hoppande öring

Projekt: Betydelsen av fiskvägar och vandringshinder för populationsdynamik, evolution och livskraft hos lekvandrande fisk

Många rinnande vattendrag i Sverige och utomlands är påverkade av dammbyggen förknippade med kraftverk och kvarnar. För att mildra negativa effekter av sådana vandringshinder på växt- och djurliv och göra lekområden åtkomliga för fisk har en del vattendrag försetts med olika typer av faunapassager eller fiskvägar. Syftet med det här projektet är att undersöka hur olika fiskvägar och vandringshinder påverkar selektion, fenotypisk variation, genetisk struktur, populationsdynamik, evolution och livskraft hos lekvandrande fisk.

Fakta om projektet

Projektledare
Anders Forsman
Övriga projektmedlemmar
Petter Tibblin, Linnéuniversitetet; Erik Peterson, Sveriges lantbruksuniversitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet
Finansiärer
Forskningsrådet Formas (Formas årliga öppna utlysning 2017), Stiftelsen Oscar & Lili Lamms Minne
Tidsplan
1 jan 2018-31 dec 2020
Ämne
Biologi, evolutionär ekologi (Institutionen för biologi och miljö, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap)

Foto: Hoppande öring, Lars Vallin, Sportfiskarna

Mer om projektet

Bakgrund

Många rinnande vattendrag i Sverige och utomlands är påverkade av dammbyggen förknippade med kraftverk och kvarnar. För att mildra negativa effekter av sådana vandringshinder på växt- och djurliv och göra lekområden åtkomliga för fisk har en del vattendrag försetts med olika typer av faunapassager eller fiskvägar.

Övergripande syfte

Syftet med det här projektet är att undersöka hur olika fiskvägar och vandringshinder påverkar selektion, fenotypisk variation, genetisk struktur, populationsdynamik, evolution och livskraft hos lekvandrande fisk.

Metoder

Jämförelser baserade på data från en kombination av fältstudier, experiment och genetiska undersökningar i naturliga och exploaterade vattendrag kommer att visa hur egenskaper kopplade till spridningsförmåga påverkas av riktad, stabiliserande och splittrande selektion beroende på miljön, och om evolutionära förändringar och skillnader i beståndsstorlek kan förklaras av rums- och tidsmässiga olikheter i vattendragens konnektivitet. Via jämförelser mellan studier av flera socioekonomiskt och ekologiskt viktiga arter (lax, öring, gädda, abborre och ål) kan vi utvärdera resultatens allmängiltighet.

Förväntade resultat/bidrag

Ny kunskap, informerade handlingsplaner och utveckling av mer ändamålsenliga fiskvägar kan stärka livskraften hos lekvandrande fiskbestånd, bidra till hållbart fiske, ekosystemtjänster och på sikt öka den ekologiska statusen i vattendrag, sjöar och Östersjöns kustområden.

Projektet är kopplat till Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems. Det är en del av forskningen i forskargrupperna Evolutionär ekologi och Fiskekologi.

Medarbetare