Fakta om projektet
Projektledare
Per H Nilsson
Övriga projektmedlemmar
Alexandra Gerogianni och Magnus Ståhle, Linnéuniversitetet; Christina Johnson, QuangHuy Quach och Karin Ekholt, Universitetet i Oslo, Norge
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet; Universitetet i Oslo och Oslo universitetssykehus, Norge
Finansiärer
Vetenskapsrådet, Norges forskningsråd, Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry
Tidsplan
1 sept 2018–31 dec 2022
Ämne
Biomedicinsk vetenskap (Institutionen för kemi och biomedicin, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Mer om projektet
”Reservdelsmänniska” är ett begrepp som syftar på möjligheten att ersätta organ, vävnad eller funktion i kroppen. Reservdelen är per definition ett biomaterial och kan vara antingen naturligt eller syntetiskt, och introduceras som en behandling i syfte att bibehålla eller förbättra livskvaliteten hos en patient. En höftprotes, en mekaniskt hjärtpump, ett dialysfilter eller en transplanterad njure är alla exempel på biomaterial.
Ett biomaterial är ett för kroppen främmande material och exponering för levande vävnad är sällan komplikationsfritt. Oavsett om materialet är naturligt eller syntetiskt så ger kontakt ofta upphov till inflammationsreaktion, och i kontakt med blod även risk för trombos (skadlig koagulation). Därför krävs att biomaterialet har designas för att fungera tillsammans med levande vävnad. Detta är dock ofta svårt att uppnå till fullo och, beroende på typ av biomaterial, patienten ges ofta läkemedel som dämpar inflammation samt minskar risken för trombos. Syftet med detta forskningsprojekt är att studera reaktioner som sker i blod vid kontakt med främmande biomaterial för att bättre förstå inflammatoriska och trombotiska förlopp, och kunna arbeta för att minska dessa reaktioner.
En applikation vi speciellt ser på är komplikationer till följd av implantation av en mekanisk hjärtpump. Patienter med allvarlig hjärtsvikt, det vill säga när hjärtat inte orkar pumpa ut blod i kroppen, kan behandlas med en mekanisk hjärtpump. Detta kan fungera som en tillfällig lösning i väntan på hjärttransplantation, men används även som permanent behandling. Denna pump har hjälpt många patienter från ett allvarligt tillstånd till ett i det närmaste normalt liv. Hjärtpumpen kan dock ge komplikationer. Framförallt är det rapporterat om trombos, men även om ökad blödningsrisk. Vad gäller inflammation är det sparsamt studerat.
I ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Universitetet i Oslo och Oslo universitetssykehus studerar vi inflammation och koagulationsaktivering hos patienter som fått en hjärtpump implanterad. Syftet med detta delprojekt är att öka den basala kunskapen bakom allvarliga komplikationer, att kunna identifiera dem på ett tidigt stadie hos patienten och att kunna skräddarsy behandling med läkemedel. Detta projekt vill i framtiden kunna underlätta för design av biomaterial som fungerar bättre tillsammans med levande vävnad, vilket kommer att gagna både patient och sjukvård.
Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Host Response to Biomaterials Laboratory (HoRB).
Medarbetare
