Projekt: Ämneslitteracitet i grundlärarutbildningen (DiLit)
Att utveckla ämneskunskaper innebär att samtidigt utveckla kunskaper om ämnets specifika sätt att kommunicera kunskaperna. Det betyder att ett ämnes specifika innehåll och språk är tätt sammanflätade och inte kan särskiljas. Därav följer att kommunikation om och i ett ämne innebär att ämnesspråk tillämpas, och den som deltar i en ämnespraktik och kommunicerar i ämnet har möjlighet att successivt utveckla ämneslitteracitet (Disciplinary Literacy, DiLit).
Fakta om projektet
Projektledare
Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet
Övriga projektmedlemmar
Kristina Danielsson, Stockholms universitet
Annelie Johansson, Linnéuniversitetet
Marie Källkvist, Linnéuniversitetet och Lunds universitet
Anna Thyberg, Linnéuniversitetet
Jenny Uddling, Högskolan i Borås
Finansiär
Vetenskapsrådet
Nämnden för lärarutbildningar, Linnéuniversitetet
Ämnen
Svenska språket med didaktisk inriktning, engelska med didaktisk inriktning och svenska som andraspråk
Mer om projektet
Detta projekt löper fram till 2027 och finansieras framför allt med medel från Vetenskapsrådet, men inledningsvis också med stöd av Nämnden för lärarutbildningar vid Linnéuniversitetet. Med projektet vill vi fördjupa kunskaperna om ämnesspråk och ämneslitteracitet i tre olika discipliner som ingår i grundlärarutbildningen och som är kopplade till skolämnena engelska (engelska språket och litteraturvetenskap), matematik och svenska (svenska språket och litteraturvetenskap).
När ämnesexperter, exempelvis ämnesdidaktiska lärarutbildare, kommunicerar ämneskunskaper sker det genom ämnesspecifikt språk och andra ämnesspecifika resurser, såsom modeller och diagram (jfr Danielsson & Selander 2016; Shanahan & Shanahan 2011; Schleppegrell 2004). Tidigare forskning har visat att ämnesexperter läser, använder och strukturerar språket i sina respektive ämnestexter på olika sätt (Shanahan & Shanahan 2011), och om lärarutbildare undervisar om ämnesspråk verkar studenters möjligheter att utveckla ämneslitteracitet (disciplinary literacy) främjas (Aalto & Tarnanen 2017; Bell & Santamaria 2018).
Därav följer att lärarstudenter behöver utveckla dels kunskaper om ämnesspråk och ämneslitteracitet i sina undervisningsämnen, dels ämnesdidaktiska kunskaper om undervisning som främjar elevers möjligheter att utveckla ämnesspråk och ämneslitteracitet (disciplinary literacy teaching) (jfr Airey & Larsson 2018; Rainey m.fl. 2020).
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att utveckla kunskap om ämnesspråk och ämneslitteracitet i kärnämnena engelska, matematik och svenska i grundlärarutbildningen, årskurs 4–6, och att identifiera, kritiskt granska och problematisera hur undervisningen i fråga om ämnesspråk och ämneslitteracitet kan stärkas.
DiLit-projektet grundar sig på socialsemiotisk teori (Halliday 1978) och kritisk diskursteori (Fairclough 1992), där kommunikation i skriftliga och muntliga texter ses som val av språkliga uttryckssätt och val av andra semiotiska resurser (exv. bilder, symboler, gester). Vidare ses dessa val som kopplade till kulturella, sociala och situationella sammanhang.
Med dessa teoretiska perspektiv, som relaterar språkliga val till specifika sammanhang, följer att ämnesspråk och ämneslitteracitet kan skilja sig åt mellan kulturer och sociala praktiker. Olikheter skulle alltså kunna förekomma i fråga om vad ämnesexperter framhåller om sina ämnens språk och litteracitet i olika undervisningssystem. Det finns inte många studier av lärarutbildares relation till ämneslitteracitet inom det svenska utbildningsystemet, och därför behövs den här forskningen av ämnesdidaktiska perspektiv i lärarutbildningen i Sverige.
Studiens data består av ljudinspelade intervjuer och videoinspelade observationer som transkriberas samt policydokument, instruktioner till uppgifter och lärares feedback på studenttexter. Teorierna i studien tillämpas med analysverktyg från systemisk-funktionell lingvistik (Halliday 1978) samt genom kvalitativ innehållsanalys (Bergström & Boréus 2018) och nexusanalys (Scollon & Scollon 2004).
Preliminära resultat från en pilotstudie pekar på en komplex bild av ämneslitteracitet i lärarutbildningen. Ämnesdidaktiska lärarutbildare talar om litteracitet i ämnet från olika perspektiv. Vi har identifierat diskurser som fokuserar på litteracitet som 1) generell akademisk litteracitet, 2) ämneslitteracitet 3) professionell litteracitet. De olika litteracitetsdiskurserna väcker frågor om hur diskurserna tar sig uttryck i lärarutbildningens undervisning och hur de olika diskurserna är relaterade till varandra.
Projektet är en del av forskningen i:
Centrum för Educational Linguistics
Centrum för ämnesdidaktisk forskning vid fakulteten för konst och humaniora
Kunskapsmiljön Utbildning i förändring