Projekt: Att omsätta elevers intressen i fritidshemmets undervisning

Detta projekt avslutades 2022.

Fakta om projektet

Projektledare
Ann-Katrin Perselli
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Högskolan i Gävle, Bladins, Linköpings kommun, Stockholms stad och Österåkers kommun
Finansiär
Ifous, Linnéuniversitetet, Högskolan i Gävle
Tidsplan
1 jul 2019–30 jun 2022
Ämne
Pedagogik och utbildningsvetenskap (Institutionen för pedagogik och lärande, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Resultat
Studien är publicerad i rapporten Undervisning och ledarskap på fritids: Perspektiv på fritidshemmets pedagogiska uppdrag (kap 2; pdf-fil)

Mer om projektet

Syftet med studien är att belysa hur lärare i fritidshem talar om elevers intressen i undervisning i svenska fritidshem och hur detta kan förstås. Enligt den svenska läroplanen (Skolverket, 2022) ska undervisning i fritidshem ta sin utgångspunkt i elevers behov, intressen och erfarenheter. Mot denna bakgrund borde elevers intressen, exempelvis digitala verktyg, vara centrala i planeringen av fritidshemmets undervisning. Men vilket utrymme får elevers intressen i undervisningen och vad är egentligen ett intresse?

Medaktörer eller objekt

Ett intresse kan innebära omfattande aktiviteter som involverar flera personer, till exempel att spela fotboll eller vara mindre som att pyssla med en kamrat. När lärare tar elevers intressen i beaktande ges de även inflytande i undervisningen. Ofta sker detta under informella samtal (Elvstrand & Lago, 2019; Lager, 2018; Lager, Sheridan & Gustafsson, 2015).

Det kan dock vara stora skillnader mellan fritidshemmen i personalens bemötande av elevers intressen. Vissa lärare ser elever som medaktörer i planeringen, andra kan se elever som objekt och låter då planeringen utgå från egna intressen (Ljusberg, 2022).

Förväntningar på något

Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs främst av Deweys (1916/1999) definition av begreppet intresse. Enligt Dewey relaterar begreppet intresse till förväntningar på något. I ett fritidshem kan elever som förhandlar med lärare i fritidshem om att få göra vissa aktiviteter ofta bära en förväntan om att göra tiden på fritidshemmet mer meningsfull.

Förväntningar kan, enligt Gadamer (1969/1997), ses som förförståelse av något och bygger i sin tur på erfarenheter. Förväntningar handlar ofta om ett sökande efter mening och betydelse utifrån de erfarenheter som redan är befintliga (Gadamer, 1969/1997). En persons förväntningar, känslor och föreställningar står alltid i relation till hennes erfarenheter av sin omgivning och sociala sammanhang (Dewey, 1916/1999).

Fokussamtal

Studien baseras på ett fokussamtal med fem deltagare och två forskare. Fokussamtalet genomfördes 2021 inom ramen för FoU-projektet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag (Jacobsson & Hermansson, 2022). Samtalet behandlade frågan hur lärare i sitt arbete balanserade elevers intressen med läroplanens övriga krav på undervisningen.

Samtalet varade 1,5 timme, spelades in med videokommunikationsprogrammet Zoom, transkriberades och analyserades med Deweys definition av begreppet intresse. Tillvägagångssättet följde Vetenskapsrådets (2017) forskningsetik och innebär i korthet att deltagarna informerades om samtalets syfte och att de kunde avstå.

Resultat

Resultatet visar i tre teman att lärare i fritidshem kan ha olika uppfattningar om elevers intresse och hur dessa kan ingå i planering av verksamheten. Elevers intressen kan uppfattas som:

1. Objekt som kan hanteras rutinmässigt i planeringen.
2. Svårfångade objekt som ska schemaläggas.
3. Grund för delaktighet och inflytande.

Enbart i tema (3) framträder ett genuint engagemang för elevers intresse som utgångspunkt för undervisning i fritidshem i enlighet med läroplanen. Är dessa olikheter mellan fritidshemmen hållbara?

Forskargrupper

Projektet är en del av forskningen i forskargrupperna Forskning om pedagogiska professioner och praktiker (PEPP) och Forskargruppen för fritidspedagogisk forskning (FRIP).