Fakta om projektet
Projektnamn
Riktlinjer för träning av knäledsmuskulaturen hos individer med patellofemoralt smärtsyndrom
Doktorand
Ted Gunhamn
Huvudhandledare
Sofia Ryman Augustsson
Biträdande handledare
Haris Pojskic
Tidsplan
Våren 2024–hösten 2027
Ämne
Idrottsvetenskap (Institutionen för idrottsvetenskap, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Mer om projektet
Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) är ett vanligt förekommande tillstånd där smärta uppkommer runt eller innanför knäskålen vid belastning av knäleden. Detta är primärt framträdande hos aktiva unga vuxna, samt ett av de vanligaste smärttillstånd som diagnostiseras inom idrott där kvinnor drabbas cirka dubbelt så ofta som hos män.
Detta begränsar möjlighet till fysisk aktivitet för dessa individer och medför att ungdomar med denna diagnos i större utsträckning än jämnåriga slutar med idrott. På grund av detta minskar möjlighet till delaktighet och även livskvalitet inom denna patientgrupp.
Varför detta smärttillstånd uppkommer har inte helt kunnat förklaras. Dels beror detta på att PFSS är ett samlingsnamn för olika patologier som kan ge upphov till smärta runt eller under knäskålen, dels på att de drabbade av symtomen upplever olika grad av smärta och funktionsnedsättning vilket gör syndromet mer svårbeskrivet och svårundersökt.
Den rekommenderade åtgärden för PFSS är träning av funktion och styrka i knä, höft- och bålmuskulatur. I detta uppstår då en konflikt där individer diagnostiserade med PFSS bör träna knäledsmuskulaturen, samtidigt som rörelser eller övningar som tränar denna muskelgrupp ökar risk för smärta.
I dagsläget saknas kunskap om hur viktiga träningsfaktorer som rörelseomfång och träning till muskulär uttröttning kan anpassas för att få till en effektiv träning med låg risk för smärta för denna patientgrupp. Om denna kunskapslucka kan fyllas, kan tydligare riktlinjer tas fram för patientgruppen PFSS gällande hur de kan träna och vara aktiva med lägre risk för smärta. I längden kan förhoppningsvis detta bidra till att minska antalet som slutar med sin idrott eller träning på grund av smärtan och därmed bidra till en mer fysiskt aktiv befolkning.
Fortsättningsvis kan denna nya kunskap användas som utgångspunkt när nya rehabiliteringsprogram ska testas för denna patientgrupp, samt som riktlinjer för rehabilitering av denna patientgrupp inom vården.
Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Fysisk aktivitet, hälsa och idrottsmedicin.
