Projekt: Child-Parent Psychotherapy för barn 0-6 år med erfarenhet av svåra livshändelser

Fakta om projektet

Projektnamn
Child-Parent Psychotherapy för barn 0-6 år med erfarenhet av svåra livshändelser – en genomförbarhetsstudie av behandling med barn i samhällsvård
Projektledare
Karin Pernebo
Övriga projektmedlemmar
Pamela Massoudi, Göteborgs universitet/FoU Kronoberg, Region Kronoberg
Deltagande organisationer
FoU Kronoberg, Region Kronoberg; Linnéuniversitetet; Göteborgs universitet
Finansiär
FoU Kronoberg, Region Kronoberg; Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Tidsplan
2019–2023
Ämne
Psykologi (Institutionen för psykologi, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap)

Mer om projektet

Barn i samhällsvård är en riskgrupp vad gäller utsatthet under uppväxten. I befintliga studier av interventioner exkluderas ofta dessa barn, alternativt blir de för få för att möjliggöra statistiska analyser av utfall. En konsekvens av detta är kunskapsluckor vad gäller genomförbarheten av behandlingsmetoder för några av samhällets mest utsatta barn.

Child-Parent Psychotherapy (CPP) är en behandlingsmetod för barn 0–6 år med erfarenhet av svåra livshändelser som för närvarande implementeras i Sverige. Syftet med det aktuella projektet är att undersöka genomförbarheten av CPP vad gäller små barn i samhällsvård, barn med särskild risk att utsättas för svåra livshändelser och traumatiska påfrestningar med negativ inverkan på hälsa och utveckling. Genomförbarhet konceptualiseras som acceptans av metoden hos behandlare, omsorgspersoner och barn, den praktiska tillämpbarheten av metoden, anpassningsbehov av metoden samt observerat utfall.

Projektet har en naturalistisk studiedesign med blandad metod (mixed methods). Kvalitativa och kvantitativa metoder kommer att användas för att samla in och analysera data. Kvalitativa data kring barnens, omsorgspersonernas och behandlarnas erfarenheter av behandlingen och kvantitativa data rörande praktisk genomförbarhet, eventuella anpassningar, rapporterade symtomnivåer kommer att studeras. Datainsamlingen innefattar intervjuer med barn, familjehemsföräldrar och behandlare efter behandling, skattningar av symtomnivåer med strukturerade instrument före och efter behandling, samt registrering av metodtrohet och anpassningar efter varje session. Deltagare rekryteras från nio olika verksamheter i Sverige. 20 barn samt deras familjehemsföräldrar och behandlare beräknas inkluderas.

Projektet förväntas bidra till ökad kunskap och utveckling av genomförbara och effektiva behandlingsmetoder för en särskilt sårbar grupp: små barn i samhällsvård (familjehem). Resultaten av projektet förväntas ge direkt kliniskt applicerbart stöd i utveckling och erbjudande av behandling till barn med en ökad risk för psykisk ohälsa och som idag har bristande tillgång till behandlingsinsatser. Projektet är patientnära med barnen själva, familjehemsföräldrarna och behandlarna som informanter.

Studien genomförs i naturalistisk (klinisk) miljö och resultaten antas därigenom ha direkt relevans för klinisk verksamhet. Barnens, familjehemsföräldrarnas och behandlarnas synpunkter samt positivt såväl som negativt utfall kan direkt föras tillbaka till deltagande verksamheter och andra verksamheter för att bli en del av metodutvecklingsarbete. Barn i samhällsvård är en grupp med omfattande behov av stöd och insatser och det finns en stor efterfrågan på ökad kunskap och konkreta insatser från hälso- och sjukvården. Resultaten av projektet har relevans på såväl sekundärpreventiv som specialistvårdsnivå.

Projektet är en del av forskningen vid Avdelningen för klinisk psykologi.