Doktorandprojekt: Platsens betydelse
I min avhandling avser jag belysa hur ett bostadsområde konstrueras genom ungdomars kommunikation och interaktion, och hur områdets mening, rumslighet, sociala miljö och praktiker samt dess fysiska form samtidigt strukturerar de ungas sociala liv.
Fakta om projektet
Doktorand
Carolin Valizadeh
Huvudhandledare
Anna-Liisa Närvänen
Biträdande handledare
Sara Eldén, Lunds universitet
Tidsplan
2021–2024
Ämne
Sociologi (Institutionen för samhällsstudier, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Mer om projektet
Socialdemokraternas partikongress antog 1964 ett reformprogram som gick under namnet ”Samlat program för samhällets bostads- och markpolitik” . Denna reform – som senare kom att kallas ”miljonprogrammet” – innebar att en miljon bostäder skulle byggas under en 10års-period. Runt om i hela Sverige växte nästan identiska bostadsområden upp, och miljonprogrammets förorter kom under denna period att representera det svenska välfärdssamhällets framgång och moderna framtidsvisioner
Förorten som representant för framgång och framtidsvisioner är ett minne blott och idag utgör den svenska förorten en medial och diskursiv genre av annan karaktär. Förorten framställs som en plats med utbredda sociala problem. Invånarna i dessa områden måste – utöver själva boendemiljön – således även förhålla sig till berättelserna och föreställningarna om sitt bostadsområde, vilket ofta utgör en lika betydelsefull omständighet att hantera som själva boendemiljön i sig.
Studier av platsens betydelse för unga människor som bor och växer upp i en svensk förort har sällan relationen mellan ungdomarna och miljön som sitt studieobjekt. Platsen är snarare en inramning eller kontext för studiet av någonting annat.
I min avhandling avser jag därför belysa hur ett bostadsområde konstrueras genom ungdomars kommunikation och interaktion, och hur områdets mening samtidigt strukturerar de ungas sociala liv.
Den plats jag studerar består av två bostadsområden som upprättades i början av 1960-talet, som en del i miljonprogrammet. De två bostadsområdena är belägna i utkanten av en svensk storstad. Platsen förekommer ofta i mediesammanhang i samband med inträffade händelser som t.ex. mord, våldtäkt, anlagda bränder etc. Det finns även mediebeskrivningar av platsen utifrån en mer generellt upplevd problematik som t.ex. bristfälliga bostäder, arbetslöshet, låga skolresultat och otrygghet.
Avhandlingen antar en etnografisk ansats. Etnografi kan beskrivas som en metod som tar hänsyn till den sociala världens komplexitet och ambitionen är att skapa en närhet till informanterna för på så sätt att kunna ge djupa, trovärdiga och lyhörda berättelser. De metoder för materialinsamling som jag har valt för att försöka uppnå en sådan närhet till informanterna är en kombination av fokusgruppintervjuer, go-alongs och fältobservationer med hund.