Projekt: Kvinnor som tvångsvårdas inom psykiatrisk heldygnsvård
Projektet syftar till att beskriva kvinnors livssituation vid vård med stöd av tvångslagar i psykiatrisk heldygnsvård. Kvinnornas livssituation kommer att utforskas och beskrivas utifrån patient-, personal- och närståendeperspektiv.
Fakta om projektet
Projektledare
Ulrica Hörberg
Övriga projektmedlemmar
Emilie Magnusson, Doktorand Linnéuniversitetet; Hanna Tuvesson, Docent Linnéuniversitetet; Mikael Rask, Docent Linnéuniversitetet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Tidsplan
1 januari 2019–31 december 2026.
Ämne
Vårdvetenskap (institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Forskargrupper
Hälsa, vårdande och Lärande på livsvärldsteoretisk grund
Social-, kommunal-, allmän- och rättspsykiatrisk vård
Delaktighet i psykiatrisk tvångsvård
Mer om projektet
Den psykiatriska heldygnsvården ska i grunden vila på hälso- och sjukvårdslagen där lagen om psykiatrisk tvångsvård ska ses som ett komplement. En viktig del i hälso- och sjukvårdslagen är att alla patienter ska få god etisk vård oberoende av könstillhörighet. Forskning visar att kvinnor oftare söker psykiatrisk vård än män. Trots det kan kvinnors vård ha en sekundär prioritet, även inom den psykiatriska heldygnsvården. Att vårda kvinnor kräver förståelse för kvinnornas situation och livsvärld samt hur detta påverkas av omgivande faktorer. Det kan antas att den vård som ges och den vårdmiljö som kvinnorna befinner sig i spelar en roll för deras kommande återhämtningsprocess. Vårdpersonal som är medvetna om att det kan finnas skillnader mellan könen i upplevelser av tvångsvård har också möjlighet att möta kvinnorna i vårdsituationen. De kan skapa en vårdande relation som på sikt kan bidra till återhämtning för kvinnorna ute i samhället. För att vården ska undvika att skapa ett större lidande för dessa individer behöver vårdpersonal besitta kunskaper om hur tvångsvården och dess miljö kan påverka kvinnor. Behovet av god och säker vård är omfattande, för att hjälpa kvinnliga patienter till god återhämtning är det av vikt att söka kunskap som grundar sig på deras erfarenheter och upplevelser av den vård och vårdmiljö som de befinner sig i.
Det finns förhållandevis lite forskning om kvinnor som tvångsvårdas inom den psykiatriska heldygnsvården, vilket påvisar vikten av att studera och belysa området. Detta för att kunna påvisa de metoder och förhållningssätt som fungerar i vårdande syfte trots den specifika kontext som psykiatrisk heldygnsvård innebär. Syftet med studierna är att belysa de kvinnliga patienternas upplevelser och erfarenheter av att vårdas och personalens upplevelser och erfarenheter av att vårda kvinnliga patienter inom samma kontext. Avsikten är att ge patienter och vårdpersonal möjlighet att lyfta sådant som kan komma att spela roll i vården till denna grupp av patienter. I förlängningen kan resultaten av studierna generera förbättrad vård, vilket gynnar patienternas hälsa och återhämtning. Varje berättelse som kommer fram i de olika studierna är en unik berättelse och förhoppningsvis kan de sammanställas till en ökad förståelse av kvinnornas upplevelser.
Delstudie I
Den första studien i projektet är en intervjustudie med en fenomenologisk ansats. 20 kvinnor som tvångsvårdas inom den psykiatriska heldygnsvården intervjuas. Patienterna intervjuas med öppna intervjufrågor om deras upplevelse av tvångsvård. Fenomenet i studien är ”kvinnors livssituation vid tvångsvård”.
Delstudie 2
I den andra delstudien kommer 20 vårdpersonal som arbetar inom den psykiatriska heldygnsvården intervjuas. Fenomenet i studien är ”vårdpersonals upplevelse av kvinnors livssituation vid tvångsvård”. Analysen kommer att ske genom ett fenomenologiskt förhållningssätt på liknande vis som i studie I.
Delstudie 3
20 närstående till kvinnor som tvångsvårdas inom psykiatrisk heldygnsvård intervjuas. I urvalsprocessen och tillfrågandet av närstående kommer hjälp tas från olika intresseföreningar samt brukarorganisationer. Fenomenet i studien är ” närståendes upplevelse av kvinnors livssituation vid tvångsvård”. Analysen kommer att ske genom ett fenomenologiskt förhållningssätt på liknande vis som i studie I.
Delstudie 4
Utifrån studiernas resultat kommer den fjärde studien att planeras.