Doktorandprojekt: Sömlösa vårdövergångar för äldre i behov av samordnad vård

Fakta om projektet

Titel
Sömlösa vårdövergångar för äldre i behov av samordnad vård
Doktorand
Ann-Therese Hedqvist
Huvudhandledare
Mirjam Ekstedt
Biträdande handledare
Catharina Lindberg
Heidi Hagerman
Ann Svensson (Högskolan Väst)
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, AB Gustaf Kährs
Finansiär
Kampradstiftelsen
Tidsplan
2020–2024
Ämne
Vårdvetenskap, hälsovetenskap (institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälso- och livsvetenskap)

Mer om projektet

Den pågående omställningen till en God och Nära vård ska leda till en förflyttning från sjukhusvård till en mer proaktiv vård nära patienten. Med ökad ålder och livslängd kommer vi i framtiden att ställas inför utmaningar med att tillgodose en trygg och säker, god vård, såväl inom primärvård, kommun och slutenvård som inom prehospital akutsjukvård.

Det finns brister idag i hur professioner och vårdgivare samverkar och samordnar vården för äldre med komplexa vårdbehov. Att vara i goda händer borde dock vara något varje patient bör ha rätt att få känna. Att vara i goda händer innebär att mellanrummen blir mindre framträdande genom att vårdsystemets olika delar arbetar tillsammans som en helhet, där patienten är i centrum.

Projektet syftar till att utforska hur en integrerad vård och en sammanhållen vårdkedja kan upprätthålla god och säker vård för äldre personer i behov av samordnad vård.

Äldre med komplexa vårdbehov är sårbara för fragmenterad vård då de ofta besöker flera läkare för både kroniska såväl som akuta tillstånd. En fragmenterad vård är associerad med felaktiga läkemedelsordinationer, högre vårdkostnad, större användning av akutsjukvård och högre mortalitet överlag. En bristfälligt samordnad eller integrerad vård från flera olika vårdaktörer leder ofta till sämre vårdresultat med ökad risk för vårdskador, undvikbar slutenvård, oplanerade återinskrivningar och upprepade vårdövergångar. Behovet av samordning tros öka på grund av en växande grupp patienter med komplexa behov samt att det idag finns utmaningar för personal inom vård och omsorg att arbeta samordnat. Ett välfungerande samarbete mellan slutenvård, primärvård, kommunal vård och omsorg och prehospital akutsjukvård skulle istället kunna bidra med ökad vårdkvalitet, tidsvinster och optimalt utnyttjande av de olika vårdnivåer som finns. Det saknas dock studier kring vårdövergångar som kartlägger nuvarande arbetssätt utifrån ett perspektiv av integrerad, samordnad och personcentrerad vård av äldre med komplexa vårdbehov.

Genom att se vården som en sammanhängande process snarare än separata led finns potential till att skapa förutsättningar för en vårdkontinuitet för äldre med komplexa vårdbehov där information och kunskap överförs mellan såväl olika vårdnivåer och vårdgivare som professionsgränser och vårdgivargränser med patientens bästa i centrum. I den personcentrerade vården eftersträvas ett partnerskap mellan personal inom hälso- och sjukvård och patient och närstående, med ömsesidig respekt för varandras kunskap och erfarenhet och en jämlik samverkan. För att möjliggöra detta krävs tillgång till samma informationsmängd för båda parter, och att det finns möjlighet till ett samskapande av de aktiviteter som ska genomföras. Ett partnerskap förutsätter även ett delat beslutsfattande där patienten får insyn i beslut kring vård och behandling utifrån ett medskapande. Först när patienten blir en del av planeringsprocessen kan förutsättningar för sömlösa vårdövergångar uppnås.

Det finns därför ett värde i att undersöka samverkan och informationsöverföring mellan olika medverkanden vid vårdövergångar, då detta utgör förutsättningar för att kunna överbrygga gränser. Genom att studera hur vårdpersonal gör för att samverka i de befintliga systemen kan goda exempel på lösningar identifieras vilket skulle kunna bidra till att främja en integrerad vård för äldre med komplexa vårdbehov.

Då andelen äldre patienter med komplexa vårdbehov ökar behövs ett väl utbyggt samarbete mellan prehospital akutsjukvård, kommun, region och primärvård. Ett utökat samarbete kan innebära ökad vårdkvalitet, tidsvinster och optimalt utnyttjande av vårdnivå.

Doktorandprojektet är ett delprojekt till forskningsprojektet Bättre vård till alla och en del av forskningen i forskargruppen The ReAction group – Resilient healthcare and patient activation.