Doktorandprojekt: Response to Intervention – en specialdidaktisk modell för att förebygga lässvårigheter
I denna avhandling undersöktes hur Response to Intervention (RtI) kan fungera som en specialdidaktisk modell i lågstadiet för att systematiskt organisera tidig upptäckt och tidiga insatser avseende elevers läsutveckling, och därmed motverka lässvårigheter.
Detta doktorandprojekt avslutades i juni 2022.
Fakta om projektet
Projektnamn
Response to Intervention – en specialdidaktisk modell för att förebygga lässvårigheter: Från samlat forskningsläge till tillämpning i svensk skolkontext
Doktorand
Camilla Nilvius
Huvudhandledare
Idor Svensson
Biträdande handledare
Linda Fälth
Finansiär
Forskarskolan i specialpedagogik för lärarutbildare (Special Education for Teachers Education; SET), vilken finansieras av Vetenskapsrådet 2017–2022 (VR UV Dnr 2017-06039)
Tidsplan
1 juli 2018–30 juni 2022
Ämne
Pedagogik med inriktning specialpedagogik (Institutionen för pedagogik och lärande, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Mer om projektet
Modellen Response to Intervention (RtI) har sitt ursprung i USA. Den syftar till att förebygga skolsvårigheter genom tidig upptäckt och tidiga insatser, och målsättningen är att ingen elev ska komma efter (no child left behind).
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur RtI kan fungera som en specialdidaktisk modell i lågstadiet för att systematiskt organisera tidig upptäckt och tidiga insatser avseende elevers läsutveckling, och därmed motverka lässvårigheter.
Avhandlingens första studie är en meta-analys som undersöker effekter av lager 2-interventioner på lågstadieelevers ordavkodningsutveckling. En liten till medelstor effekt konstaterades; g = 0,31.
Den andra studien undersöker hur RtI fungerar för att identifiera och stödja elever i behov av stöd i sin läsutveckling. Studien genomfördes som ett kvasi-experiment med årskurs 2-elever (n = 11+11). Resultatet visade på effektstorlekar mellan g = 0,49 – 1,00 på ordavkodning och läsförståelse. Emellertid var resultaten inte signifikanta. Lärarnas uppfattning om modellen sammanställdes. De ansåg att RtI fungerade mycket väl, eleverna fick stöd och lärarna fick samverka. De menade dock att RtI-modellen också var oflexibel och resurskrävande.
Den tredje studien var longitudinell och där följdes elevers (n = 113) läsutveckling under årskurs 1 och 2 inom RtI. En signifikant minskning av elever i behov av stöd noterades. I jämförelse med en referensgrupp (n = 759) var det signifikant färre elever som presterade under 25:e percentilen och färre RtI-elever som inte bibehöll sin läsförmåga. Resultaten visade att RtI verkar fungera som en specialdidaktisk modell i enlighet med no child left behind, men att det trots allt finns elever som fått interventioner inom modellen som inte når upp till åldersadekvata nivåer.
Den fjärde artikeln diskuterar möjligheterna att föra samman Response to Intervention och Lesson Study. Modellerna verkar kunna komplettera varandra.
Som ett svar på avhandlingens syfte så verkar RtI fungera väl som en specialdidaktisk modell i lågstadiet för att systematiskt organisera tidig upptäckt och tidiga insatser avseende elevers läsutveckling. Ett fjärde lager med assisterande teknik rekommenderas för elever som inte utvecklas av traditionella metoder, liksom återkommande kollaborativa lärarträffar för att analysera, planera, genomföra och utvärdera elevernas utveckling inom modellen.
Avhandlingsarbetet är knutet till ett projekt vid institutionen för psykologi: Response to Intervention (RtI): Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter, lett av professor Idor Svensson. Det är också en del av forskningen i forskargrupperna Research in Inclusion, Democracy and Equity (RIDE) och Avdelningen för pedagogisk psykologi.