Achim Grelle i 36 meter hög en mast för att mäta koldioxidflöden mellan en hyggesfri skog och atmosfären.

Projekt: CONFLICT – kan hyggesfritt skogsbruk öka kolinbindningen i skogsekosystem?

Vi mäter koldioxidupptaget av en hyggesfri skog kontinuerligt och jämför det med koldioxidflöden i skogar som sköts med trakthyggesbruk.

Fakta om projektet

Projektledare
Achim Grelle
Övriga projektmedlemmar
Anna Jensen, Johan Bergh, Linnéuniversitetet, Monika Strömgren, Skogsforsk
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Skogforsk
Finansiär
Forskningsrådet Formas (utlysning Nya former av skogsskötsel för flera samhällsmål 2022)
Tidsplan
1 jan 2023–31 dec 2026
Ämne
Skog och träteknik (institutionen för skog- och träteknik, fakulteten för teknik)
Forskargrupp
The Bridge
Kunskapsmiljö Linné
Grön hållbar utveckling

Mer om projektet

Mast för mätning av koldioxidflöden
Ovanför trädkronorna på en 36 m hög mast sätts upp i skogen placeras avancerad mätutrustning för att följa koldioxidflöden mellan en hyggesfri skog och atmosfären.

Brukad skog tar upp mycket koldioxid från atmosfären, samtidigt som den levererar förnyelsebart material som kan ersätta fossila ämnen. Men efter avverkning släpper kalhyggen ut koldioxid i många år, innan nettoupptaget av koldioxid börjar om i den återväxande skogen. Inom forskarvärlden och skogsbranschen diskuteras det nu flitigt om huruvida hyggesfritt skogsbruk kan vara ett gynnsamt alternativ genom att undvika hyggesfaser med utsläpp som följd.

Om man kan nå tillfredsställande tillväxt och virkesproduktion genom hyggesfritt skogsbruk så skulle det faktiskt kunna leda till ökad kolinlagring på lång sikt, inte minst i skogsmarken.

Hålla koll på koldioxiden

Inom projektet kommer vi att mäta koldioxidflöden mellan en hyggesfri skog och atmosfären genom att placera avancerad mätutrustning ovanför trädkronorna på en 36 m hög mast som sätts upp i skogen. Sensorerna ”följer skogens andetag” genom att kontinuerligt mäta luftens rörelser och dess innehåll av koldioxid, 10 gånger per sekund, året runt. På det sättet kan vi bestämma mängderna av koldioxid som rör sig in och ut ifrån skogen. Genom att samtidigt observera vädret och markförhållanden kommer vi även att kunna beskriva processer som styr koldioxidflödena. Kolbalansen ska sedan jämföras med det genomsnittliga kolupptaget av skogar i trakthyggesbruk (även kallat kalhyggesbruk) under en omloppstid.

För att klara klimatmålen måste vi minska utsläpp och öka upptag av koldioxid. Här har skogsbruket en stor potential att bidra om nya former av skogsskötsel kan öka nettoinbindningen av kol.

Idag vet man inte mycket om kontinuitetsskogsbrukets klimatnytta, eftersom inga mätningar av koldioxidflöden har kunnat göras i befintliga bestånd som ofta är för små för sådana experiment. Men nu har vi hittat en lämplig skog, och våra data kommer att förbättra faktaunderlaget för den pågående diskussionen. Man tror också att biodiversiteten kan gynnas av hyggesfritt skogsbruk med flerskiktade bestånd, vilket i sin tur påverkar skogens motståndskraft mot stormar, bränder och insektsangrepp och därmed den långsiktiga kolinlagringen.

Projektet är en del av forskningen i forskargrupperna The Bridge, Skogshushållning samt Skogsekologi och skogsfysiologi. Projektet är också en del av Kunskapsmiljö Linné: Grön hållbar utveckling

Medarbetare