foto på matplats på ungdomshem med rött och svart hjärta ritat över fotot

Projekt: Att (åter)skapa familj

I denna studie undersökte vi hur placering på särskilt ungdomshem påverkar familjerelationer en lång tid efteråt. Utifrån en narrativ ansats analyserade vi unga vuxnas och deras familjemedlemmars berättelser om förståelse av familj och familjeskapande praktiker, under och efter placering i en låst vårdform.

Detta projekt avslutades 2022.

Fakta om projektet

Projektnamn
Att (åter)skapa familj. Familjeskapande praktiker för unga vuxna efter placering i särskilt ungdomshem
Projektledare
Sofia Enell
Övriga projektmedlemmar
Monika Wilińska, Jönköping University
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Jönköping University
Finansiär
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)
Tidsplan
1 jan 2018–31 dec 2022
Ämne
Socialt arbete (Institutionen för socialt arbete, Fakulteten för samhällsvetenskap)

Mer om projektet

De särskilda ungdomshemmen är den mest ingripande vårdformen i den sociala barnavården. Endast här är det möjligt att genom olika tvångsmedel kraftigt begränsa barns och ungas fri- och rättigheter.

För barn och unga innebär en placering på särskilt ungdomshem att på obestämd tid vistas på låsta avdelningar, där det är möjligt att använda tvångsmedel såsom kroppsvisitering och avskiljning (isolering). Tidigare studier har visat att placering på särskilt ungdomshem uppfattas som ett straff och att unga har svårt att skapa mening av både placeringen och sig själva.

Placering på särskilt ungdomshem påverkar också de ungas relationer till andra, utanför och innanför institutionens väggar. De ungas relationer till familjemedlemmar, släkt och vänner avbryts och begränsas med placeringen.

Placeringen innebär också att de unga ställs inför helt nya relationer, dels till de andra placerade ungdomarna, dels till personalen. På liknande sätt påverkas deras familjemedlemmar, då deras kontakt kraftigt beskärs genom placeringen och ungdomshemmens möjlighet till ytterligare kontaktbegränsningar. Institutionsvård kan alltså få långtgående konsekvenser för de ungas familjerelationer, där familj och det vardagliga görandet av familj får en annan innebörd och betydelse för både de unga och deras familjemedlemmar.

Vår teoretiska utgångspunkt i studien är ett relationellt perspektiv, där vi förstår människor som fundamentalt relationella och (familje)relationer som något flytande och som kan förändras. Genom att se familj som ett görande, utforskar vi hur placering på särskilt ungdomshem påverkar familjer, deras förståelse av familj och deras vardagliga familjepraktiker.

I denna studie följer vi upp 16 unga som placerades på särskilt ungdomshem under åren 2010 och 2011. Efter närmare ett år fick vi kontakt med 11 unga vuxna (sex män och fem kvinnor i åldrarna 21-26 år) som samtyckte till intervju. De unga vuxna fick nominera personer de såg som familj för intervju, vilket innebar att vi fick möjlighet att intervjua 11 familjemedlemmar till 8 av de unga. Intervjuerna har analyserats utifrån en narrativ ansats, där vi ser berättelser som skapade i skärningspunkten mellan egna erfarenheter och socialt och kulturellt producerade diskurser.

Studien har mynnat ut i textpublikationer i vetenskapliga tidskrifter (se nedan). Därtill har tre filmer arbetats fram utifrån teman från studien: Unga på låsta institutioner - placerad utan(för) sammanhang

I filmerna reflekterar olika personer över vad som händer med relationer vid placering i samhällsvård. Personerna som deltar i filmen har olika erfarenheter av placeringar, en del har egna erfarenheter medan andra har erfarenheter utifrån deras yrke.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Research on Interventions and Support for Children and Youth (RISCY).

Publikationer

Film

Filmerna och arbetsmaterialet vänder sig främst till de som i sitt arbete möter föräldrarna till barn och unga som placeras i samhällsvård. Filmerna kan även bidra med ökad förståelse för de som är intresserade av samhällsvård och spegla egna lärdomar hos de som i sitt föräldraskap har erfarenheter av institutionsplaceringar.

Unga på låsta institutioner - placerad utan(för) sammanhang

I filmen Unga på låsta institutioner - placerad utan(för) sammanhang reflekterar olika personer över vad som händer med ungas relationer när de placeras utanför hemmet. Personerna som deltar i filmen har olika erfarenheter av placeringar. Medan Linn har egna erfarenheter av både familjehem och hem för vård eller boende (HVB) har de andra arbetat med barn och unga i samhällsvård som praktiker och/eller forskare.

Bakgrunden till filmen är en studie där unga som placerats på särskilt ungdomshem följts över närmare 10 år. Forskarna som intervjuat och analyserat deras berättelser vill genom filmen ge ett underlag för samtal om placerade ungas relationer och bidra till bredare förståelse av vilka konsekvenser placeringar kan få för barn och unga. Förhoppningen är att filmen och de samtal som följer kan bidra till att utveckla socialtjänstens och institutionsvårdens arbete med placerade ungas relationer.

Att göra familj på institution

I filmen Att göra familj på institution reflekterar olika personer över vad som händer med ungas familjerelationer när de placeras utanför hemmet. Personerna som deltar i filmen har olika erfarenheter av placeringar. Medan Linn har egna erfarenheter av både familjehem och hem för vård eller boende (HVB) har de andra arbetat med barn och unga i samhällsvård som praktiker och/eller forskare.

Bakgrunden till filmen är en studie där unga som placerats på särskilt ungdomshem intervjuats åtta år senare om sina familjerelationer. Forskarna som intervjuat och analyserat deras berättelser vill genom detta arbetsmaterial ge ett underlag för samtal om filmens tema och bidra till bredare förståelse av vilka konsekvenser placeringar kan få för barn och unga. Förhoppningen är att filmen och de samtal som följer kan bidra till att utveckla socialtjänstens och institutionsvårdens arbete med placerade ungas familjerelationer.

Vad gör institutionsvård med föräldrar?

I filmen Vad gör institutionsvård med föräldrar? reflekterar olika personer över vad som händer med ungas familjerelationer när de placeras utanför hemmet. Personerna som deltar i filmen har olika erfarenheter av placeringar. Medan Isabell har egna erfarenheter av att ha sitt barn placerat i familjehem har de andra arbetat med barn och unga i samhällsvård som praktiker och/eller forskare.

Bakgrunden till filmen är en studie om hur familjerelationer påverkas när unga placeras på särskilt ungdomshem. I studien intervjuades unga vuxna ungefär åtta år efter placeringen samt de personer som de unga själva såg som familjemedlemmar. Forskarna som intervjuat och analyserat föräldrarnas berättelser vill genom filmen ge ett underlag för samtal om föräldrarnas möte med institutionsvård och bidra till bredare förståelse av vilka konsekvenser en institutionsvårdsplacering kan få för föräldrarna. Förhoppningen är att filmen och de samtal som följer kan bidra till att utveckla socialtjänstens och institutionsvårdens arbete med föräldrarna.