Projekt: Nyanlända elever i gymnasieskolan – en tvärvetenskaplig studie om språkutveckling, ämnesspråk och social inkludering
Detta tvärvetenskapliga projekt fokuserar på både ämne, språk och inkludering vilket möjliggör en helhetssyn på lärande, undervisning och inkludering. Projektets övergripande syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur nyanlända gymnasisters språkutveckling, lärande i ämnen och sociala inkludering ser ut och hur dessa kan stöttas och utvecklas så att eleverna kan lyckas med sina studier.
Fakta om projektet
Projektledare
Päivi Juvonen
Övriga projektmedlemmar
Monica Axelsson, Linnéuniversitetet; Georgina Charissis, Linnéuniversitetet, Madeleine Medóc, Linnéuniversitetet, Karin Rehman, Linnéuniversitetet; Ingrid Lennartsson Hokkanen, Stockholms universitet; Nihad Bunar, Stockholms universitet; Åsa Wedin, Högskolan i Dalarna; Erika Bomström Aho, Högskolan i Dalarna
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Högskolan i Dalarna
Finansiär
Vetenskapsrådet: Nationellt forskningsprogram om migration och integration
Tidsplan
1 januari 2018-31 december 2021
Ämne
Svenska som andraspråk (institutionen för svenska språket, fakulteten för konst och humaniora)
Mer om projektet
Att som nyanländ elev börja sin skolgång i gymnasieskolans språkintroduktion innebär stora utmaningar. Dessa elever ska lära sig såväl vardagsspråket som det skolrelaterade språket och bygga upp ett nätverk av sociala relationer med nya människor. Målet med språkintroduktionen är att eleverna snabbt ska kunna studera vidare på något av de nationella gymnasieprogrammen och bygga sig en framtid i Sverige. Att detta är förknippat med stora utmaningar kan avläsas i statistiken för elever i språkintroduktionen, som visar att av elever som började 2011 hade bara knappt hälften klarat detta mål efter tre år. Språkintroduktionen är samtidigt det snabbast växande gymnasieprogrammet med nästan 35 900 elever läsåret 2016/17. Den senaste tidens stora migrationsvågor har också resulterat i en extremt heterogen sammansättning av elever på gymnasieskolans språkintroduktion, vilket utgör en stor utmaning för lärarna. Elever som avslutat grundskolan men bedöms vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk studerar sida vid sida med nyanlända elever med högst varierande erfarenheter av skolgång, olika ursprung och modersmål och anledning till att finnas i Sverige. I fokus för detta forskningsprojekt är nyanlända elevers lärande i gymnasieskolans språkintroduktionsprogram och deras möjligheter att framgångsrikt fortsätta sina studier på de nationella programmen.
Projektets övergripande syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur nyanlända gymnasisters språkutveckling, lärande i ämnen (ämnesspråk och ämneslitteracitet) och sociala inkludering ser ut och hur dessa kan stöttas och utvecklas så att eleverna kan lyckas med sina studier. Projektets mer specifika syfte är, för det första, att studera hur klassrumsinteraktionen i olika ämnen ser ut i relation till undervisningens utformning och kontextuella villkor. Vad slags inkluderande praktiker och språkutvecklande arbetssätt kan vi identifiera? Hur ser studiehandledningen ut? Hur tas elevernas tidigare kunskaper tillvara? Vilken roll får elevernas modersmål spela i undervisningen? För det andra syftar projektet till att beskriva och analysera de möjligheter nyanlända elever har att fortsätta sina studier i gymnasieskolans nationella program. Hur lyckas eleverna med sina studier? Den huvudsakliga metodiska ansatsen är kvalitativ, men med inslag av kvantitativa data. Materialet samlas in genom deltagande observation och video- och ljudinspelningar i klassrummet, bilddokumentation av skolmiljön, elevernas individuella studieplaner, policydokument, intervjuer, bedömning av språkfärdighet och enkäter. Projektet genomförs i två språkintroduktionsklasser i en storstadskommun och varsin klass i två mindre tätorter i sammanlagt fyra klassrum.
Detta projekt är tvärvetenskapligt genom sitt fokus på både ämne, språk och inkludering vilket möjliggör en helhetssyn på lärande, undervisning och inkludering. En sådan holistisk ansats är sällsynt inte bara i Norden, utan rentav i världen. Genom att förena teoretiska och analytiska ramverk från olika discipliner (lingvistik, SVA, språkdidaktik, pedagogik och sociologi) syftar vi till att uppnå en djupare förståelse för nyanlända elevers lärande och lärandevillkor i gymnasieskolan. En kritisk analys av existerande praktiker förväntas resultera i förslag på förbättringar.
Inom projektet bedrivs fyra individuella doktorandprojekt:
Erika Bomström Aho (Högskolan Dalarna) Doktorsavhandling, preliminär titel: Villkor för lärande på Introduktionsprogrammet språkintroduktion. Att försvaras 2022.
Georgina Charissis (Linnéuniversitetet) Licentiatuppsats, preliminär titel: Språk och kontext. Nyanlända gymnasisters möte med skolämnet IDH i Sverige. Att försvaras HT2022.
Madeleine Medóc (Linnéuniversitetet) Licentiatuppsats, preliminär titel: Skriftspråksproduktion i svenska som andraspråk hos elever under en period på Språkintroduktionsprogrammet. Att försvaras HT 2022.
Karin Rehman (Linnéuniversitetet) Doktorsavhandling, preliminär titel: Utbildning för meningsskapande – språkliga resurser i historieundervisningen för nyanlända ungdomar. Att försvaras 2023.
Publikationer inom projektet
Bunar, N. & Juvonen, P. 2021. ‘Not (yet) ready for the mainstream’ – newly arrived migrant students in a separate educational program, Journal of Education Policy, (Open Access) DOI: 10.1080/02680939.2021.1947527.
Juvonen, P. & Källkvist, M. (eds) 2021. Pedagogical Translanguaging: Theoretical, Methodological and Empirical Perspectives. Multilingual Matters: Bristol.
Juvonen, P. & Källkvist, M. 2021. Pedagogical Translanguaging: Theoretical, Methodological and Empirical Perspectives - An Introduction. In Juvonen, P. & Källkvist, M. (eds) 2021. Pedagogical Translanguaging: Theoretical, Methodological and Empirical Perspectives. Multilingual Matters: Bristol. (Open Access: https://www.channelviewpublications.com/page/open-access/)
Källkvist, M. & Juvonen, P. 2021. Engaging Teachers and Researchers in Classroom Research: Issues of Fluidity and Time in Two Multi-sited Projects. In Juvonen, P. & Källkvist, M. (eds) 2021. Pedagogical Translanguaging: Theoretical, Methodological and Empirical Perspectives. Multilingual Matters: Bristol. (Open Access) https://www.channelviewpublications.com/page/open-access/
Wedin, Å. 2021a. Positioning of the recently arrived student: a discourse analysis of Sweden’s Language Introduction Programme, Journal of Multicultural Discourses, DOI:10.1080/17447143.2021.1913174
Wedin, Å. 2021b. (Trans)languaging Mathematics as a Source of Meaning in Upper-Secondary School in Sweden. In Juvonen, P. & Källkvist, M. (eds) 2021. Pedagogical Translanguaging: Theoretical, Methodological and Empirical Perspectives. Multilingual Matters: Bristol. (Open Access) https://www.channelviewpublications.com/page/open-access/
Wedin, Å. 2021c. Languaging in mathematics classrooms: Space for students’ varied language repertoires in the Language Introduction Program in Sweden. Nordic Studies in Mathematics Education NOMAD. 26(2) 67–85.
Wedin, Å. 2021d. Teacher professionality at a time of mobility: Positioning Teachers in the Language Introduction Programme in Sweden. Apples – Journal of Applied Language Studies. 15(2), 1–18.
Wedin, Å. & Bomström Aho, E. 2019. Agency in science learning in a second language setting: Multimodal and multilingual strategies and practices among recently arrived students in upper secondary school in Sweden. International Electronic Journal of Elementary Education. 12 (1), 77–84. DOI: 10.26822/iejee.2019553339.
Wedin, Å. & Stenbäck, L. 2020. Föreställningar om läsande och läsundervisning hos lärare i svenska som andraspråk. Educare 2020:4, 109–135. DOI: 10.24834/educare.2020.4.5.
Populärvetenskapliga publikationer och debattartiklar:
Wedin, Å. 2019. Språk som resurs för meningsskapande i naturkunskap och matematik. Lisetten.
Wedin, Å. 2020. Skrivande på språkintroduktionsprogrammet. Lingua 4.