Barn som sitter på trädgren och läser bok

Projekt: Förskoleklassen i en brytningstid

2016 tillkom ett nytt läroplanskapitel för förskoleklassen. 2018 blev förskoleklassen obligatorisk när skolstartsåldern sänktes och skolplikt för sexåringarna infördes. 2019 införs en åtgärdsgaranti för tidiga insatser, vilket bland annat innebär obligatorisk kartläggning av alla sexåringars kunskaper. I projektet undersöker vi vad detta betyder och vilka konsekvenser förändringarna får för undervisning och övrig verksamhet i förskoleklass.

Detta projekt avslutades 2021.

Fakta om projektet

Projektledare
Helena Ackesjö
Övriga projektmedlemmar
Professor Sven Persson, Malmö högskola och lektor Lina Lago, Linköpings universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Malmö högskola och Linköpings universitet
Finansiär
Vetenskapsrådet
Tidsplan
1 jan 2018-30 dec 2021
Ämne
Utbildningsvetenskap, pedagogiskt arbete (Institutionen för utbildningsvetenskap, Fakulteten för samhällsvetenskap)

Mer om projektet

Under 2016 infördes ett nytt läroplansavsnitt för förskoleklassen som fogades till nuvarande läroplan för grundskolan, Lgr11. Det politiska syftet var att tydliggöra förskoleklassens funktion, precisera innehållet i utbildningen, samt att ge tydligare direktiv till vad undervisningen ska innehålla och vilka förmågor eleverna i förskoleklassen förväntas utveckla.

Förändringarna i läroplanen indikerar att förskoleklassen befinner sig i en tid av positionsförskjutning i det svenska utbildningslandskapet, från en mer lek- och förskoleorienterad till en mer kunskapsorienterad och skolförberedande verksamhet.

Projektet har som syfte att generera kunskap om betydelsen av denna positionsförskjutning. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser policyförändringar och förskoleklassens positionsförskjutning får för lärares och skolledares förståelse av uppdraget samt för den pedagogiska praktiken och undervisningen. Projektet har därmed ett teoretiskt intresse av att belysa konsekvenserna av denna positionsförskjutning genom att analysera förskoleklassens undervisning som policyhändelser. Mer specifikt ställer vi frågor om hur policy blir pedagogisk praktik, samtidigt som den pedagogiska praktiken formerar nya innebörder av policy.

Betydelsen av att söka kunskap om konsekvenser av förskoleklassens positionsförskjutning i det svenska utbildningsväsendet är således både empirisk och teoretisk. Empiriskt behövs ny kunskap om en delvis marginaliserad skolforms verksamhet i ett utbildningspolitiskt gränsland under stark förändring. Teoretiskt behöver vi förstå hur policy och pedagogisk praktik påverkar varandra ömsesidigt som en del av en historisk utbildningspolitik process.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet 2018-2021 och är en del av forskningen i forskningsmiljön Forskning om pedagogiska professioner och praktiker (PEPP).

Projektets "impact journey", det vill säga utgångspunkter, resultat, bidrag och effekter.
Figur: Projektets "impact journey", det vill säga utgångspunkter, resultat, bidrag och effekter. Ladda hem bilden som pdf