Projekt: Att få syn på det osynliga: Semiotiska resurser och lärande i fysik och kemi
Syftet med detta projekt är att undersöka hur semiotiska, språkliga och icke-språkliga, resurser används av universitetslärare och studenter för att skapa mening i fysik och kemi.
Fakta om projektet
Projektledare
John Airey, Stockholms universitet
Projektmedlemmar vid Linnéuniversitetet
Emelie Patron, Susanne Wikman
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Stockholms universitet
Finansiär
Vetenskapsrådet
Tidsplan
1 jan 2023–1 jan 2027
Ämne
- Naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning (Institutionen för kemi och biomedicin, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
- Pedagogik (Institutionen för didaktik och lärares praktik, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Mer om projektet
I en kartläggning har Universitetskanslersämbetet (UKÄ) karakteriserat det svenska högskolepedagogiska utvecklingsarbetet som osystematiskt och menar att forskning behövs för att höja undervisningskvaliteten inom högskolan. Här menar vi att ämnesdidaktiska frågor är mycket relevanta för högskolelärare.
Dessvärre har den ämnesdidaktiska forskningen kring undervisning på högskolenivå i Sverige rönt betydligt mindre intresse än motsvarande forskning på grundskole- eller gymnasienivå. Ämnesdidaktisk forskning inom det naturvetenskapliga området har särskilt hög relevans, eftersom skapande av kunskap inom dessa fält är beroende av att man i undervisnings- och lärsituationer inte bara utnyttjar språket, utan även använder ett brett sortiment av olika resurser, såsom diagram, skisser, tabeller, modeller, simulationer och matematik.
För att studenter ska kunna skapa förståelse för ett visst naturvetenskapligt innehåll krävs det att de kan koordinera de olika tillgängliga resurserna på ett adekvat sätt. I detta projekt studerar vi två områden inom grundläggande fysik och kemi, nämligen elektromagnetism och kemisk bindning, som utgör kända utmaningar för gymnasie- och universitetsstudenter. Båda dessa ämnesområden rör grundläggande fenomen som är omöjliga att observera direkt, därför behöver fenomenen beskrivas med en uppsättning representationer.
Vi kommer att intervjua lärare kring deras representationsanvändning och spela in deras föreläsningar. Därefter intervjuar vi universitetsstudenter för att undersöka hur de erfar de representationer som används. Skillnaden mellan universitetslärares intentioner och studenters erfarenheter är tänkta att leda till teoretiska förslag för hur representationerna kan göras mer tillgängliga för studenter. Slutligen kommer vi att testa våra förslag empiriskt.