammans levandegör lärare och elever ett ämne, och i mitt avhandlingsprojekt intresserar jag mig för hur vissa resurser, relationer och aspekter av ämnets kunskapsdomän då kommer att framträda som mer centrala än andra. Med andra ord undersöker jag de ämneslitteraciteter som framträder i ämnespraktikerna, och detta gör jag från en språkvetenskaplig utgångspunkt. Språk betraktas här ur ett brett perspektiv och omfattar inte bara verbalspråk utan också andra språkliga resurser, som till exempel symboler, bilder, gester och rörelser.
Under två sammanhållna skolveckor följde jag och filmade en högstadieklass och deras lärare i de ämnen som då fanns på schemat: bild, biologi, engelska, geografi, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, slöjd med inriktning mot trä och metall och svenska. Texter och annat material som användes eller producerades samlades in eller fotograferades. För att ge utrymme åt deltagarnas perspektiv intervjuades både lärare och elever.
Avhandlingsprojektet ramas in av språkteorier som utgår från att språk både speglar och skapar det sociala sammanhanget. Det innebär att jag förstår elevernas uttryck för meningsskapande, till exempel en redovisning med powerpoint eller en dans, både som formade av ämnespraktiken men också som bidrag som är med och formar ämnespraktiken. Därför blir det relevant att för varje ämnespraktik både undersöka vilket meningsskapande eleverna förväntas delta i och hur de faktiskt deltar.
Projektet är en del av forskningen i:
Centrum för Educational Linguistics
Kunskapsmiljön Utbildning i förändring
