Doktorandprojekt: Språkbearbetning: Domängenerell eller domänspecifik? ERP-studier av verbal och visuell språkbearbetning hos barn med typisk och atypisk språkutveckling

Syftet med doktorandprojektet är att undersöka om språkbearbetning är specifik för språk eller generell för bearbetning av andra typer av sekvenser som innehåller hierarkisk struktur. Projektet fokuserar på barn med typisk språkutveckling och barn med utvecklingsrelaterad språkstörning (DLD).

Resultaten, från jämförelser av elektrofysiologiska mätningar av hjärnans bearbetning av talat språk och av bildserier, förväntas vara särskilt betydelsefulla för att öka förståelsen för DLD. En ökad förståelse för denna funktionsnedsättning, som finns hos två barn i varje klass, är en förutsättning för innovativa interventioner.

Fakta om projektet

Doktorand
Hanna Lindfors
Huvudhandledare
Annika Andersson, Linnéuniversitetet
Biträdande handledare
Kristina Hansson, Lunds Universitet
Finansiär
Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond
Tidsplan
Augusti 2020–augusti 2025
Ämne
Svenska språket

Mer om projektet

Språk är avgörande för delaktighet i sociala relationer såväl som för utbildning. Bearbetning av språk i alla dess former, t.ex. talat, tecknat och skrivet, sker i hjärnan och mycket forskning har ägnats åt hur denna bearbetning går till. Det är ännu inte klarlagt om barns bearbetning av språk sker på ett sätt som är särskilt för språk (domänspecifikt) eller om det sker på samma sätt som bearbetning av andra sekvenser med hierarkisk struktur (domängenerellt). Att undersöka detta är doktorandprojektets syfte.

För att undersöka om 10-12-åringars språkliga bearbetning är domänspecifik eller domängenerell kommer vi genomföra neurofysiologiska mätningar av så kallade händelserelaterade potentialer (event-related potentials, ERP). Till skillnad från mätningar av beteende (t.ex. av reaktionstid) som ger indirekta mått på bearbetning vid en tidpunkt, så kan mätningar av ERP visa hur hjärnan bearbetar stimuli kontinuerligt millisekund för millisekund. För att jämföra ERP-effekter för språk med ERP-effekter för andra komplexa sekvenser, utförs mätningar både vid bearbetning av talat språk (berättelser) och vid bearbetning av bildserier (utan språk). Tidigare forskning har nämligen visat att vuxna bearbetar bildserier på samma vis som språk. Detta förklaras av att bildserier liknar språk på så sätt att de symboliserar innehåll och utgörs av sekvenser som innehåller hierarkisk struktur (t.ex. likt hur meningar består av satser, som i sin tur består av fraser). Hittills har barns bearbetning av bildserier inte undersökts.

Doktorandprojektet förväntas ge en ökad insikt kring barns språkbearbetning, med en potential att påverka framtida språkundervisning. Av särskild vikt är projektets mål att öka förståelsen för DLD, då denna vanliga funktionsnedsättning (med prevalens på ca. 7%) innebär en ojämlik förutsättning för att lära och använda språk med konsekvenser för framförallt sociala interaktioner och lärande. Hypotesen är att bearbetningssvårigheterna vid DLD är domängenerella. En bekräftad hypotes kan möjliggöra innovativa och mer effektiva interventioner inriktade på att träna hierarkiska strukturer generellt.

Doktorandprojektet är en del i ett forskningsprojekt som leds av Annika Andersson.

Läs mer om forskningsprojektet: Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond