Projektet är förankrat i den korpusbaserade metodiken och utgår från parallellkorpusen LEGS med facktexter i original och översättning på engelska, svenska och tyska.
Fakta om projektet
Projektledare
Magnus Levin, Linnéuniversitetet
Övriga projektmedlemmar
Jenny Ström Herold, Linnéuniversitetet
Vasiliki Simaki, Lunds universitet
Finansiär
Vetenskapsrådet
Tidsplan
1 jan 2023–31 dec 2025
Ämne
Jämförande språkvetenskap (Institutionen för språk, Fakulteten för konst och humaniora)
Mer om projektet
Nominalfraser kan vara högst komplexa och i sin komprimerade form uttrycka mycket innehåll. Ett exempel på en sådan komprimerad engelsk nominalfras är the climate change denial movement där fyra substantiv följer på varandra, så kallade nominala sekvenser (noun sequences). Men även närbesläktade språk kan skilja sig betydligt ifrån varandra i hur nominalfraserna är uppbyggda. Detta blir tydligt om vi direktöversätter exemplet till svenska: *klimatförändringsförnekelserörelsen. Hur parafraserar då översättare sådan komprimerad information? Vilka strategier används och hur skiljer de sig åt beroende på språkpar? För att undersöka detta använder vi vår engelsk-svensk-tyska korpus LEGS – med original och översättningar – som omfattar fem miljoner ord från facktexter.
I projektet undersöker vi olika sådana komprimerade nominalfraser i de tre originalspråken och hur de översätts till de två andra språken. Förutom nominala sekvenser i engelskan studerar vi engelska komplexa förbestämningar som binds samman med bindestreck (a sit-down interview), tyska utvidgade attribut (die von ihr verordnete Mischung [’den av henne förordnade blandningen’]) och svenska sammansättningar (Norgefiaskot).
Första steget är en kvantitativ undersökning där vi utvärderar materialet statistiskt. I ett andra kvalitativt steg närstuderas de översättningstendenser vi identifierat. En stor fördel med vårt material är att alla texter översatts till två språk, vilket hjälper oss att identifiera språkspecifika och översättningsspecifika mönster.
Resultaten kommer att vara teoretiskt värdefulla för språkvetare som arbetar inom empirisk språkforskning, som typologer eller forskare inom fackspråk eller språklig förändring och variation. Resultaten är också praktiskt värdefulla för verksamma och blivande språkexperter, däribland översättare och språkkonsulter. Som programansvariga för en av Sveriges största utbildningar för facköversättare kommer vi även att kunna sprida nya rön till kommande generationer av översättare.