Projekt: Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS)

FRAS är ett forskningsprojekt som ska bidra till att vidareutveckla skogsskötseln i södra Sverige och anpassa den till dagens och framtidens behov och förutsättningar.

Detta projekt avslutades 2022.

Fakta om projektet

Projektledare
Erika Olofsson (Linnéuniversitetet), Karin Hjelm (Sveriges lantbruksuniversitet; SLU), Mattias Berglund (Skogforsk)
Övriga projektmedlemmar
Johan Bergh, Stergios Adamopoulos, Anna Monrad Jensen, Rikard Jakobsson, Åsa Rydell Blom, Grace Jones och Magnus Persson
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, SLU och Skogforsk
Finansiärer
Linnéuniversitetet, SLU, Skogforsk, Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning, Stiftelsen Skogssällskapet, Sveaskog Förvaltnings AB, Stiftelsen Seydlitz MP bolagen, Rappe- von Schmiterlöwska Stiftelsen, Vida AB, Prästlönetillgångar i Växjö stift, Häradsmarken AB, Linköpings Stift Prästlönetillgångar, Boxholms Skogar AB, Prästlönetillgångarna i Skara stift, Göteborgs Stifts Prästlönetillgångar, Västra Sveriges Skogsvårdsförbund, Lunds Stifts Prästlönetillgångar
Tidsplan
2018–2021
Ämne
Skog och träteknik (Institutionen för skog och träteknik, Fakulteten för teknik)
Webbplats
Slu.se/institutioner/sydsvensk-skogsvetenskap/samverkan/FRAS

FRAS nyhetsbrev

Mer om projektet

Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) är ett gemensamt forskningsprogram för Linnéuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och det svenska skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk. FRAS vill bidra till att vidareutveckla skogsskötseln i södra Sverige och anpassa skogsskötseln till dagens och framtidens behov och förutsättningar. Detta sker i nära samarbete med skogsnäringen i regionen. En dialog förs också med andra intressenter som berörs av skogsbruket för att fånga skogens alla nyttor.

Vid Linneuniversitetet är projektet en del av forskningen i forskargruppen Skogshushållning. På SLU:s projektsida (se ovan) kommer att finnas mer information efter hand, bland annat ett kalendarium och programmets kommunikationsaktiviteter.

Programmet kretsar kring ett antal doktorandprojekt som är inriktade på olika faser i skötseln. Detta för att skapa ett helhetsgrepp kring skogsvårdskedjan, från föryngring till avverkningsmoget bestånd.

Två teman

Forskningsprogrammet har två genomgående teman som genomsyrar doktorandprojekten och medför samarbeten mellan doktorander, forskarkollegor och näringsrepresentanter. Det första temat är en mer detaljerad anpassning av olika skötselåtgärder till variationen i ståndortsegenskaper inom och mellan bestånd. Detta görs genom att utforska möjligheterna att använda nya digitala datakällor, som vattenkartor och terrängmodeller, för en ökad anpassning av skötselmetoder. Det andra temat är att skapa möjligheter för ett mer variationsrikt skogsbruk på landskapsnivå genom att diversifiera skötselstrategier efter brukarens mål.

Kommunikation

En viktig del av forskningsprogrammet är kommunikation och att kontinuerligt förse näringen och samhället med den nya kunskap som genereras. Forskningsprogrammet innehåller därför ett kommunikationsprojekt där kunskap från de sex doktorandprojekten rapporteras. I programmet ingår också att föra ut relevant kunskap som tidigare har tagits fram. Kommunikation sker dels i traditionell form genom exkursioner, workshops och populärvetenskaplig publicering, dels i nyare form genom informationsteknik som till exempel sociala medier och digitala plattformar.

Doktorandtjänster

De sex doktorandtjänsterna fördelas inom ämnesområden som sammantaget berör beståndens hela omloppstid, med fokus såväl på enskilda trädslag som på blandskog och generell hänsyn.

Föryngring av tall i södra Sverige

I projektet undersöks effektiva sätt att föryngra tall i södra Sverige. Vi kommer att jämföra naturlig föryngring med plantering och sådd, men också undersöka olika markberedningsmetoder, planttyper och plantering på hyggen av olika åldrar.

Stationeringsort: Alnarp (SLU).

Smarta föryngringar

I detta projekt vill vi hitta metoder för att effektivisera föryngringsarbetet och öka möjligheterna för skogsägaren att driva ett målstyrt skogsbruk. Med hjälp av nya datakällor, som vattenkartor och digitala terrängmodeller, varieras val av föryngringsmetoder beroende på framtida mål inom hygget.

Stationeringsort: Svalöv (Skogforsk).

Röjningsmodeller för variationsrikt skogsbruk

Här undersöks olika röjningsstrategier för framtida trädslagsrena bestånd respektive blandskogar. Vidare undersöks betydelsen av trädens rumsliga fördelning både med avseende på konkurrens inom och mellan trädslag, samt möjliga röjningsstrategier för att gynna tillväxt och överlevnad för trädslag som rönn, asp, sälg och ek.

Stationeringsort: Alnarp (SLU).

Gallring och naturhänsyn

I projektet studeras förstagallring i bestånd där generell hänsyn tidigare har tagits vid föryngring och röjning. Här studeras också rekommendationer för gallring i blandskog och bestånd med kombinerade mål.

Stationeringsort Svalöv (Skogforsk).

Effektivare beståndsbehandling

Detta projekt behandlar hur gallringens genomförande kan varieras inom bestånd beroende på skillnader i ståndort och beståndsstruktur. Nya datakällor som drönarfotografering kommer att användas för att planera gallringarna.

Stationeringsort: Växjö (Linnéuniversitetet).

Skötsel och virkeskvalitet i blandbestånd

Projektet har fokus på lövträdens produktion och virkeskvalitet i blandskog. Det syftar till att öka kunskapen om virkeskvalitet i blandbestånd av gran och björk i södra Sverige.

Stationeringsort: Växjö (Linnéuniversitetet).

Medarbetare

Om de deltagande organisationerna

Linnéuniversitetet

Vid institutionen för skog och träteknik bedrivs skogsindustriell forskning och utbildning som täcker skogsnäringens försörjningskedja från skog till färdig produkt. Mer specifikt behandlas till exempel frågor om skogsproduktion, skogsskötsel, skogsskötselns inverkan på virkets kvalitet, energiråvaror från skogen, virkets förädling och användning, samt klimatets påverkan på skogen och skogens klimatnytta. Forskningen bedrivs i nära samverkan med skogsindustrin. Institutionen utbildar ca 700 studenter årligen och har mångårig erfarenhet av att bedriva distansutbildning.

Kontakt: Erika Olofsson

Sveriges lantbruksuniversitet

Vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap bedrivs skogsforskning inom ett brett spektrum, allt från skötsel och produktion, skogsekologi och skogshistoria till policy och skogspatogener. Ofta sker en samverkan mellan de olika ämnesområdena för att kunna belysa till exempel blandskog, kontinuitetsskog eller klimatförändringens effekter. Institutionen har en lång tradition av skoglig fältforskning och ett nära samarbete med SLU:s forskningsstationer i Asa och Tönnersjöheden. Vid institutionen utbildas studenter på kandidat-, master- och doktorsnivå.

Kontakt: Karin Hjelm

Skogforsk

På Skogforsks forskningsstation i Ekebo, Svalöv, är man ledande när det gäller förädlingsarbetet i södra Sverige, vad gäller både barr- och lövträd. Under den senare tiden har även skötselforskningen varit i fokus och växt i omfattning, främst vad gäller föryngringsfrågor och skötsel av lövträd. Skogforsk har ett nära samarbete med näringen och en väl utarbetad kommunikationsstrategi för att nå ut med resultaten i praktiken.

Kontakt: Mattias Berglund

Publikationer

Vetenskapliga publikationer

Ara, M. Barbeito, I. Elfving, B. Johansson, U. Nilsson, U. Varying rectangular spacing yields no difference in forest growth and external wood quality in coniferous forest plantations
Accastello, C. Bieniasz, A. Blaško, R.Lula, M. Pszenny, D. Sallustio, L. Šimunovićk, N. Vošvrdová N. Speelman, E. Conflicting Demands on the Natural Resources in Northern Sweden: A Participatory Scenario Development Study
Hjelm, K. Nilsson, U. Johansson, U.Nordin, P. Effects of mechanical site preparation and slash removal on long-term productivity of conifer plantations in Sweden
Jones, G. Liziniewicz, M. Adamopoulos, S. Lindeberg, J. 2021. Genetic Parameters of Stem and Wood Traits in Full-Sib Silver Birch Families
Jones, G.Adamopoulos, S. Liziniewicz, M. Lindeberg, J. Nondestructive wood density testing in downy birch and silver birch genetics field trial, southern Sweden
Lariviere, D. Holmström, E. Brunet, J. Weslien, J. Release of retained oaks in Norway spruce plantations. A 10-year perspective on oak vitality, spruce wood production and ground vegetation
Liziniewicz, M. Lula, M. Knot properties of sawn boards from unthinned lodgepole pine stands planted in different initial spacings: a case study from northern Sweden
Lula, M. Trubins, R. Ekö, P-M. Johansson, U. Nilsson, U. Modelling effects of regeneration method on the growth and profitability of Scots pine stands
Persson, M.Lindberg, E. Reese, H. Tree Species Classification with Multi-Temporal Sentinel-2 Data