Projekt: Berättelser som kulturarv. Makt och motstånd i insamlingsprocesser och berättelser om och med invandrare vid Nordiska museets arkiv 1970-2015

Fakta om projektet

Projektledare vid Linnéuniversitetet
Jesper Johansson
Övriga projektmedlemmar
Malin Thor Tureby, Linköpings universitet (projektledare)
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Linköpings universitet
Finansiär
Vetenskapsrådet (Stora utlysningen 2016, inriktning: Kultur- och kulturarvsområdet)
Tidsplan
1 jan 2017-31 dec 2019
Ämne
Socialt arbete (Institutionen för socialt arbete, Fakulteten för samhällsvetenskap)

Mer om projektet

Ett kulturarv skapas genom att personer bestämmer sig för att värdera något som ett kulturarv som ska bevaras. Skapandet och bevarandet binder samman människor i tid och rum. Det skapar gemenskap, men riskerar också samtidigt att stänga ute. Därmed förstås kulturarvsskapandet, som en process som kan studeras. I detta projekt undersöks hur minnesinstitutioner inom kultur- och kulturarvsområdet bidrar till och i det förflutna har bidragit till att skapa och upplösa gränser för den svenska gemenskapen genom att in- och exkludera invandrare i den kulturarvsskapande processen.

Nordiska museets arkiv har valts ut som studieobjekt eftersom det är en ledande kulturarvsinstitution i Sverige. Vi undersöker tillvägagångssätten och innehållet i tre insamlingar av berättelser om och med invandrade personer vid olika tidpunkter 1970-2015. De samlingar som har valts för undersökningen är "Migrationen Finland-Sverige", "Barn och utlänningar" och "Minnen av migrationen". Samlingarna har valts mot bakgrund av att de representerar ett explicit migrationsperspektiv, olika tidsepoker och samhällsutvecklingar och eftersom de var för sig representerar de tre olika insamlingsmetoder som Nordiska museet i huvudsak använt sig av: intervjuer genom fältstudier, frågelistor samt skrivarupprop.

Projektet har två delar. I del 1 görs en studie av Nordiska museets insamlingsverksamhet om och med invandrare ca 1970-2015. I del 2 analyseras de insamlade berättelserna i tre olika "invandrarsamlingar". Teoretiskt och metodologiskt tar projektet avstamp i oral history och archival science. Ett centralt begrepp för projektet är intersektionalitet.

Del 1 – analys av insamlingsprocesser

I del 1 analyseras samtliga tre insamlingsprocesser med samma metodologi. Genom en dekonstruktion analyseras vilka kontexter, aktörer och diskurser som har initierat och format de olika insamlingarna.

Undersökningen görs i två led. Först dekonstrueras initieringsprocessen. Här analyseras den skriftliga dokumentation som föregått insamlingarna (t ex anslagsäskanden, mötesprotokoll, projekttexter och upprop) för att undersöka hur de som har arbetat med insamlingarna har uppfattat och argumenterat för varför samlingen av intervjuer och levnadsberättelser ansågs viktiga att samla in vid en specifik tidpunkt. Steg två i analysen av insamlingsprocesserna undersöker, arkiveringsprocessen, dvs. vilka kategoriseringar som användes när materialet skulle samlas in, spelas in och slutligen arkiveras i de olika samlingarna vid Nordiska museets arkiv. Källmaterialet som ligger till grund för undersökningen av arkiveringen utgörs av intervjuguider och frågelistor som konstruerades inom de olika insamlingarna.

Vidare undersöks hur frågelistsvaren och de skriftliga levnadsberättelserna samlades in och vem som har utfört intervjuerna och hur intervjuerna utfördes. Dessutom problematiseras vem/vilka som har intervjuats eller svarat på frågelist- och skrivaruppropen och hur dessa personer har kategoriserats inom ramen för insamlingen, d.v.s. genom en analys av de register och andra benämningspraktiker som skapats inom ramen för varje insamling.

Del 2 – analys av berättelser

I del 2 av projektet flyttas fokus från arkivet och dess aktörer till de personer som berörs och blir delaktiga i skapandet av det berättande kulturarvet, nämligen berättarna – de som intervjuas eller svarar på frågelist- och skrivaruppropen. Källmaterialet utgörs av de insamlade frågelistsvaren och levandsberättelserna i de tre insamlingarna.

Vi undersöker hur människor berättar sig själva och andra i relation till, men också potentiellt bortom, de kategoriseringar och positioner som tillskrivits dem av Nordiska museet. Utgångspunkt för analysen är således att undersöka hur berättarna relaterar till, förhandlar, invänder mot eller håller med om hur kategoriseringar av exempelvis "invandrare, "svenskhet", "svenskar" konstrueras under insamlingsprocessen (i svar på frågelistor och intervjusituationer).

Projektet bidrar med ny kunskap om hur och under vilka villkor ett berättande kulturarv – berättelser om och med "invandrare" – skapats och samlats in mellan 1970-talet och 2010-talet. Projektet resulterar även i ökad kunskap och förståelse för hur kulturarvet används i skapandet av kollektiva identitetsprocesser och hur kulturarvsskapande processer förhåller sig till samhällsprocesser av globalisering och migration. Resultaten ska spridas och diskuteras vid seminarier vid våra lärosäten, minst två internationella konferenser, i minst två lektörsgranskade artiklar samt i en monografi.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Social work and migration.